I pension efter 41 år i det rostfria stålets tjänst

Efter 41 år i den rostfria branschen är det nu blivit dags för mig, 63 år ung, att pensionera mig och sluta på Damstahl.

Alltid steget före

När jag kom till Damstahl 1990 såg den rostfria världen lite annorlunda ut jämfört med idag. Damstahl började då sälja massor av nya produkter och dimensioner till en attraktiv prisbild som inte tidigare funnits i Sverige. För att bara ta ett utav många exempel så började vi då erbjuda lagermaterial i SS 2348 (4404). Detta när SS 2343 (4436) tidigare hade varit det enda syrafasta stål som fanns i lager. Många exportindustrier tyckte att detta var toppen då man nu kunde konkurrera på lika villkor. Dessa är några av de bidragande faktorer, som tillsammans med bättre logistiklösningar, lett till våra växande marknadsandelar. Nu har Damstahl en globaliserad marknad med webbförsäljning.

Damstahl har förändrats mycket på dessa år vilket är bra då anpassning är livsviktig. Nya tekniksprång hos oss de närmsta åren kommer att göra Damstahl ännu starkare.

När jag nu pensionerar mig kommer jag att kunna se tillbaka på och minnas många spännande och fascinerande projekt som jag sålt rostfritt stål till. Några av de mer udda slutprodukterna är kanske dessa:

  • Den vibrerande plåten i kryssningsfartyget Queen Mary II´s mistlur.
  • Takavvattning till Abu Dhabi flygplats.
  • Vattenfilter till Fukushimas härdsmälta.
  • Minsvepningsutrustning till Nato.
  • Toalettstolar till Boeing Dreamliner.
  • Angöringsringar till alla bropelare på Öresundsbron.
  • Stål till tatuerare som skapar fina, personliga ärr.

Minnena jag kommer att bära med mig är många. Fina möten med människor, både kunder, leverantörer och kollegor. Tack för denna tid och för alla bra frågor som jag fått – fortsätt att ställa frågor och utmana Damstahls produktspecialister!

Kanske syns vi även framöver här på bloggen =)

Robert tar över

Sist men inte minst vill jag även passa på att välkomna Robert Humlebaek Petersen till vår blogg. Robert är en kompetent stålman som nu tar över som produktspecialist på rör och rördelar. Ni kan läsa mera om Robert i ett inlägg framöver.

 

Ibland måste man välja sömlösa rör

Har du ibland undrat över varför du ska välja sömlösa rör även om det kan finnas svetsade rör som är billigare?

För det mesta går det bra att ersätta det dyrare sömlösa röret mot det betydligt billigare svetsade röret. Det finns däremot tillfällen då du inte kan välja svetsade rör, exempelvis:

  • då ytterdiametern är för liten i förhållande till godstjockleken.
  • när stålsorten inte är svetsbar.
  • i mycket svåra miljöer när man inte önskar någon svets. Detta då svetsen oftast är den svagaste länken där korrosion uppträder först.
  • om röret skall bockas kraftigt och i många riktningar och du riskerar att få svetsen på rygg el. mage. För då finns risk för sprickor i det något hårdare svetsgodset.
  • om materia skall rotera eller placeras inne i röret som inte får bli påverkad eller störd av en invändig svetsvulst.
  • vid krav på bättre tolerans, exempelvis skärringskopplingar kräver precisions/hydraulikrör med en bättre tolerans.

Uppfyller ditt projekt inget av dessa listade exempel går det lika bra för dig att använda de billigare svetsade rören. Vi hoppas att denna lista ska göra dina materialval framöver något lättare och kanske även billigare.

Se mer av vårt rörsortiment här.

Rostfri konst är bestående

Konsten visar hur bra rostfritt är

Förra årtusendet levererade Damstahl några slipade plåtar till ett konstprojekt som finns nära Kockums Fritid i Malmö. För er som inte har möjlighet att beskåda detta verk får ni möjlighet att se det här på bild:

Galvat och målat stål har en begränsad hållbarhet. Rostfritt är bestående och har många bra egenskaper:

  • Inga ämne som avges och förorenar miljön
  • Återvinningsbart
  • Låg livstidskostnad

Fördelarna med rostfritt är många – sen är det ju flott, exklusivt och sexigt också!

