Ytans betydelse för korrosion, del 1: Slipat

Då vi vet att ytan är av stor vikt för hur väl det rostfria stålet står sig mot korrosion kommer här en miniserie från vår egna gästbloggare och rostfria pensionär Jan Laurin. I denna första del kan du läsa om hur ytans slipning eller polering kan påverka korrosion.

Slipat är sämre

Rostfritt stål finns i många olika utförande och med många olika ytor. 1D, 2B, slipad eller borstad – olika ytor för att passa olika miljöer. En grov yta kan ha sina nackdelar framför en slät och jämn yta. Fukt och salt fäster bättre på en skrovlig yta. Genom avdunstning av fukten ökar salthalten på den rostfria ytan och koncentrationen når över tröskelvärdet som utlöser korrosion. Salt är också hygroskopiskt (vattensugande) och tar fukt från luften vilket medför att korrosionen kan fortsätta även om miljön har ändrats. Salt har också förmågan att dra till sig korrosiva luftföroreningar så som järn och svavelpartiklar.

Olika ytor i samma miljö

Att det är viktigt att välja rätt yta beroende på miljön som det rostfria ska sitta i visar följande exempel från ett danskt mejeri. Här kan vi se att rostfritt stål med slipad yta kan vara sämre än en kallvalsad 2B-yta. Bilden föreställer en saltbehållare med ett slipat rör. Det vertikala slipade röret är tillverkat i EN 1.4432 med PREN 24,8. Tanken i bakgrunden är tillverkad av plåt med en 2B-yta i EN 1.4404 med PREN 23,1.

Korrosion-slipat-rör-rostfritt-stål

Båda sitter i samma miljö men det slipade röret får stryk, fastän det är gjort av ett bättre rostfritt stål. Därför är det alltid viktigt att tänka på att välja rätt stålsort och rätt yta till olika miljöer.

I nästa del kommer vi att skriva elektropolering.

 

Fler inlägg om korrosion på olika ytor kan du läsa om i vår serie om korrosion i havsmiljö.

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 5

 

EN 1.4305, stålet som drar nytta av föroreningar

Vad är ingredienserna i automatstål

Vid tillverkning av rostfritt stål är huvudingredienserna järn, krom och kol men det förekommer också ett antal föroreningar som man önskar hålla inom vissa bestämda gränser. Svavel är en av de föroreningarna i rostfritt stål som är väldigt skadligt för korrosionsmotståndet. För de flesta kommersiella ståltyper ligger den övre gränsen för svavel på 0,015 %.

Det som i övriga rostfria stålsorter räknas som en förorening tillsätter man medvetet under kontrollerade former i produktionen av automatstål (EN 1.4305). Vid tillverkningen tillsätter man svavel så att svavelhalten blir mellan 0,15-0,35 %. Detta tillsatta svavel förenar sig sedan med en av de andra föroreningarna som är mangan. Svavel och mangan bildar mangansulfiderna som i sin tur bildar hårda långa strängar längs med stången – se bild.

Fördelningen av mangansulfid i automatstål EN 1.4305

Fördelningen av mangansulfid i längdriktningen hos stångstål.

När passar EN 1.4305

Strängarna av mangansulfider förbättrar de spånbrytande egenskaperna avsevärt jämfört med ”normala” sega austeniter. Vid svarvning kommer du slippa långa spånor då strängarna av mangansulfider bryter och skapar korta spånor. Tyvärr är inneslutningar av dessa mangansulfider en mindre bra för korrosionsbeständigheten. Därför har 1.4305 inte samma motstånd mot korrosion som t.ex. vanligt 1.4301/1.4307.

EN 1.4305 lämpar sig till exempel där produktionen kräver mycket spånavskiljande bearbetning och i tillverkning av långa serier i automatsvarvar. Då motståndet mot korrosion är lägre jämfört med de övriga austeniterna är det viktigt att medier som kommer i kontakt med stålet är milda och utan starka syror. I en torr inomhusmiljö är EN 1.4305 inte heller ett dåligt alternativ.

