Tål fiberlaserfilm betpasta?

Vi vill ständigt lära oss nytt kring det rostfria materialet som vi gillar allra mest. Så när vi ibland får frågor där vi inte är helt säkra så tar vi reda på svaren. Vi backar inte för att göra experiment för att vi ska kunna ge dig de rätta svaren. Så när vi fick frågan Tål fiberlaserfilm betpasta? ställde produktspecialisten Per Carlsson upp för att undersöka saken.

Utan skador

Fiberlaserfilm som sitter på rostfria plåtar sitter där för att skydda ytan. Skydda ytan mot repor och märken. När du arbetar med rostfritt vill du ibland låta skyddsfilmen sitta på så länge som möjligt. Om du exempelvis svetsar ihop en konstruktion där du sedan önskar beta svetsen kanske folien sitter kvar. Vi har därför låtit testa hur fiberlaserfolien klarar betpasta. Resultatet blev att fiberlaserfolien klarade sig utan några som helst skador.

Vi sprayade på betpasta på en bit plåt med fiberlaserfilm på och lät denna ligga i 3 dygn. Fiberlaserfolien klarade detta utan problem vilket du också kan se på bilden.

Tål fiberlaserfilm betpasta?

Hoppas att detta gav dig lite svar på dina funderingar kring betning och fiberlaserfolie.

Andra experiment vi gjort är till exempel korrosion i havsmiljö 

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 6: Temperatur

Hur påverkar temperatur rostfritt stål?

Nu har det gått cirka fyra månader sedan vi senast tittade till våra plåtar vid havet. Plåtarna har hängt ute i 20 månader och snart gått igenom alla olika årstider två gånger. Trots växlande väder och hårda vindar har det den senaste tiden inte hänt mycket på plåtarnas yttre. Jag trodde faktiskt själv att plåtarna skulle ha påverkats mer nu när de varit med om sin andra skånska vinter. Den skånska kustnära vintern har temperaturmässigt varit ganska mild och endast ett fåtal dagar med minusgrader.

Det är ju faktiskt så att väder kan anses som tufft och hårt på olika sätt. När vi människor känner att det biter rejält i kinderna och fingrarna fryser i minusgrader kan detta vara ett klimat som kan ses som mildare för rostfritt stål. Generellt kan man säga att ju högre temperatur desto högre korrosionshastighet. När havet fryser så påverkar inte salterna/kloriderna det rostfria i så stor utsträckning. När vattnet avdunstar och salterna/kloriderna blir mer koncentrerade på den rostfria ytan ökar korrosionen. När temperaturen stiger ökar avdunstningen och klimatet blir tuffare för det rostfria stålet.

Plåtar från experiment av korrosion i havsmiljö

Som ni kan se på bilderna så har knappt någon förändring skett på någon av stålsorterna. Rostfritt stål oavsett kvalitet tål mer än vad man tror. Men kostnaden vid felval kan fortfarande bli dyrt. Sen kan ni även komma ihåg att ju kallare vi tycker det är om händerna desto mer skonsamt för plåtarna vid vattnet.

Rostfria ytor

Som ni kanske kommer ihåg har vi lagt till ytterligare ett experiment. Vi vill se hur 2B respektive slipad yta samt spegelpolerad yta står sig mot korrosion. Här kan man lugnt säga att det har hänt lite mer. Däremot är den stora förändringen endast på ferriten 1.4016 och det är bara vid svetsen. Tittar man på de andra tre stålsorterna så har det endast skett ytterst små förändringar till 2B-ytans fördel. Den spegelpolerade plåten är fortsatt riktigt vacker och är det inte dessutom Damstahls vackra logga som syns här!?

Plåtytor från experiment av korrosion i havsmiljö

Här kan ni se hur plåtarna såg ut för fyra månader sedan.

Vi låter plåtarna hänga kvar och fortsätter se hur stålsorterna klarar sig.

 

Glöm inte – plåtar utan rost beställer du enkelt från oss

Vilka ingår i familjen 316/316L

Per ger dig svar på hur familjesituationen ser ut

Att veta vad man ska ha för kvalitet och hur man ska uttrycka sig för att få rätt är inte alltid det lättaste – Per hjälper dig:

AISI/UNS – I min värld så skall man slopa dessa ord/standarder. AISI är en amerikansk  standard från mitten av 1900-talet och är idag förlegad. UNS är även detta en amerikansk standard som är mycket ospecifik och lätt kan leda till feltolkningar.

