Bygga pool i rostfritt stål

När du funderar på att bygga en pool i trädgården tänker du säkert i första hand på att mura och kakla eller använda liner. Men ett annat spännande alternativ är att bygga en pool i rostfritt stål. Det är fullt möjligt, men kräver lite eftertanke, både när det gäller konstruktion och materialval. Vår produktspecialist Per Carlsson har tittat närmare på detta och ger dig några tips på vägen att tänka på.

Konstruera en pool i rostfritt stål

Enligt Per Carlsson är det en god idé att tänka till lite i förväg redan på ritbordet när du ska konstruera en pool i rostfritt stål. Genom att utgå ifrån de plåtdimensioner som finns som standard gör du det enklare och billigare för dig och du slipper att skarva i onödan. De vanligaste dimensionerna är 2000×1000, 2500×1250, 3000×1500 och ibland 4000×2000 mm.
– Det bästa är om du bockar hörnorna, och lägger svetsskarven ca 10–20 mm förbi hörnorna.
Vilken rördimension du skall använda beror på vilken konstruktionen du har tänkt dig. Ska poolen stå på mark eller sänkas ner? Vilken tjocklek på plåt du har tänkt dig? Hur ramverk ska se ut eller om du exempelvis tänkt gjuta runt poolen?
– Men oavsett vilket. rekommenderar jag att du ritar in ett rektangulärt rör och lägger den korta sidan mot poolen, säger Per Carlsson. På det viset får du en styvare konstruktion. En rund konstruktion är bra på grund av att den håller formen automatiskt.

Olika tjocklek – olika fördelar

För att skapa en fin övergång och slippa att slipa där det blir synligt är det klokt att bocka ovankanten. Något du bör ha i åtanke när du väljer dimension på plåtarna.
När det gäller vilken tjocklek på plåten du ska välja finns det ett antal för- och nackdelar att överväga.
– Tjockleken kan vara allt mellan 2–10 mm, det beror på konstruktionen, säger Per Carlsson. Väljer du en tunnare plåt blir vikten lägre och konstruktionen därmed billigare. Samtidigt är den svårare att jobba med och “slår sig” lättare vid svetsning. En tjockare plåt ger en tyngre konstruktion som är dyrare. Å andra sidan är den mer självbärande, vilket kräver färre ramverk och du sparar in på rör och svets, samtidigt som den slår sig mindre.pool i rostfritt stål

Värme och klor skadlig kombination

Vilken materialkvalitet du ska välja beror bland annat på vilket temperatur ni kommer att ha i poolen. Under varma sommardagar, med uppemot +30’C i skuggan, får man jobba för att hålla nere poolens vattentemperatur. Vid höga vattentemperaturer måste man klora rejält med puckar och granulat för att vattnet skall hålla sig klart och fritt från alger.
– Det varma vattnet i kombination med klorhalten utgör en mycket aggressiv miljö för det rostfria så det krävs syrafast material.

Molybden ökar motståndskraften

Pitting är en korrosionstyp som är väldigt aggressiv. Den tränger igenom snabbt, och på en liten yta, med förödande resultat.
– I normala fall ska det räcka med en syrafast kvalitet, till exempel 1.4404, med en Mo-halt på minst 2,0 %, säger Per Carlsson.
Men om du vet att det finns risk för att det kan bli en temperatur i poolen på uppemot 30’C, då kanske du måste välja en duplexkvalité exempelvis 1.4462.
– Men den är dyrare och ibland kan leveranstiden vara något längre. Däremot har vi numera ett stort sortiment av plåt i duplex med omgående leverans. Men oavsett materialkvalitet är det minst lika viktigt att svetsningen är jämn och fri från den minsta por.

Simma lugnt så ses vi i poolen!

Plåtarna i havet och bryggan som försvann

Var kom reporna ifrån?

Ni kanske märkte att plåtarna i förra inlägget i serien hade fått lite mer stryk än normalt för att hänga vid havet. Här ser ni anledningen till alla repor på plåtarna:Plåtexperimentets brygga försvann

Som ni kanske kan förstå inleddes förra besöket för att titta till våra plåtar med en mindre chock – det var något i den lilla promenaden mot bryggan som inte stämde. Det var något i synfältet som inte såg ut som förr, de hade rivit vår älskade brygga. Men nedstämdheten höll inte i sig så länge för snabbt såg vi att hamnfogden räddat våra plåtar för att inte heller han ville missa upplösningen i detta experiment. Sen är denna händelse även ytterst intressant ur aspekten att se vad som händer när man väljer fel material.

