Gör en utflykt till ett rostfritt bryggeri i sommar

Under senare år har antalet mikrobryggerier och små brygghus växt kraftigt, både i Sverige och Danmark. För tre år sedan startade danska Skanderborg Bryghus några mil söder om Århus på Jylland. De har öppet för allmänheten varje fredag och är väl värda ett besök i sommar. Inte bara för att Damstahl levererar allt rostfritt till deras nya bryggeri!

Ett bryggeri som är både rostfritt och ideellt

Skanderborg Bryghus, som av en händelse faktiskt ligger granne med Damstahl i Danmark, startade 2015. Det är ett så kallat fælleskap, som på svenska motsvarar ungefär en ekonomisk förening, vilket innebär att brygghuset drivs av frivilliga som lägger sitt hjärta och sin arbetskraft i projektet utan att ta ut lön. Enligt Skanderborg Bryghus är det just föreningskänslan och sammanhållningen som driver brygghuset och skapar den speciella andan. Det, och en passion för öl.

Skanderborg Bryghus - Rostfritt bryggeri

Från 150 000 till 4 miljoner liter öl

Att denna anda leder till goda öl för alla munnar visar sig inte minst i det faktum att Skanderborg Bryghus efter bara tre år bestämt sig för att utöka sin kapacitet från 150 000 liter till hela fyra miljoner liter för att möta efterfrågan.
Här kommer grannen Damstahl att leverera en stor del av de rostfria rör, rördelar och ventiler som krävs, samt en stor dos expertis kring konstruktionen från en av Danmarks mest erfarna materialexperter när det gäller anläggningar inom livsmedelsindustrin, Damstahls danske chefsingenjör Erik-Ole Jensen.

Utbyggnaden väntas vara klar i januari 2019 med redan nu kan du passa på att själv uppleva Skanderborg Bryghus uppskattade varianter av till exempel Imperial Stout, California Steam eller Brown Ale. Bryggeriet är öppet för allmänheten varje fredag under sommaren mellan 11:30 och 18.00.

Läs mer om Skanderborg Bryghus på www.skanderborgbryghus.dk
Vill du läsa mer om hygienisk design inom livsmedelsindustrin hittar du Erik-Ole Jensens bok här!

Claus Corner: Hygienisk design

Hygienisk design – vad är det?

När man står i köket är det en självklarhet att hålla en hög nivå av renlighet i matlagningen. Vi diskar, antingen för hand eller med maskin, och resultatet ska ju helst bli att våra husgeråd är så rena och bakteriefria att vi håller oss friska och krya.

Men om rengöring hemma är enkelt, är det betydligt mer komplicerat i industrin. Dels sker all rengöring genom att vätskor pumpas genom systemet och dels kan vi inte inspektera resultatet visuellt. Sammantaget ställer det höga krav på både design och drift, och om man inte är tillräckligt uppmärksam kan det leda till katastrofer. Senast det verkligen gick snett var 2014, då smittad rullsylta ledde till flera dödsfall i Danmark.

Att säkerställa maximal rengöring för utrustningen kallas ”hygienisk design”. I den bästa av världar ska allt kunna rengöras utan problem, men så är tyvärr nästan aldrig fallet. Alla de olika krav som finns på funktionalitet, rengöringsmöjligheter och själva konstruktionen kommer automatiskt att dra åt olika håll. Man kan sällan bygga utrustningen både helt perfekt och till ett rimligt pris. Hygienisk utrustning medför därför ofta kompromisser. Dessa bör naturligtvis vara så små och få som möjligt och skrivas in i driftmanualen.

Den idealiska hygieniska designen är avhängigt både material, produkter och drift, men man kommer långt bara genom att använda sunt förnuft. Två genomgående ”regler” är att det i alla behållare och rör säkerställs en god avrinning, och alla ytor ska vara jämna och släta utan skarvar och sprickor. Båda är för övrigt bra för stålets korrosionsbeständighet – vilket verkligen är två flugor i en smäll. Det finns oftast ett samband mellan god hygien och korrosionsbeständighet.