Vad vill man då ha när man använder sig av benämningar från dessa standarder exempelvis: ”Det skall vara i 316” eller som många säger: “tre-sexton”.

Vill man då ha EN 1.4436, ett syrafast stål med hög kolhalt (max 0,05 %), som 99 gånger av 100 är en dålig legeringstillsats och med en molybdenhalt på 2,5 – 3,0 %??

Jag tror inte det.

 

Och vad får du när man säger 316L?

Då får du ett lågkolhaltigt (max 0,03 %) syrafast stål som är bra 99 gånger av 100, eller mer. 

L:et står för just låg kolhalt. Men vid tex. härdning är det ju bra med hög kolhalt, men då är det inte 300-familjen vi pratar om. Även 316L täcker hela Mo-spannet, se tabell nedan.

 

Som en liten sammanfattning – pratar man om AISI 316 då är det oftast EN 1.4436 (Mo-halt 2,5 – 3,0 % och hög kolhalt) eller EN 1.4401 (Mo-halt 2,0 – 2,5 % och hög kolhalt) man menar. Väldigt sällan UNS S31600 (Mo-halt 2,0 – 3,0 % och hög kolhalt)

Säger man AISI 316L, då har vi fyra alternativ att välja på och alla har låg kolhalt:

  • EN 1.4404 (Mo 2,0 – 2,5 %)
  • EN 1.4432 (Mo 2,5 – 3,0 %)
  • EN 1.4435 (Mo 2,5 – 3,0 %)
  • UNS S31603 (Mo 2,0 – 3,0 %)

I 1.4435 är både Ni och Cr högt, så den är dyrare, men framförallt dålig tillgänglighet…….men det är fortfarande 316L J

Tabell 316-familjen

Tabell över molybdenhalten hos olika stålkvaliteter

 

Läs fler blogginlägg inom samma område:

Interkristallin korrosion – Ett problem, två lösningar

Alternativ till EN 1.4436

 

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 5

Hur går det för plåtarna?

Då var det tid igen med nya foton på plåtarna av olika kvalitéer som hänger i tuff havsmiljö.
Som vi kan se, så har där inte hänt så mycket på de senaste månaderna. Även om det i kalendern har varit sommar så har det inte  påverkat plåtarna i någon större grad. Jag tror det har att göra med den ganska frekventa nederbörden. Det har gjort att  det kommit färskt regnvatten med jämna mellanrum på plåtarna och sköljt bort kloriderna (bla. saltet).
Detta visar också vikten med rätt konstruktion. Att man till exempel inte ”bygger in” stålet, vilket kan hindra att naturens egna dusch med regnvatten  inte kommer åt att spola bort klorider. Speciellt i sådana här aggressiva miljöer.
 Korrosion i havsmiljö

Även ett nytt experiment i experimentet har tillkommit!

Detta experiment handlar om samma kvalitéer men om olika ytor. Med detta experiment kommer vi att se skillnaden på motståndskraften mellan en 2B (blank yta), en slipad (repig yta) och en spegelpolerad yta.
De olika Ra-värden är
0,2-0,35 my – 2B (tjocklek 1 mm) 
0,55 my +/- 0,15 – vanligaste slipade ytan
0,05 my eller bättre – spegelpolerad yta
Korrosion i havsmiljö

 

När jag svetsade plåtarna så bara smälte jag ihop dem utan tillsats. Därefter så körde jag bara lite med Scotch Brite och efteråt betades svetsarna.

Dessa plåtar har hängt uppe i en månad när fotot togs och redan ser man korrosion i svetsen på ferriten 1.4016. Detta medan de andra tre stålsorterna/ytorna har klarat sig fint.

Upplever ni plåtarna i detta experiment lite blåaktiga, så är det på grund av att vädret var underbart denna dag och att himmeln speglas i plåtarna.. Himmeln var, som alltid här i Malmö, HIMMELSBLÅ JJ

 

Mer om korrosion och nästan allt du behöver veta på området hittar du i boken Rostfritt stål och korrosion.

Tidigare delar i serien Korrosion i havsmiljö hittar du här!

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 3

Plåtarna har nu suttit uppe ytterligare tre månader under vintermånadernas stormar.