 

Läs mer om rostfritt på vår hemsida

 

 

Behöver man alltid ta bort utvändiga svetsoxider? -> Läs rapporten!

Damstahl har medverkat i en SBUF-utredning av Swerea/KIMAB för att utvärdera korrosionsriskerna med kvarvarande svetsoxider på utsidan av vattenförande rostfria rör 304L/316L.

Det finns både hälsovinster och tidsbesparingar med att låta bli att putsa svetsarna, om det inte krävs. Slipning eller putsning av svetsens utsida innebär allvarliga arbetsmiljöproblem med partiklar och toxiska gaser. Exempelvis isocyanater, nickel och sexvärt krom.

I rapporten ifrågasätts till exempel behovet av att utföra en mekanisk efterbehandling av den utvändiga svetsoxiden i “snälla” och icke aggressiva torra inomhusmiljöer, där korrosionsrisken är väldigt liten. Men man bör se upp med risk för korrosion under isoleringar, då det kan uppstå kondens där.

Läs mer i Slutrapporten Svetsoxider

Rapport Svetsoxider 18 nov_rör_s11

Boven i dramat är kloriden – Inte pH:t

Vi har fått en hel del frågor om hur varmt havsvatten och lågt pH påverkar korrosionen. Bland annat denna, där frågeställaren vill vara anonym.

Hur påverkar kombinationen hög temperatur, hög kloridhalt och lågt pH korrosionen? Om man t.ex. har ett 60-gradigt havsvatten och sänker pH-värdet ner till ca 3, hur påverkar det korrosionsangreppen på stålsorten EN 1.4436?

Så länge pH-värdet ligger mellan 2-3 och 12 har detta ingen större påverkan på korrosionsbetingelserna. 60-gradigt salt havsvatten däremot, är väldigt aggressivt mot EN 1.4436. Med mycket stor sannolikhet kommer det att uppstå både punktfrätning och spaltkorrosion.

CQJbok_s86_CPT

Enligt CPT (kritisk punktkorrosionstemperatur) i detta diagram från Claus Qvist Jessens bok Rostfritt och korrosion, är 4436 ”säkert” under ca +38’C. För att klara spaltkorrosion måste man gå ner ytterligare till ca +10’C.

Syrehalten och den biologiska aktiviteten är viktiga parametrar som också påverkar korrosionen.

Här kan man läsa mer om att det inte är pH:t som är boven i dramat, utan kloriden.

Rätt rostfri livsmedelsmaskin i Mexikanska Monarkin

Vi har fått en fråga från Mattias som driver restaurangen Mexikanska Monarkin.

Jag ska importera en maskin för livsmedelstillverkning från tredje land och undrar över det rostfria stålet som används i maskinen. Tillverkarna använder 430 på sin hemmarknad, men menar på att det krävs 304 för att få använda maskinen inom EU. Detta medför en merkostnad för mig som jag skulle vilja undvika.
Stämmer det påståendet? Och om inte, finns det andra fördelar med 304?

Stålsorten 430 som livsmedelsmaskinen är tillverkad av är en ferritisk EN 1.4016. Enligt Europarådets riktlinjer för metaller i kontakt med livsmedel är din ferrit godkänd. Du kan alltså importera maskinen med gott samvete. Läs mer om KTHs test av rostfria stålsorter, där samtliga godkändes för livsmedelshantering inom EU.

Austenitiska stålsorter som 304/316 (EN1.4301/4401) används mer frekvent inom livsmedelsproduktion. Formbarhet, goda svetsegenskaper i kombination med nödvändig korrosionsbeständighet har medfört att austenitiska kvaliteter är det dominerande konstruktionsstålet. Ferritiskt 430 har en begränsad svetsbarhet och svetsen har dåliga korrosionsegenskaper.

Ferriter saknar, eller har bara lite, nickelinnehåll. Detta påverkar priset nedåt, speciellt i tider med höga nickelpriser. Just nu är priserna extremt låga och därför är skillnaden inte lika stor.