 

Behöver du rör och rördelar för att använda i miljöer som kräver extrem renhet? Använd Super Dairy, som du kan läsa mer om här.

 

Mer om Claus Qvist Jessen kan du läsa här.

Claus Qvist Jessen

Claus Qvist Jessen

Super Dairy rördelar: En komplett uppsättning för livsmedel

Damstahls Super Dairy-rör är de renaste och mest korrosionsbeständiga rören för livsmedel. Nu utökas de med en ny serie Super Dairy rördelar vilket skapar en komplett lösning för att bygga rörsystem.

Rör & rördelar för livsmedel och pharma

Damstahls Super Dairy-program är nu uppgraderat med rördelar utvecklade för att erbjuda den renaste ytan, maximal korrosionsbeständighet och minimal risk för bakterietillväxt. Super Dairy rördelarna är framställda och certifierade i EU, designade för långsiktiga och säkra produktionsmiljöer inom mejeri- och livsmedelssektorn.
Risken för defekter i skarvarna är ytterst liten i och med att de är TIG-svetsade. Det ger minimal risk för spalter och fickor där bakterier kan samlas eller där det kan uppstå korrosion.Super Dairy rördelar

Dubbelbetade och utan invändig slipning

Både rör och delar är dubbelbetade. Betningen avlägsnar alla anlöpningar och orenheter vilket gör Damstahls Super Dairy-program till det renaste rörsystemet för livsmedel som du kan få tag på. Rören har dessutom marknadens bästa ytjämnhet. Den är garanterad till Ra ≥0,4 µm på ytorna och Ra ≥0,8 µm över svetsen. Det är långt bättre än vad som till exempel föreskrivs av FDA, EHEDG och 3-A Sanitary Standard. Varken rör eller rördelar är slipade invändigt, vilket ger en unik renhet.

I och med att serien nu kompletteras med nya Super Dairy rördelar innebär det att vi kan erbjuda en komplett lösning för att bygga rörsystem. Det gör Super Dairy till det idealiska systemet för alla former av livsmedelsproduktion och stora delar av den farmaceutiska industrin. Den enkla monteringen och långa hållbarheten innebär att det ofta även är den billigaste lösningen.

Hitta vårt sortimentet av Super Dairy i vår e-shop 

Hitta produktdata och mer information om rördelarna här

 

Välj en stålsort som passar

I vissa fall krävs en speciell stålsort för att klara av särskilda förhållanden eller tuffa miljöer. Men eftersom de är dyrare och tillgängligheten är inte lika stor som standard gäller det att veta om de behövs eller inte. För det är ingen mening att betala för en Rolls Royce om du klarar dig med en Skoda.

En stålsort på rätt nivå

I den rostfria världen finns många stålsorter och det gäller att välja rätt åt båda hållen. Oavsett om du väljer för mycket eller för lite riskerar det att bli onödigt dyrt, antingen för att det uppstår problem med korrosion eller för att du betalar mer än vad du behöver. I vissa fall kanske det inte ens behövs rostfritt stål.
– Exklusiva stålsorter och legeringar är dyra så det gäller att välja en produkt som inte är högre legerad än vad man behöver för att lösa uppgiften, menar Damstahls produktspecialist Tord Nilsson. Teoretiskt sett skulle du kunna köpa rör i guld, vilket garanterat är rostfritt. Men det skulle inte vara särskilt ekonomisk.

Välja rätt stålsort

Flera skäl till högre pris

De riktigt exklusiva rostfria stålsorterna används sällan, och i de fall de behövs beror det på att det inte går att använda någon annan kvalitet. Priset för dessa stålsorter är högre men priset är mot bakgrunden till behovet inte den avgörande faktorn.
– Det finns egentligen mer än ett skäl till varför de kostar mer, säger Tord. Dels är det för att de är höglegerade, vilket innebär att det innehåller mer av dyra legeringsämnen som till exempel nickel eller molybden. Dels för att efterfrågan inte är så stor. Därmed är det få som producerar och de har möjlighet ta ut ett högre pris eftersom konkurrensen på marknaden är låg.