Det är också bra att veta att automatstålet inte med så bra resultat går att:

• Bocka
• Elpolera
• Beta
• Svetsa

 

Har du fler frågor om rostfri stång – skicka dina frågor till oss så svarar produktspecialisten Tord Nilsson

 

Damstahl lagerför EN 1.4305 i rundstång diameter 2-500 mm, blankdragen fyrkantsstång och sexkantsstänger.

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 5

Hur går det för plåtarna?

Då var det tid igen med nya foton på plåtarna av olika kvalitéer som hänger i tuff havsmiljö.
Som vi kan se, så har där inte hänt så mycket på de senaste månaderna. Även om det i kalendern har varit sommar så har det inte  påverkat plåtarna i någon större grad. Jag tror det har att göra med den ganska frekventa nederbörden. Det har gjort att  det kommit färskt regnvatten med jämna mellanrum på plåtarna och sköljt bort kloriderna (bla. saltet).
Detta visar också vikten med rätt konstruktion. Att man till exempel inte ”bygger in” stålet, vilket kan hindra att naturens egna dusch med regnvatten  inte kommer åt att spola bort klorider. Speciellt i sådana här aggressiva miljöer.
 Korrosion i havsmiljö

Även ett nytt experiment i experimentet har tillkommit!

Detta experiment handlar om samma kvalitéer men om olika ytor. Med detta experiment kommer vi att se skillnaden på motståndskraften mellan en 2B (blank yta), en slipad (repig yta) och en spegelpolerad yta.
De olika Ra-värden är
0,2-0,35 my – 2B (tjocklek 1 mm) 
0,55 my +/- 0,15 – vanligaste slipade ytan
0,05 my eller bättre – spegelpolerad yta
Korrosion i havsmiljö

 

När jag svetsade plåtarna så bara smälte jag ihop dem utan tillsats. Därefter så körde jag bara lite med Scotch Brite och efteråt betades svetsarna.

Dessa plåtar har hängt uppe i en månad när fotot togs och redan ser man korrosion i svetsen på ferriten 1.4016. Detta medan de andra tre stålsorterna/ytorna har klarat sig fint.

Upplever ni plåtarna i detta experiment lite blåaktiga, så är det på grund av att vädret var underbart denna dag och att himmeln speglas i plåtarna.. Himmeln var, som alltid här i Malmö, HIMMELSBLÅ JJ

 

Mer om korrosion och nästan allt du behöver veta på området hittar du i boken Rostfritt stål och korrosion.

Tidigare delar i serien Korrosion i havsmiljö hittar du här!

Babysalva fixar både spaltkorrosion och ”löpningsrost”

Rost gillar vi inte på rostfria Damstahl. En av de värsta sorterna, som också är svårast att förhindra, är spaltkorrosion. Den bästa lösningen är självklart att helt undvika spalter. Detta är dock väldigt svårt vid både svetsporer och bindningsfel.

Gäller det planerade spalter, så som vid bultförband och flänsar, kan hjälpmedlet vara något som säkert ytterst få tänker att det kan fungera. Du ska få ett riktigt ”hästhandlartrick” här på bloggen. Det är inte vetenskapligt bevisat men fungerar bra i praktiken.

Smörj ytan med ett tunt lager vaselin. Ta ett tunt lager vaselin och smörj på spalten. Detta skapar ett vattenskydd som kan verka som en temporär lösning, i själva verket håller effekten i sig mycket länge. Ännu bättre effekt blir det om du använder en blandning av vaselin och basisk zinkoxid, samma innehåll som finns i babysalva. Se bara till att vaselinet eller zinkoxiden inte på något sätt påverkar mediet.

Hur var det då med ”löpningsrost” som långdistanslöpare kan drabbas av?

Jo, en rejäl sträng babysalva i “spalten” gör de långa loppen betydligt mindre smärtsamma! Vårens och sommarens löparlopp är i full gång så du har många möjligheter att testa detta tips.

Använd babysalva för att hindra korrosion

Använd babysalva för att hindra korrosion

 

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 3

Plåtarna har nu suttit uppe ytterligare tre månader under vintermånadernas stormar.