Se hur plåtarna har påverkats:

7 februari 2017

Olika korrosion för samma PREN-tal

I förra inlägget kunde ni läsa om hur plåtars olika PREN-tal påverkar tåligheten och som en kort repetition ser ni här PREN-talen för våra aktuella plåtkvaliteter:

1.4016 16,0
1.4509 17,5
1.4301 17,5
1.4404 23,1

Som vi såg redan förra gången så är korrosionen riktigt aggressiv på ferriten 1.4016. Den stora skillnaden från förra gången är mellan ferriten 1.4509 och austeniten 1.4301. Dessa har samma PREN-tal men ferriten har klarat sig något sämre. Detta på grund av att ferriten saknar nickel som tillsätts i första hand för att plåten ska bli formbar. Nickeln fungerar också som en broms (då det är en ädlare metall än tex. järn) när väl stålet har aktiverats. Som sagt, 1.4509 och 1.4301  har samma motståndskraft mot punktkorrosion men när väl korrosionen sätter igång så accelererar den mycket fortare på ferriten.

Den syrafasta austeniten 1.4404 står sig fint, men vi får se hur det går nu när vi går mot varmare tider och kloridhalterna förmodligen ökar på plåtytorna.

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 2

I september kunde du läsa om att vi startat ett experiment för att se hur plåtar av olika stålsorter klarar av påverkan av havsmiljö. Var visar sig korrosionen?

Plåtarna har suttit uppe sedan mitten av juni på en brygga vid havet. Det beräknas att salthalten i området är omkring 10 promille.

16-img_4804-2-0

Före uppsättning i mitten av juni

Sedan mitten av juni har vi varit ute och tittat på plåtarna för att se hur havets inverkan påverkar dem. I detta inlägg kan ni nu se hur plåtarna såg ut efter att ha suttit uppe en respektive fem månader.

Resultat – en respektive fem månader

Vi ser på bilderna från juli att det bara är 1.4016 som påverkats. Mest är det den svets som inte är efterbehandlad med en roterande Scotch-Brite som påverkats.

billede_2

12 juli 2016

billede_3

11 november 2016

På bilderna från november ser vi att det är en aggressiv korrosion som börjat i svetsen på 1.4016. Även på övrig yta ser vi en lite lättare punktkorrosion.

Att det är mer korrosion på/vid svetsen beror på att blåanlöpningarna inte är täta. Blåanlöpningarna har en väldigt hög Cr-halt och under denna yta finns ett tunt skikt avkromat lager som har ett sämre motstånd.

Att vissa stålsorter klarar sig bättre beror på att de är högre legerade. För att få en fingervisning om hur tålig en stålsort är mot korrosion kan du titta på stålsortens   PREN-tal (Pitting Resistance Equivalent). Desto högre PREN-tal, desto bättre beständighet mot korrosion. Olika stålsorter med samma PREN-tal har samma beständighet.

Stålsort PREN-tal (ungefärligt)
1.4016 16,0
1.4509 17,5
1.4301 17,5
1.4404 23,1

Mer viktig och nyttig kunskap får du alltid i boken Rostfritt stål och korrosion som du kan läsa mer om här.

Plåtarna kommer fortsatt att hänga kvar. Vi återkommer i början av nästa år för att ta en ny titt på plåtarna och se hur de klarat de första skånska vintermånaderna.

Rätt stål för rostfri planteringsbänk?

Vårtider är planteringstider. Kristoffer Falk från Falke Stainless i Trelleborg har skickat oss en passande fråga:

Jag undrar vilket material som funkar bäst för rostfria arbetsbänkar/planteringsbänkar och liknande som ska stå utomhus. Det är produkter till konsumenter, så ingen större påfrestning förutom vädret och kanske lite jord och sand. AISI 430 eller 304? Som jag har uppfattat är 304 austenitiskt och 430 ferritiskt, men skillnaden mellan de två och hur utomhusmiljön påverkar är jag inte helt säker på…

Det är helt rätt att AISI 430 (EN 1.4016) är ett ferritiskt material och AISI 304 (EN 1.4301) är ett austenitiskt. För utemiljö är 4301 snäppet bättre. Den har ett PREN-tal på 17,5, jämfört med det ferritiska 4016 som har 16.

PREN (Pitting Resistance Equivalent) är en utvärdering/beräkning av vissa legeringar i stålet. Ju högre tal desto mer motståndskraft har materialet.