Den sistnämnda faktorn innebär till exempel att stålsorter som är värmebeständiga eller har högt motstånd mot korrosion, som superduplex eller andra exklusiva stålsorter som nickelbaslegeringarna, är relativt dyra eftersom den inte används så ofta. Medan den mer vanliga duplex, en blandning mellan ferritiskt och austenitiskt rostfritt stål, har börjat gå ner i pris efterhand som efterfrågan ökar.

 

Så tänk på att välja rätt stålsort i rätt miljö – då spar du pengar två gånger.

Rostfria hälsningar

/Tord Nilsson

 

 

Varför rostar grillen?

Sommaren står för dörren och det är dags att plocka fram grillen. Eller det som är kvar av den. För risken finns att den är ytterst rostig och ofräsch. Men varför rostar grillen? Vi bad vår produktspecialist Robert Humlebaek Petersen reda ut begreppen och ge tips på vad du bör tänka på.

Därför rostar grillen

En billig grill har helt enkelt en sämre materialkvalitet. Den vanliga klotgrillen du köper på macken är gjord av tunn billig plåt och har dessutom en ganska tunn ytbeläggning. Inte sällan är den helt enkelt bara målad med i bästa fall värmebeständig färg.
– Det är värmen som är boven i kombination med en dålig ytbeläggning, säger Robert Humlebaek Petersen.
När plåten och ytbehandlingen omväxlande utsätts för hög värme och sedan kyla kan det leda till att det bildas sprickor i ytskiktet. Därmed kan vatten tränga in och expandera och korrosionen påbörjas.
– En billig klotgrill kan ta slut på en halv säsong om det vill sig riktigt illa.
Själv tröttande Robert på att köpa klotgrillar som rostade och satsade för tio år sedan på att investera i en grill som var rostfri.
– Men när grabben en dag sprang och lekte med en magnet så sa han plötsligt ”Pappa, titta, magneten fastnar!” Jag blev milt sagt förvånad eftersom jag fått lära mig att rostfritt inte ska vara magnetiskt. Men vid lite efterforskning så visade det sig att grillen var tillverkad i en ferrit 1.4016 som är magnetisk. Med vetskap om kvalitén så har den ändå klarat sig väldigt bra i närmare tio år, men nu börjar den rosta, framför allt i svetsskarvarna. Jag bor dessutom relativt nära havet, så saltet i vattnet påverkar också processen. Men frågan är om det är mer tur, för ni kanske kommer ihåg hur plåten i stålsorten 1.4016 som är med i vårt experiment i havsmiljö ser ut.

Så vårdar du din grill

Det är viktigt att vårda sin grill på rätt sätt om man vill förlänga livstiden. Det kan till exempel vara att rengöra gallret på rätt sätt.
– Många brukar använda stålull eller en grillborste för att rengöra gallret. Problemet är att borsten många gånger har borst tillverkade i svartstål. Det innebär att små partiklar från borsten fäster på grillens yta och börjar sprida sig, det vi kallar järnsmitta. När väl processen startat hjälper det inte att ytan är rostfri. I värsta fall kan du behöva beta ytan för att bli av med det.
Robert rekommenderar istället en grillborste med mässing eller för den delen rostfria borst.
– Har du ett emaljerat grillgaller ska det helst inte borstas utan rengöras försiktig med till exempel en Skotch-Brite svamp. Annars riskerar man att förstöra emaljen.
Många förvarar sin grill utomhus under tak eller lägger en presenning över. Något som faktiskt i vissa fall kan öka risken för rost.
– Att grillen blir blöt och att fukten bevaras under ett grillskydd kan faktiskt bidra till att öka risken för rostangrepp. En grill som står ute i det fria sköljs ren av regnet och torkar sedan. Ska du förvara den under ett grillskydd så se till att den har svalnat ordentligt och att den är riktigt torr innan du täcker över den.