Rangordna syrafast

Vi har fått en bra fråga från Ulf på Saab Kockums som vill ha hjälp med att rangordna olika rostfria syrafasta stål.

Jag önskar få reda på fler valmöjligheter för inköp av olika komponenter. Eftersom jag arbetar med fartyg är jag främst intresserad av syrafast material.

T ex om det är föreskrivit material 1.4404, är inget annat material godkänt att köpa in, även om kvaliteten kanske är bättre. Efter att forskat vidare lite ser det ut som att 1.4435 och 1.4571 skulle kunna vara alternativa material till 1.4404, då de har likvärdiga eller bättre egenskaper.

Skulle ni kortfattat kunna berätta om skillnaderna mellan dessa tre kvaliteter?

Ett ståls motstånd mot punktfrätning (pittings) och spaltkorrosion beror främst på hur mycket krom, molybden och kväve det innehåller. Ämnena har olika betydelse och värderas efter en formel som ger ett s.k. PREN-tal. Stålsorter med samma PREN-tal är lika bra/dåliga.

PREN = %Cr +3,3 x %Mo + 16 x %N

PREN betyder Pitting Resistance Equivalent. N = Hänsyn till kvävehalten.

Nickel har en viss betydelse när väl korrosionen har satt igång, då den fördröjer förloppet. Hög nickelhalt är främst gynnsamt för formbarheten och förbättrar segheten vid mycket låga temperaturer.

Här följer en grov förklaring på vad som skiljer mellan de tre syrafasta stålsorterna:

EN 1.4404 Den vanligaste stålsorten

  • Kol max 0,030 %
  • Mo 2,0–2,5 %.
  • Ni ca 10-13%.
  • Väldigt lik den Amerikanska AISI 316L som får ha Mo mellan 2,0–3,0 %.
  • PREN 23,1

En 1.4571 – Den vanligaste stålsorten i Tyskland

  • Kol max 0,08 %.
  • Den höga kolhalten balanseras av en Titan-inblandning på ca 0,5 % som motverkar sensibilisering.
  • Man får samma effekt som med låg kolhalt (4404). Fördelen med 4571 är att hållfastheten inte sjunker lika kraftigt vid förhöjda temperaturer.
  • Ni ca 10-13%.
  • PREN 23,1

EN 1.4435 – En mycket ovanlig stålsort

  • Kol max 0,030 %
  • Mo 2,5-3%.
  • Ni 12,5–15 %
  • Används främst inom Aseptik/Pharma. Mycket begränsad lagerhållning.
  • PREN 25,3

Sammanfattningsvis, 4404 och 4571 har samma PREN tal. 4435 är bäst i gruppen, med mer nickel än 4404/4571, men svår att hitta. Den höga nickelhalten gör 4435 svår att ersätta med någon annan stålsort.

Ett alternativ till 4435 är 4432 som också har minst 2,5 % Mo, men lika mycket krom och nickel som 4404. 4432 har PREN 24,8 och är framförallt vanligare än 4435.

Mer information om 4571/4404 hittar du i blogginlägget Interkristallin korrosion – Ett problem, två lösningar

Varför blir besticken svarta?

Vi har fått en fråga som nog kan intressera många då de flesta någon gång upplevt detta fenomen.

Varför blir mina rostfria bestick svarta i diskmaskinen?

När stål legeras med minst 11 % krom bildas en passiv yta som motverkar att stålet rostar. Det kallas “rostfritt stål”. Ett krav är att syre finns närvarande. Ytan kan då återskapas om den skadas. En av det rostfria stålets goda egenskaper.

Den passiva ytan är väldigt tunn. Väldigt tunn. Tänk dig ett vykort som läggs på toppen av en skyskrapa.

Kromoxidskiktet är normalt transparent, men kan ändra färg om tjockleken ökar. Detta kallas för interferensfärgning.

Fenomenet syns främst på rostfria grillar, bastuaggregat och avgasrör till motorcyklar som kan färgas gult-rött-grönt-blått-svart av värmen. Även olika miljöer kan påverka tjockleken/färgen. Till exempel en diskmaskin med aggressivt tvättmedel.