En annan fördel med 4301 är att den är “mjukare” att jobba med, tack vare det tillsatta nicklet (ca 8-10%).

Det är dock ingen garanti att 4301 klarar utemiljön och är det bästa valet. Bänken kan t ex bli placerad vid en pool eller nära havet. Där utsätts den för klorid och då krävs det någon slags syrafast stål för att vara på den säkra sidan.

Tjernobyl täcks av rostfritt

Kärnkraftsreaktorn som kollapsade i Tjernobyl 1986 håller på att kapslas in av rostfritt stål. Just nu byggs en gigantisk bågkonstruktion på 110*150*250 meter vid reaktor 4. Den totala vikten är 30 000 ton och bland de tyngsta byggnationer som någonsin rests med lyftkranar.

The new safe confinement (”Den nya säkra inneslutningen”) ska skydda och vara underhållsfri i 100 år, minst. Rostfritt är det enda material som är i närheten av att klara detta. Avfuktare kommer säkra att luften hålls torr.

Bågen monteras ihop på behörigt avstånd från reaktorn så att ingen ska drabbas av den fortfarande höga strålningen. Takstolarna är av stommar i svart stål, liksom de 580 000 bultarna som håller ihop konstruktionen. In- och utsidan täcks av rostfritt stål, det enda material som garanterar 100 års livslängd. När hela bågen är färdig skjuts den in över reaktorn på två specialbyggda teflonklädda rostfria rälsar.

Toppar och dalar på 2B och andra ytor

Vi får ofta frågor om vilken ytjämnhet våra olika plåtytor har. Den här kommer från Jenny på Avalon Innovation:

Jag håller på med en konstruktion till ett läkemedelsföretag, där de har hygienkrav på att produktberörande ytor ska vara i syrafast rostfritt stål och ha Ra 0.8. Om jag skulle använda mig av kallvalsad 2B-plåt, skulle det då uppfylla detta krav utan efterbehandling av ytan? Eller vilken ytjämnhet motsvarar 2B-ytan?

Det är inga smådelar som ska uppfylla dessa krav så polering eller annan efterbehandling av ytan kommer förmodligen att dra iväg i pris. Vad finns det för alternativ om inte 2B-ytan skulle uppfylla kraven?

Dessbättre behövs inget alternativ. Det är inga problem att använda en 2B-yta om det ska vara ett Ra-värde på max 0,8 µm.

Här är genomsnittliga värden som vi på Damstahl har mätt upp för 2B och andra ytor

  • 2B (0,50-4,50mm)        Ra= 0,15-0,35 µm
  • 2B (4,51-6,00 mm)       Ra= 0,65-0,80 µm
  • Slipad                            Ra= 0,55 +/- 0,15 µm
  • Borstad                         Ra= 0,20-0,30 µm
  • BA                                 Ra= 0,05 µm eller bättre
  • 1D                                 Ra= Max 5,50 µm

Ra= Aritmetrical Average
µm= Tusendels millimeter (uttalas my)

Läs mer om våra platta produkter.

Byta svart mot rostfritt? Ja, det finns flera fördelar!

Robin Willander, Södra Cell Mörrum, sände oss en fråga:

Vi håller på att titta på stup under barktrummor i vårt nya renseri som ska byggas. Vår leverantör har föreslagit svart 4 mm plåt i stupet ner till barkbandet. I vårt gamla renseri har vi goda erfarenheter av att rostfritt håller längre rent slitagemässigt. Vad ni anser om att byta ut den svarta 4 mm plåten mot en rostfri 3 mm plåt? Kommer den att hålla längre? Vi vill byta svart mot rostfri plåt, eftersom det på ritningen ser väldigt svårt ut att komma åt att byta ut plåt i framtiden.

Det går absolut att byta ut en 4 mm ”svartplåt” till en 3 mm rostfri plåt, för att minska slitaget på barkstupet. Exakt hur mycket ni förlänger livslängden på barkstupet är svårt att veta, men den kommer att hålla längre.

Brottgränsen (Rm) på svartplåten (ståltyp S235JRG2, fd. 1312) är ca 450 N/mm2, medan den rostfria i kvalitet 1.4301 ligger på ca 650 N/mm2.

Så där är två fördelar med att byta stålsort, lättare konstruktion och längre livslängd.