Tänk på detta när du köper grill

Att det inte finns några underhållsfria grillar som håller i evig tid. Men samtidigt, ju högre kvalitet på stål och ytbehandling, desto längre håller de.
– En emaljerad grill har ofta god beständighet eftersom emaljen appliceras under värme. Det gör att den tränger in i metallens porer vilket ger bättre vidhäftning, något som i sin tur gör ytan starkare och tåligare.
Ett annat alternativ är att satsa på en grill gjord av rostfritt stål, där även grillgallret är rostfritt, emaljerat eller åtminstone kromat. Det finns till och med grillar som är tillverkade av syrafast stål.
Men hur ska man då veta om grillen man står och funderar på att köpa faktiskt är av rätt rostfri stålsort som säljaren säger?
– Mitt bästa tips är då att helt enkelt testa med en magnet. Sätter du magneten på grillen eller gallret och den inte fastnar, då vet du att de är gjorda i rostfritt. Rostfria grillar med lägre kvalitet är tillverkade i ferritiskt stål som är magnetiskt.

Tre frågor att ställa om du går i grilltankar:

1. Är ytan målad eller emaljerad?
2. Vilken stålsort är grillborstens strån gjorda av?
3. Magneten fastnar på grillen, är du verkligen säker på att den är rostfri?

Mer om magnetism och rostfritt stål kan du läsa i inlägget Jag har alltid en magnet i fickan för att kunna kolla om stålet är rostfritt.

Varför rostar grillen

Efter tio år i ur och skur nära havet har Roberts rostfria grill börjat rosta i svetsskarvarna

Rost i svetsskarvarna

Bygga pool i rostfritt stål

När du funderar på att bygga en pool i trädgården tänker du säkert i första hand på att mura och kakla eller använda liner. Men ett annat spännande alternativ är att bygga en pool i rostfritt stål. Det är fullt möjligt, men kräver lite eftertanke, både när det gäller konstruktion och materialval. Vår produktspecialist Per Carlsson har tittat närmare på detta och ger dig några tips på vägen att tänka på.

Konstruera en pool i rostfritt stål

Enligt Per Carlsson är det en god idé att tänka till lite i förväg redan på ritbordet när du ska konstruera en pool i rostfritt stål. Genom att utgå ifrån de plåtdimensioner som finns som standard gör du det enklare och billigare för dig och du slipper att skarva i onödan. De vanligaste dimensionerna är 2000×1000, 2500×1250, 3000×1500 och ibland 4000×2000 mm.
– Det bästa är om du bockar hörnorna, och lägger svetsskarven ca 10–20 mm förbi hörnorna.
Vilken rördimension du skall använda beror på vilken konstruktionen du har tänkt dig. Ska poolen stå på mark eller sänkas ner? Vilken tjocklek på plåt du har tänkt dig? Hur ramverk ska se ut eller om du exempelvis tänkt gjuta runt poolen?
– Men oavsett vilket. rekommenderar jag att du ritar in ett rektangulärt rör och lägger den korta sidan mot poolen, säger Per Carlsson. På det viset får du en styvare konstruktion. En rund konstruktion är bra på grund av att den håller formen automatiskt.

Olika tjocklek – olika fördelar

För att skapa en fin övergång och slippa att slipa där det blir synligt är det klokt att bocka ovankanten. Något du bör ha i åtanke när du väljer dimension på plåtarna.
När det gäller vilken tjocklek på plåten du ska välja finns det ett antal för- och nackdelar att överväga.
– Tjockleken kan vara allt mellan 2–10 mm, det beror på konstruktionen, säger Per Carlsson. Väljer du en tunnare plåt blir vikten lägre och konstruktionen därmed billigare. Samtidigt är den svårare att jobba med och “slår sig” lättare vid svetsning. En tjockare plåt ger en tyngre konstruktion som är dyrare. Å andra sidan är den mer självbärande, vilket kräver färre ramverk och du sparar in på rör och svets, samtidigt som den slår sig mindre.pool i rostfritt stål

