Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 8; Rostfri karbinhake

Tanken var här att ni skulle få läsa om utvecklingen av våra plåtar vid havet. Men väl nere vid havet fick vi än en gång ett bevis på hur viktigt det är att välja rätt stålkvalitet för miljön. Havet påverkar inte bara våra plåtar. Det salta havet hade gått hårt åt de rostfria karbinhakar som vi köpt för att hålla våra plåtar på plats. Karbinhakarna hade rostat så pass mycket att de tappat sin funktion i att vara öppningsbara.

Rostig rostfri karbinhake

En rostig rostfri karbinhake som förlorat sin funktion att vara lätt att öppna.

Med risken att tappa kameran i havet ville vi ändå ta några bilder. Detta som ett bevis på att rostfritt visst kan rosta om du inte tänker till. Eller som i detta fall litar på orden ”rostfri karbinhake”. Eller inte tänker på att en stålsort av ringa kvalitet som ej är behandlad på något sätt bara är just rostfri om den inte utsetts för korrosiva miljöer.

Vi ska snart leta upp tänger för att ta oss förbi lagret av rost för att sen ge en uppdatering av våra plåtar.

Ökad rost i hamnen

 

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 7; Ytan påverkar

Det var nu ett tag sedan vi uppdaterade er omkring hur det går för våra rostfria plåtar nära havet. Men nu har det hänt saker med våra plåtar!

Sommaren påverkade våra plåtar

Efter en fantastisk fin sommar med uppemot 35 grader varmt där vi njöt av bad, mat & dryck så tyckte inte plåtarna detsamma. Nu är 1.4016 snart helt brun av korrosion. Och som jag har nämnt tidigare så kommer 1.4509 att accelerera korrosionsmässigt mot 1.4301. något den nu har gjort. Stålsorten 1.4404 har stått sig fint mot en fin svensk sommar.

Plåtarna i havet experiment1 181018

Hur påverkar den rostfria ytan motståndskraften mot korrosion

För cirka ett år sedan utökade vi vår rostfria stålexperiment. Nu kan vi även här börja se en markant skillnad på den slipade respektive 2B-ytan på ferriten 1.4016. På de slipade ytorna (de till vänster och utan klistermärke) har korrosionen tilltagit mer än på 2B-ytorna. Man ser också skillnaden mellan 1.4301 och 1.4404, speciellt i underkanten på 4301 ser man att korrosionen fått fäste.
Men, titta på den spegelpolerade 4301:an! Inte ett enda märke på och det är ”bara en vanlig 4301:a” 😊
Vårt enkla experiment börjar visa hur viktigt det är med rätt yta. Den spegelpolerade ytan har ett Ra-värde på max 0,05 my och är blank som en spegel. Detta gör att kloriderna inte får fäste i samma omfattning som på andra ytor med högre Ra-värde. Läs mer om Ra-värde i vårt tidigare inlägg om toppar och dalar.

Plåtarna i havet ytor 181018

Experimentet fortsätter – vad kan vi lära oss härnäst?

Vad gör ketchup och senap med rostfritt?

I ett tidigare inlägg kan du läsa om vår kund som fick byta ut de mer lättbearbetade stålsorterna 1.4301 och 1.4404 till det hårda SMO för att skapa produkter som ska kunna hantera tillverkningen av ketchup. Detta för att ketchup är ett så pass frätande livsmedel.

Kan verkligen den mat vi har i kylen vara så frätande att det påverkar något så hårt som rostfritt?

Då vi hade en sommar med långt grillförbud fick vi på Damstahl mycket ketchup och senap över i kylen. Därför ville vi själva göra ett lite experiment med det vi hade kvar. Numera ligger det därför fyra stycken plåtprover på en hylla här hos oss. De fyra plåtproverna i kvaliteterna 1.4462, 1.4016, 1.4301 och 1.4404 har vi preparerat med både ketchup och senap för att följa dem och se vad som händer med när dessa livsmedel med hög halt ättika får ligga kvar länge.

Experiment med ketchup och senap

Experiment med sommarens rester

Efter en månads tid så sköljde vi av plåtarna för att se om de blivit påverkade och nog blev vi lite förvånade. För på kort tid hade framförallt senapen gjort stor åverkan på främst plåten av 1.4016. Se bilden här nedanför där du kan se de mörka partierna som är riktiga urgröpningar i plåten.

Rostfritt 1.4016 ketchup

Senapens påverkan på 1.4016

Vi fortsätter att följa sommarens rester på våra plåtar!

En skräddarsydd fläktkåpa i rostfritt stål

Köket är hemmets hjärta och människor vill skapa ett personligt hem. Då blir möjligheten att individanpassa utrustning och design allt viktigare. Fjäråskupans framgångsrika affärsidé är att tillverka en skräddarsydd fläktkåpa i rostfritt stål.