Svart stål tål inte havsmiljön

Rostfritt vs svart stål

Denna bild på det rostiga stålet och de rostfria skruvarna är helt underbar tycker jag. Ser ut som de skruvat i skruvarna idag och att stålet suttit där i 100 år, när det egentligen suttit 10-15 år.

Närbild på hur rostfritt vs svart stål

 

Korrosionen på det svarta stålet, som kanske är den gamla stålsorten 1312, är också otroligt fräck. Denna korrosion är speciell för det svarta stålet och utan att vara 100 %  säker på det hela så tror jag detta expanderar 10 gånger sin tjocklek vid kraftig korrosion (ta det med en nypa salt). De exakta värdena för detta får ni ta med några experter på svart stål eller så ser ni tillbaka på bilderna och nöjer er med informationen att rätt rostfritt material till rätt miljö lönar sig.

Tack vare att de räddade våra plåtar från bryggan som försvann så kommer vårt experiment att fortsätta.

Läs med om korrosion på vår hemsida. 

 

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 4

Vad har hänt sen sist?

Tre månader har gått och det har blivit tid igen för nya foton från vårt korrosionstest på plåtarna vid havet. Senaste inlägget hittar ni här. Plåtarna har hängt uppe i ganska precis ett år nu. Det man ser direkt är att korrosionen på 1.4016 har tagit rejäl fart. Även den andra ferriten 1.4509 har tagit en del stryk nu.

Korrosionsexperient med plåtar av fyra olika stålkvaliteter

16 juni 2017

Austeniten 1.4301 står emot klimatet här vid havet förvånansvärt bra. Det man kan se är att i underkanten på denna plåt där vattnet legat kvar längre har korrosionen börjat. 1.4404 är den som klarat sig bäst i klassen.

Närbild på korrosion på 1.4301 & 1.4404

Reporna på plåtarna återkommer jag till i nästa inlägg…

Plåtar utan korrosion hittar ni på vår e-shop

Rost på havsnära pelarfundament – Hur tar jag bort det?

Rostfritt finns i många kvaliteter, en del rostar mer än andra. Havsnära fastigheter med pelarfundament är speciellt utsatta. Vi har fått en fråga från en fastighetsägaren om just detta.

Hur avlägsnar och förebygger jag ytrost på mina rörpelare utan att skada det rostfria materialet?

Det finns en hel uppsjö av olika kvaliteter av rostfritt, och det är tur. Många gånger hade det blivit för dyrt om det bara hade funnits höglegerade stål, och de låglegerade “lite billigare” stålen klarar oftast inte tuffare miljöer.

Hur förebygger man då rost? Om byggnation och ritningar redan är beslutade är det tre saker man ska tänka på.

99 gånger av 100 leder rörpelare/pelarfundament upp till ett tak där inte regnvatten kommer åt att skölja av. Är det även placerat vid havet, är det ännu mer viktigt att man tvättar bort saltet. Det fungerar bra med vatten och lite såpa.

Har det redan blivit ytrost på det rostfria, använd ett rengöringsmedel typ Avesta Classic Cleaner 401 (läs bruksanvisning före användning) på hela ytan.

Har rosten blivit grövre så är det mekanisk borttagning som gäller, typ lamellskiva eller Scotch-Brite. Ytan skadas inte av detta men det blir en annan ytfinish, även här är det hela ytan som måste behandlas.

 

Snart kommer nästa inlägg på temat korrosion i havsmiljö – då kan ni läsa om hur våra plåtar i havsmiljö har klarat sig.

Korrosion vid havsmiljö -> Följ våra plåtar!

Vi gör ett experiment brygganvidhavet_cirkel160706

Vi vill se hur korrosionsförloppet ser ut i en klorid-utsatt havsnära miljö. Dessutom är vi nyfikna på hur olika sorters rostfria stålkvaliteter påverkas.

Därför har vi satt upp fyra olika stålkvaliteter på sidan av en träbrygga vid Öresund. Vi kommer att följa dem under året, dokumentera det vi ser och dela det med er här på bloggen.

De fyra olika kvaliteterna är

  • EN 1.4016 – Slipad
  • EN 1.4509 – Borstad
  • EN 1.4301 – Slipad
  • EN 1.4404 – Slipad

Alla plåtarna har varsin svetsskarv, för det är ofta vid svetsen som korrosion uppstår.