Värme och klor skadlig kombination

Vilken materialkvalitet du ska välja beror bland annat på vilket temperatur ni kommer att ha i poolen. Under varma sommardagar, med uppemot +30’C i skuggan, får man jobba för att hålla nere poolens vattentemperatur. Vid höga vattentemperaturer måste man klora rejält med puckar och granulat för att vattnet skall hålla sig klart och fritt från alger.
– Det varma vattnet i kombination med klorhalten utgör en mycket aggressiv miljö för det rostfria så det krävs syrafast material.

Molybden ökar motståndskraften

Pitting är en korrosionstyp som är väldigt aggressiv. Den tränger igenom snabbt, och på en liten yta, med förödande resultat.
– I normala fall ska det räcka med en syrafast kvalitet, till exempel 1.4404, med en Mo-halt på minst 2,0 %, säger Per Carlsson.
Men om du vet att det finns risk för att det kan bli en temperatur i poolen på uppemot 30’C, då kanske du måste välja en duplexkvalité exempelvis 1.4462.
– Men den är dyrare och ibland kan leveranstiden vara något längre. Däremot har vi numera ett stort sortiment av plåt i duplex med omgående leverans. Men oavsett materialkvalitet är det minst lika viktigt att svetsningen är jämn och fri från den minsta por.

Simma lugnt så ses vi i poolen!

Rostfritt på båten

Sommartider är båttider och därmed också en bra tid för rostfritt. I den marina miljön, med påverkan av både vatten och salt, gäller det att som båtägare ha koll på sina material. Vi rekommenderar givetvis rostfritt på båten – så länge det är rätt rostfritt!

Hur är det med rostfritt på båten?

Inför sommaren brukar vi få en hel del frågor från båtägare som undrar vilket material de ska använda för pulpetrör och mantåg (vilket för den oinvigde alltså är olika typer av staket på en båt). Det vanligaste är att använda vanliga rostfria svetsade rör i syrafast stål som är mirrorpolished. Det skapar en spegelblank yta som delvis har ett dekorativt syfte men ytan ökar även det rostfria stålets motstånd mot korrosion. Det fungerar bra i marina miljöer eftersom den blanka ytan gör det svårt för föroreningar att fastna. Tekniken används även på badstegar för att ge dem en kromad finish.
Om du är på jakt efter syrafasta rör som är polerade hittar du dem här.

Rostfritt på båten-mantåg

Rostfritt gör det lättare

Ett mer välkänt fartyg har också dragit nytta av rostfritts fördelar på senare tid, nämligen Regalskeppet Vasa. Skeppet byggdes ursprungligen med järnnitar, som av naturliga skäl rostade bort under tiden hon låg på sjöbottnen.
När Vasa skulle bärgas 1961 slog man in nya järnbultar där nitarna suttit. Totalt ersatte man över 5 000 nitar. Men efterhand som åren gick har de nya bultarnas järn rostat, vilket inte bara försvagat dem utan även orsakat kemiska reaktioner som riskerar att minska träets styrka.

Regalskeppet Vasa

Minskade åtta ton

Därför startade Vasamuseet tillsammans med Sandvik ett projekt där de specialkonstruerade en ny typ av bult, tillverkad i höglegerat rostfritt stål med mycket hög hållfasthet. Materialet, som heter SAF2707, används normalt inom den mycket krävande olje- och gasindustrin. I och med den höga hållfastheten i materialet kunde bultarna dessutom göras lättare. Det rostfria stålet innebär även att risken för kemiska reaktioner i träet blir minimal.
Efter sju år har nu 4 000 av de gamla bultarna ersatts av nya, vilket bland annat lett till att Vasa numera väger hela åtta ton mindre. Samtidigt som livslängden ökat dramatiskt, nästa bultbyte lär inte ske förrän om 150 år.

