Claus Corner: Hygienisk design

Hygienisk design – vad är det?

När man står i köket är det en självklarhet att hålla en hög nivå av renlighet i matlagningen. Vi diskar, antingen för hand eller med maskin, och resultatet ska ju helst bli att våra husgeråd är så rena och bakteriefria att vi håller oss friska och krya.

Men om rengöring hemma är enkelt, är det betydligt mer komplicerat i industrin. Dels sker all rengöring genom att vätskor pumpas genom systemet och dels kan vi inte inspektera resultatet visuellt. Sammantaget ställer det höga krav på både design och drift, och om man inte är tillräckligt uppmärksam kan det leda till katastrofer. Senast det verkligen gick snett var 2014, då smittad rullsylta ledde till flera dödsfall i Danmark.

Att säkerställa maximal rengöring för utrustningen kallas ”hygienisk design”. I den bästa av världar ska allt kunna rengöras utan problem, men så är tyvärr nästan aldrig fallet. Alla de olika krav som finns på funktionalitet, rengöringsmöjligheter och själva konstruktionen kommer automatiskt att dra åt olika håll. Man kan sällan bygga utrustningen både helt perfekt och till ett rimligt pris. Hygienisk utrustning medför därför ofta kompromisser. Dessa bör naturligtvis vara så små och få som möjligt och skrivas in i driftmanualen.

Den idealiska hygieniska designen är avhängigt både material, produkter och drift, men man kommer långt bara genom att använda sunt förnuft. Två genomgående ”regler” är att det i alla behållare och rör säkerställs en god avrinning, och alla ytor ska vara jämna och släta utan skarvar och sprickor. Båda är för övrigt bra för stålets korrosionsbeständighet – vilket verkligen är två flugor i en smäll. Det finns oftast ett samband mellan god hygien och korrosionsbeständighet.

 

Behöver du rör och rördelar för att använda i miljöer som kräver extrem renhet? Använd Super Dairy, som du kan läsa mer om här.

 

Mer om Claus Qvist Jessen kan du läsa här.

Claus Qvist Jessen

Claus Qvist Jessen

Claus Corner: Hur vägsalt påverkar rostfritt

Rostfritt lovar mycket

Adelskap förpliktigar och få namn ”lovar” så mycket som rostfritt stål. Det borde finnas stål som aldrig rostar, men så ser världen dessvärre inte alltid ut. Rostfritt stål kan rosta och en av ”hemligheterna” med problemfri drift är att välja rätt stål för ändamålet.

Detta gäller även rostfritt stål som ska användas ovanför vattenlinjen. Inomhus har vi ofta rostfritt stål i kylskåp och fläktkåpor, och med tanke på den milda och (oftast) mycket torra miljön går det utmärkt att använda de minst beständiga och billigaste legeringarna som till exempel de ferritiska 4016 och 4509.

Vägsalt är boven

Utomhus blir det dock mycket värre. I Sverige och Danmark har vi en stark förkärlek för att salta vägarna under vintern och det är helt okej. Vem orkar med att ha bilar som halkar ner i diket hela tiden? Men priset vi får betala är tyvärr att både bilar och byggnader under en stor del av vintersäsongen befinner sig i en tjock saltdimma. Och inte ens rostfritt stål kan hålla sig utanför farozonen.

Ytlig punktkorrosion är en reell risk på vintern och utomhus bör man inte använda stål med en lägre kvalitet än syrafast 4404. 4404 klarar sig utan rostfläckar om stålet är slätt och sköljs regelbundet. Vid användning av glasblästrat stål bör man överväga än mer beständiga sorter som till exempel duplex 4462.

Vägsalt är inte alltid bra för allt.

 

Vem är Claus?

Claus Qvist Jessen är kemiingenjör, fil. dr och en världsledande auktoritet inom rostfritt stål. Claus har i flera år undervisat och gett expertråd till våra kunder och nu kommer han att göra det även på vår blogg, under rubriken Claus’ Corner. Här kommer han regelbundet att komma med råd och förklaringar till intressanta problemställningar när det gäller rostfritt stål.

Claus Qvist Jessen

Claus Qvist Jessen