Rätt rostfritt stål för en vacker fläktkåpa

På Fjäråskupan i Torslanda tillverkas köksfläktar precis som kunderna vill ha dem. Flexibiliteten är stor och kunderna kan välja bland en mängd olika modeller till ett tiotal olika tekniska system som sedan anpassas utifrån deras förutsägningar och önskemål. Höjd, bredd, lutning – du kan få din fläkt exakt som du vill. Ett erbjudande som visat sig vara mycket framgångsrikt.
– Vi säljer mycket till de som renoverar sina kök, berättar Henrik Turefeldt, designer på Fjäråskupan. Husen varierar väldigt när det gäller mått, takhöjd och förutsättningar. Dessutom vill allt fler ha individuella lösningar och sin egen design.

Förutom själva fläktmotorn och kretskortet tillverkar Fjäråskupan allt i egen regi.
– Vi sköter hela produktionen här i Torslanda, från plan plåt till färdig produkt. Vi säljer via återförsäljare som köksbutiker, vitvarubutiker och byggvaruhandeln.
Eftersom det finns en mängd val är varje order unik. Därför har Fjäråskupan ett system för order för att säkerställa att allt blir rätt.
– Varje kupa tillverkas mot order, vi har ingenting färdigt på lager. Så de som arbetar i produktionen måste verkligen läsa ordrarna noga och se vad som är unikt för varje enskild kåpa.
Men även om utseendet skiljer sig mellan varje kåpa är anpassningarna ofta av samma typ.
– Vi har cirka 35 olika standardmodeller som kunden utgår ifrån och sedan anpassar. Det kan handla om att de vill ha den djupare för att passa köksbänken, ha fläktmotorn på taket för att minska buller, ha skorstenen snedskuren i en viss vinkel eller göra den extra lång, eller att de vill ha kåpan lackerad i en speciell unik kulör. Oavsett vilket, så tillverkar vi den som de vill ha den.

Rostfritt stål fläktkåpa Fjäråskupan - Fasett

Rostfri fläkten Fasett från Fjäråskupan

 

Ytan är lika viktig som insidan

När Henrik och hans far startade Fjäråskupan i början på 90-talet ägnade Henrik mycket tid åt att studera olika rostfria ytbehandlingar för att hitta den perfekta lystern.
– Jag hade en väldigt tydlig idé om hur jag ville ha det. För mig var det otroligt viktigt att hitta rätt kvalitet och rätt yta. Den skulle definitivt inte vara slipad, det är inte snyggt och dessutom opraktiskt eftersom den är svår att rengöra.
Henrik provade en mängd olika varianter och kom till slut fram till att den skulle vara våtborstad.
– Tillsammans med Damstahl testade vi olika plåtar och olika sätt att våtborsta dem och kom till slut fram till att det dessutom skulle göras i en specifik maskin för att uppnå exakt det resultat jag eftersträvade. Som sagt, för mig är lystern oerhört viktig.

Behålla lystern med ny plåt

Från 90-talets mitt fram till 2007 använde Fjäråskupan en nickelbaserad ickemagnetisk rostfri plåt. Men i och med att priset på nickel fluktuerade allt mer ville de hitta ett alternativ.
– Tillsammans med Damstahl började vi titta på en krombaserad plåt. Vi hittade en som verkade fungera, men den stora frågan var ju lystern. Vi provade att borsta den i vår maskin och kunde knappt se någon skillnad. Kromplåten visade sig till och med vara lite finare. Och eftersom våra produkter enbart används inomhus behövde vi inte tänka på skillnader i korrosionsskydd så det var ett mycket bra val för oss.
En annan positiv bieffekt med den nya plåtkvaliteten var att den visade sig vara något mer vinkelkonsekvent när den bockades.
– Det är rätt jobbigt att bocka plåt så man vill komma så nära sanningen som möjligt redan i första bockningen, säger Henrik. Det blev enklare med den nya kromplåten.