 

Ytans betydelse för korrosion, del 2: Elektropolering

I första delen av denna serie skrev vi om den rostfria slipade ytan och här ska ni få läsa om en något mer avancerad teknik. En teknik som förbättrar ytjämnheten och höjer korrosionsmotståndet, elektropolering.

Elektropolering

Ett av de få sätten att höja motståndet mot korrosion för rostfritt stål är genom att elpolera ytan. Elektropolering är en ytbehandling av rostfritt stål som kräver extern strömkälla. Det rostfria ämnet sänks ner i ett bad. Badet består är en kraftig blandning av svavel- och fosforsyra, temperaturen ligger oftast över 50ºC, och själva ämnet ansluts anodiskt med hjälp av en likriktare. Under processen löses en del av stålet upp. Eftersom denna upplösning huvudsakligen äger rum längst upp på ytans mikroskopiska ojämnheter, leder behandlingen till en långsam utjämning. Detta i sin tur ger en förbättrad ytjämnhet och därmed en blankare yta. I och med denna mycket blank yta med fin ytjämnhet blir det svårt för orenheter att fästa på ytan. En sådan yta kan klara även mycket tuffa miljöer så som exempelvis en salt havsmiljö. Eller miljöer som kräver extrem renhet såsom inom den aseptiska tillverkningsindustrin exempelvis livsmedels och läkemedelsbranschen.

Tänk på designen

Tänk på att även om ytan är blank och tål tuffa miljöer behöver man tänka på designen för att förhindra korrosion. En elpolerad yta i havsmiljö måste regelbundet utsättas för regnvatten annars kan höga klorid/salthalter på ytan under en längre tid orsaka korrosion.
Elpolerade spöhållare, som används på fiskebåtar, tillverkade i “bara” EN 1.4301 kan därför fungera utmärkt ute på havet.

Elektropolering - sätt att få spöhållare för fiske blanka

Elpolerade spöhållare för fiskebåten

Elektropolering är ett ovanligt exempel på att arkitekter och ingenjörer inte alltid behöver dra åt olika håll. Det går faktiskt att uppnå ett attraktivt utseende och utmärkt korrosions- beständighet på samma gång. Så elektropolering är alltså en metod som kan glädja såväl arkitekten som ingenjören.

Det finns många fördelar med den blanka och jämna ytan som bildas. Det är därför ingen tillfällighet att elektropolering i hög grad används för särskilt kritisk utrustning inom exempelvis, läkemedel- och livsmedelsbranschen.

Vad är nackdelarna med elektropolering?

• Den mycket blanka ytan är känslig för repor, bucklor och smuts, allt syns mycket väl.
• Termisk utvidgning som vid t ex svetsning kan förvränga synintrycket negativt på större plana ytor.
• Hörnor och kanter avverkas mest, så vid detaljer med snäva toleranser bör detta beaktas.
• Elpolering är en mycket kostsam och besvärlig process som kräver komplicerad utrustning.

Teoretiskt sett så kan alla vanliga, rostfria stålkvaliteter elpoleras men i praktiken finns det flera typer som inte lämpar sig för elpolering. Precis som vid betning lämpar sig varken martensiterna, de lägst legerade ferriterna eller svavellegerat automatstål för elektropolering. Titanlegerade stål som EN 1.4571 och 4541 lämpar sig inte heller.

I nästa del av denna serie kommer du kunna läsa om ytans betydelse för anlöpningar.

 

Mer intresserad av elektropolering?
Du kan läsa om processen och mycket mer i exempelvis dessa böcker:

Rostfritt stål och korrosion – Kap 12.4

Rostfritt stål för hygienisk utrustning inom food/pharma – Kap 9.4

Möt våren med en rostfri odlingsbänk

Våren är planteringstider och kanske funderar du på att skaffa dig en odlingsbänk. De finns i en mängd olika utföranden, tillverkade av mer eller mindre hållbara material. Med tanke på att odlingsbänken ofta står ute året runt kan det vara en god idé att tillverka en rostfri helt i stål. Men då är frågan – vad är rätt rostfritt för en odlingsbänk?