Under året kommer vi löpande rapportera vad som händer med våra plåtar i havsmiljö. Hur ser de ut? Vilken plåt har fått mest angrepp och vilken har klarat sig bäst? Var sitter korrosionen?

Följ oss och våra plåtar vid havet!bryggplatarna_alla_closeup160712

Inköpstips -> Grenrör till en rallybil

Olof Eriksson har mailat oss en spännande fråga tillsammans med ett foto från hans verkstad:

Jag är TiG-svetsare, motorsportsintresserad och har tidigare provat bygga grenrör för turbobruk med varierande resultat. Nu ska jag bygga ett till min Lancia Delta Integrale och vill hålla ner volymen, vilket innebär att materialet kommer utsättas för högre påfrestningar främst i höga temperaturer. En lång hållbarhet är också viktigt. På nätet rekommenderas 316L p.g.a. tillgängligheten, men det verkar som att experterna använder 321 eller 321H. Inconel används på riktiga tävlingsbilar, något som min plånbok motsätter sig…

Jag använder främst 42,4 och 48 mm, men även 45 mm skulle fungera. Vad är viktigt att tänka på och vad finns tillgängligt?

IMG_3538Experterna har rätt, 321/1.4541 är bättre i höga temperaturer än 316L/1.4404. 4404 är syrafast men det är inte 4541. Om man önskar motsvarande 4541 i syrafast är det stålsorten 4571 som gäller. I detta sammanhang har du dock ingen fördel av att välja syrafast. Vårt tips är därför att hålla kvar vid 4541, som är både mer prisvärt och lättillgängligt.

Skalningstemperaturen är 850’C för samtliga ovan nämnda stålsorter. De titanstabiliserade stålsorterna 4541 och 4571 behåller dock sin struktur bättre än 316L i högre temperatur. Jag vet tyvärr inte hur varmt grenröret på en rallybil kan bli, men det kan du nog ge oss svaret på :-).

Läs mer om skalningstemperatur i vårt blogginlägg När temperaturen stiger.

Inconel är en Nickel-legering, och som du skriver är den väldigt dyr och används på proffsiga racingbilar. Tillgängligheten är en faktor, det behövs bara en meter för ett grenrör men frågan är om det går att köpa så lite. Likaså är 321H/1.4878 mycket dyrare och svårtillgängligt. Det enklaste att få tag på är oftast det billigaste.

Rostfritt är svettfritt

Edwin Punt som arbetar med skyltar gav oss hela två frågor att svara på.

Jag håller på att bygga skyltar med en speciell logga som är gjord i rostfri plåt av typ EN 1.4301 i 2B-yta i 3 mm (laserskuren) Jag har två frågor:

1) Jag har limmat distanser för fäste på baksidan. Limmet kallas Terostat 9220 (en 1-komponents MS-polymerlim) Jag har tillverkat en del skyltar och limmet känns mycket bra, men jag har hört att metaller kan “svettas” och därmed lösa upp limmet så att det släpper. Vet ni om rostfri plåt av den sorten jag använder har sådana egenskaper med det limmet jag använder? Skylten väger ju en del och jag vill inte att de släpper från distanserna.

2) På vilket sätt tycker ni att jag bör bearbeta ytan för att den ska se fin och presentabel ut? Ibland finns det mindre repor och dessa vill jag egentligen jobba bort. Har försökt med olika slippapper vilket blir hyfsat men ändå inte helt bra. Har också kört med olika polermedel men resultatet blir så där. Skyltarna är ca 1000*400 mm och jag har inga stora maskiner till hands. Vad är enklaste sättet (utan för stora investeringar) att bearbeta ytan så den blir fin?

Tack för dina frågor! Limmet vet vi inget om, men, desto mer om det rostfria materialet 🙂
Det rostfria materialet “svettas” inte, så det löser inte upp limmet. Dina skyltar väger nästan 10 kg/styck. Med rätt lim och antal distanser så är det inga problem. Skyltarna kommer att sitta kvar.

Vad är då det bästa och enklaste sättet för att få en fin yta? Det är att redan från början tillverka skyltarna av en borstad yta eller en 2b yta med folie. Folien är ett litet skydd mot repor och dylikt vid hanteringen.

Men glöm inte att ta av folien ett dygn innan du monterar det slipade/borstade i sin ”rätta” miljö! Då hinner den skyddande oxidfilmen återskapas. Läs mer i Dra av plasten på slipad och borstad plåt som Tord skrivit.