Den svarta oxiden du fått på besticken sitter förmodligen väldigt hårt och är svårt att polera bort. Även om du återgår till handdisk kommer den svarta ytan att sitta kvar. Detta medför inte att korrosionsegenskaperna försämrats, men tyvärr ser det tråkigt ut.

Hoppas att detta gav lite rätsida på just fenomenet att besticken blir svarta. Men vetskapen om varför kan tyvärr inte heller återställa besticken.

Går det att färga rostfritt mörkare? En fråga (om) att beta av.

Lars Göran Thambert på LG Thambert Arkitekt AB har skickat in en intressant fråga:

Är det möjligt att få en rostfri plåtyta mörkare/gråare? Är den ytan i så fall lika hållbar mot rost och repning som en obehandlad? Jag Googlade fram ett förslag:

“50 g sulphuric/200 g sodium thiosulphate / 1 lit water solution, temp 30 °C”. Detta har jag översatt till 50 g svavelsyra + 200 g natriumtiosulfat (Na2S2O3), blandas i en liter vatten (30 °C). Hur lösningen appliceras fanns det ingen uppgift om.

Vad tror ni om detta? Alternativa metoder? Syftet är alltså att få till en mindre ljus och blänkande yta utan att förlora den rostfria plåtens fysiska egenskaper. Tusen tack på förhand!

Jag föreslår att du undersöker om betning kanske kan vara rätt metod för din önskan om att ”färga” den rostfria ytan.

Att beta en rostfri yta innebär att man tar bort allt som inte är rostfritt. Kvar blir bara det bästa materialet, men det “förbrukas” också, men i en långsammare takt. Ytan bli alltså “skrovligare” och får en annan reflektionsgrad. De fysiska värdena på stålet är intakta och korrosionsmotståndet blir optimalt. Det är svårt att jämföra reptåligheten mellan en blank och matt yta. Men faktum är att på en blank yta ser du allt.

Det förekommer en mängd olika nyanser på en betad yta. Allt från vitbetad till en lätt betning som bara har mattat ytan en aning. Hur det slutliga resultatet blir beror på faktorer som ursprungsyta, stålsort och hur betbadet är komponerat, samt tid och temperatur.

De tre vanligaste betmetoderna är doppbetning, spraybetning och pensling.

En betvätska består normalt av 10-20% salpetersyra (HNO3) och en aktivator i form av 1-10% flussyra (HF). Höglegerat rostfritt stål kräver ett mer aggresivt betbad med hög halt flussyra. För 304/316 räcker det med 2-3% flussyra. Ibland kan man se betvätskor där salpetersyran helt eller delvis har ersatts med en blandning av svavelsyra och väteperoxid (H2O2)

Jag kan själv inte svara på om blandningen som du hittat på nätet fungerar för ditt material. Det allra bästa är att vända sig till och anlita en betfirma som kan utföra betningen.

Att själv blanda kemikalier är inget som rekommenderas, då det finns en mängd skyddsinstruktioner och regler man måste följa. Den förbrukade betvätskan innehåller metalljoner och måste tas om hand och får inte hällas ut i avloppet.

Gamla siffror i Svensk standard

Richard Hollén på Täby Finmekaniska AB undrar över lite siffror av äldre modell.

Jag undrar vad siffrorna -02 och -04 står för i t.ex. SS 2346-04? Finns det fler olika sorter, t.ex. 2346-03?

I början av 2000-talet ersatte EN-standarden på rostfria stål vår gamla “Svensk standard” (SS) från 1978, som i sin tur ersatte SIS-standarden. SS 2333 heter idag EN 1.4301 och SS 2346 heter idag EN 1.4305.

De två sista siffrorna i SS angav leveranstillståndet:

  • -02 = materialet var glödgat eller släckglödgat
  • -03 = materialet var seghärdat
  • -04 = materialet var kallbearbetat

Tillsammans med stålsorten t.ex. SS 2346 fanns det tabeller som beskrev mekaniska min och max värden.

Vissa slutsiffror beskrev även hur materialet skulle vara provat, så kallat tryckkärlsmaterial:

  • -28 = plåt
  • -27 = stång
  • -23 = svetsade rör
  • -22 = sömlösa rör