Välja stål för rostfri odlingsbänk

Att välja rätt rostfritt för en odlingsbänk som ska stå ute i väder och vind, samtidigt som den ska tåla jord och sand, är kanske inte det lättaste. Ska det vara AISI 430 eller 304 och hur påverkar utomhusmiljön respektive material?
Vi lät vår produktspecialist Per Carlsson reda ut begreppen.

Utvärdera legeringen

– AISI 430, EN 1.4016, är ett ferritiskt material och AISI 304, EN 1.4301, är ett austenitiskt. För en odlingsbänk i utemiljö skulle jag säga att 4301 är snäppet bättre.
Ett sätt att utröna vilket material som är bäst för utomhusbruk är att använda något som kallas Pitting Resistance Equivalent (PREN). Det är en metod för att beräkna och utvärdera vissa legeringar i stålet.
– Ju högre PREN-tal desto mer motståndskraft har materialet. Det austenitiska 4301 har ett PREN-tal på 17,5, vilket kan jämföras med det ferritiska 4016 som har 16.

Odlingsbänk i rostfritt - vädertålig

Placeringen avgör

– En annan fördel med 4301 är att den är “mjukare” att jobba med, tack vare det tillsatta nicklet på cirka 8–10%.
Men enligt Per Carlsson är det dock ingen garanti för att 4301 klarar utemiljön och är det bästa valet. Om du bor nära havet eller placerar din odlingsbänk nära en pool blir påfrestningarna större.
– Vid poolen utsätts den för klorider, så ska du ha den stående där krävs det någon slags syrafast stål för att vara på den säkra sidan.

Mer kring rostfritt och PREN-tal finner du i boken – Rostfritt stål och korrosion

En liten tabell över PREN-tal hittar du i inlägget om korrosion i havsmiljö här

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 2

Ytans betydelse för korrosion, del 1: Slipat

Då vi vet att ytan är av stor vikt för hur väl det rostfria stålet står sig mot korrosion kommer här en miniserie från vår egna gästbloggare och rostfria pensionär Jan Laurin. I denna första del kan du läsa om hur ytans slipning eller polering kan påverka korrosion.

Slipat är sämre

Rostfritt stål finns i många olika utförande och med många olika ytor. 1D, 2B, slipad eller borstad – olika ytor för att passa olika miljöer. En grov yta kan ha sina nackdelar framför en slät och jämn yta. Fukt och salt fäster bättre på en skrovlig yta. Genom avdunstning av fukten ökar salthalten på den rostfria ytan och koncentrationen når över tröskelvärdet som utlöser korrosion. Salt är också hygroskopiskt (vattensugande) och tar fukt från luften vilket medför att korrosionen kan fortsätta även om miljön har ändrats. Salt har också förmågan att dra till sig korrosiva luftföroreningar så som järn och svavelpartiklar.

Olika ytor i samma miljö

Att det är viktigt att välja rätt yta beroende på miljön som det rostfria ska sitta i visar följande exempel från ett danskt mejeri. Här kan vi se att rostfritt stål med slipad yta kan vara sämre än en kallvalsad 2B-yta. Bilden föreställer en saltbehållare med ett slipat rör. Det vertikala slipade röret är tillverkat i EN 1.4432 med PREN 24,8. Tanken i bakgrunden är tillverkad av plåt med en 2B-yta i EN 1.4404 med PREN 23,1.

Korrosion-slipat-rör-rostfritt-stål

Båda sitter i samma miljö men det slipade röret får stryk, fastän det är gjort av ett bättre rostfritt stål. Därför är det alltid viktigt att tänka på att välja rätt stålsort och rätt yta till olika miljöer.

I nästa del kommer vi att skriva elektropolering.

 

Fler inlägg om korrosion på olika ytor kan du läsa om i vår serie om korrosion i havsmiljö.

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 5