Se hur plåtarna har påverkats:

7 februari 2017

Olika korrosion för samma PREN-tal

I förra inlägget kunde ni läsa om hur plåtars olika PREN-tal påverkar tåligheten och som en kort repetition ser ni här PREN-talen för våra aktuella plåtkvaliteter:

1.4016 16,0
1.4509 17,5
1.4301 17,5
1.4404 23,1

Som vi såg redan förra gången så är korrosionen riktigt aggressiv på ferriten 1.4016. Den stora skillnaden från förra gången är mellan ferriten 1.4509 och austeniten 1.4301. Dessa har samma PREN-tal men ferriten har klarat sig något sämre. Detta på grund av att ferriten saknar nickel som tillsätts i första hand för att plåten ska bli formbar. Nickeln fungerar också som en broms (då det är en ädlare metall än tex. järn) när väl stålet har aktiverats. Som sagt, 1.4509 och 1.4301  har samma motståndskraft mot punktkorrosion men när väl korrosionen sätter igång så accelererar den mycket fortare på ferriten.

Den syrafasta austeniten 1.4404 står sig fint, men vi får se hur det går nu när vi går mot varmare tider och kloridhalterna förmodligen ökar på plåtytorna.

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 2

I september kunde du läsa om att vi startat ett experiment för att se hur plåtar av olika stålsorter klarar av påverkan av havsmiljö. Var visar sig korrosionen?

Plåtarna har suttit uppe sedan mitten av juni på en brygga vid havet. Det beräknas att salthalten i området är omkring 10 promille.

16-img_4804-2-0

Före uppsättning i mitten av juni

Sedan mitten av juni har vi varit ute och tittat på plåtarna för att se hur havets inverkan påverkar dem. I detta inlägg kan ni nu se hur plåtarna såg ut efter att ha suttit uppe en respektive fem månader.

Resultat – en respektive fem månader

Vi ser på bilderna från juli att det bara är 1.4016 som påverkats. Mest är det den svets som inte är efterbehandlad med en roterande Scotch-Brite som påverkats.

billede_2

12 juli 2016

billede_3

11 november 2016

På bilderna från november ser vi att det är en aggressiv korrosion som börjat i svetsen på 1.4016. Även på övrig yta ser vi en lite lättare punktkorrosion.

Att det är mer korrosion på/vid svetsen beror på att blåanlöpningarna inte är täta. Blåanlöpningarna har en väldigt hög Cr-halt och under denna yta finns ett tunt skikt avkromat lager som har ett sämre motstånd.

Att vissa stålsorter klarar sig bättre beror på att de är högre legerade. För att få en fingervisning om hur tålig en stålsort är mot korrosion kan du titta på stålsortens   PREN-tal (Pitting Resistance Equivalent). Desto högre PREN-tal, desto bättre beständighet mot korrosion. Olika stålsorter med samma PREN-tal har samma beständighet.

Stålsort PREN-tal (ungefärligt)
1.4016 16,0
1.4509 17,5
1.4301 17,5
1.4404 23,1

Mer viktig och nyttig kunskap får du alltid i boken Rostfritt stål och korrosion som du kan läsa mer om här.

Plåtarna kommer fortsatt att hänga kvar. Vi återkommer i början av nästa år för att ta en ny titt på plåtarna och se hur de klarat de första skånska vintermånaderna.

Korrosion vid havsmiljö -> Följ våra plåtar!

Vi gör ett experiment brygganvidhavet_cirkel160706

Vi vill se hur korrosionsförloppet ser ut i en klorid-utsatt havsnära miljö. Dessutom är vi nyfikna på hur olika sorters rostfria stålkvaliteter påverkas.

Därför har vi satt upp fyra olika stålkvaliteter på sidan av en träbrygga vid Öresund. Vi kommer att följa dem under året, dokumentera det vi ser och dela det med er här på bloggen.

De fyra olika kvaliteterna är

  • EN 1.4016 – Slipad
  • EN 1.4509 – Borstad
  • EN 1.4301 – Slipad
  • EN 1.4404 – Slipad

Alla plåtarna har varsin svetsskarv, för det är ofta vid svetsen som korrosion uppstår.

Under året kommer vi löpande rapportera vad som händer med våra plåtar i havsmiljö. Hur ser de ut? Vilken plåt har fått mest angrepp och vilken har klarat sig bäst? Var sitter korrosionen?

Följ oss och våra plåtar vid havet!bryggplatarna_alla_closeup160712