Viktigt med kvalitet i alla former

När plåtarna levererades var de tidigare klädda med laserplast för att skydda ytan. Nackdelen med laserplast är dock att den är svår att dra av för den sitter väldigt hårt. Därför ville Fjäråskupan hitta ett alternativ.
– Vi klär alltid av våra färdiga produkter för att kunna inspektera ytorna och laserplasten sitter väldigt hårt. Undantaget är skorstenspelarna, där det är våra kunder som ska dra av den. Men även de uppskattar att det går lätt. Därför är vi väldigt nöjda med att vi tillsammans med Damstahl kunde utveckla vår egen plast.
Överlag är kvalitet viktigt för Fjäråskupan, oavsett om det gäller kundupplevelse, design, tillverkning eller material. När det gäller den rostfria plåten är framför allt jämnhet i kvalitet av stor betydelse.
– Tidigare har vi haft leverantörer där kvaliteten varierat över tid. Det kan handla om variationer i ytans utseende, men även små repor som inte syns men som borstas fram när vi behandlar ytan. Vi har provat flera leverantörer och det känns bra att vi hittat Damstahl. Med dem vet vi hur det ser ut under plasten redan innan vi drar av den. Dessutom har de alltid våra plåtar formklippta i tre storlekar på lager vilket ger korta ledtider. Det är viktigt för oss eftersom vi enbart tillverkar kuporna mot order. Det är i princip alltid en bil med plåt på väg hit.

Arbetar du också på ett företag som är i behov av rostfritt stål från en leverantör som har kunskapen för att leverera vad som är bäst för just er? Tveka inte att ta kontakt med oss!

Examensarbete med design i blankpolerad plåt

Vi på Damstahl pratar ofta om rostfri design, men då brukar det mer handla om att konstruktionen ska vara genomtänkt och hjälpa till att minska risken för korrosion. Men vi gillar även rostfri design med estetiska utgångspunkter. Därför är vi väldigt glada att vi fick bidra med blankpolerad plåt i rostfritt stål till draperiet som var en del i Melinda Urbansdotters examensarbete på Beckmans Designhögskola.

Blankpolerad plåt blev del i tidning om design

När Melinda Urbansdotter kom på idén till sitt examensarbete blev det ett ganska komplext projekt. Primärt handlade det om stereotypa inredningstidningar och att bryta likriktningen.
– Jag ville skapa en inredningstidning som inte bara handlade om ”höstens trender” och ”galleristens dröm”. Istället ville jag skapa en arena för alla de former av design som inte representeras idag, berättar Melinda.
Hennes examensarbete blev därför i form av en tidning som hon döpte till alt+f=ƒ paper. En alternativ plattform för de som är intresserade av form och design på djupet.
Men för att kunna göra en tidning behövde Melinda innehåll. Lösningen blev att hon själv designade några föremål i blankpolerad plåt och skrev en artikel om arbetsprocessen, och om hur hon tänkte.

Vattenskuren plåt examensarbete

Mycket plåt i lager hittar du alltid hos Damstahl.

 

150 vattenskurna blankpolerade länkar

Eftersom Melinda länge hade varit fascinerad av väggar i metall bestämde hon sig för att designa en rumsavdelare i metallväv och ett draperi i rostfritt stål. Hon hade tidigare skapat i textil och var fascinerad av metallens uttryck.
– Att göra en rumsavdelare i metallväv kändes som en perfekt kombination. Tanken var att jag skulle använda ett hårt material som metall och göra det mjukt, följsamt och textilt. Förutom den avskiljande väggen designade hon ett draperi i blankpolerat rostfritt stål.
Här arbetade hon utifrån samma princip

Design blankpolerad plåt - Melinda Urbansdotter

som i den avskiljande väggen, sammankoppling i form av kedjor, men valde att gå upp i storlek och överdriva dimensionerna.
– Draperiet består av 150 vattenskurna länkar i rostfritt stål. Valet av blankpolerad rostfri plåt var medvetet eftersom jag ville att både jag och betraktaren ska kunna spegla sig i objektet.

Mer om Melinda kan ni läsa här:

www.m-urbansdotter.com

Tål fiberlaserfilm betpasta?

Vi vill ständigt lära oss nytt kring det rostfria materialet som vi gillar allra mest. Så när vi ibland får frågor där vi inte är helt säkra så tar vi reda på svaren. Vi backar inte för att göra experiment för att vi ska kunna ge dig de rätta svaren. Så när vi fick frågan Tål fiberlaserfilm betpasta? ställde produktspecialisten Per Carlsson upp för att undersöka saken.

Utan skador

Fiberlaserfilm som sitter på rostfria plåtar sitter där för att skydda ytan. Skydda ytan mot repor och märken. När du arbetar med rostfritt vill du ibland låta skyddsfilmen sitta på så länge som möjligt. Om du exempelvis svetsar ihop en konstruktion där du sedan önskar beta svetsen kanske folien sitter kvar. Vi har därför låtit testa hur fiberlaserfolien klarar betpasta. Resultatet blev att fiberlaserfolien klarade sig utan några som helst skador.

Vi sprayade på betpasta på en bit plåt med fiberlaserfilm på och lät denna ligga i 3 dygn. Fiberlaserfolien klarade detta utan problem vilket du också kan se på bilden.

Tål fiberlaserfilm betpasta?

Hoppas att detta gav dig lite svar på dina funderingar kring betning och fiberlaserfolie.

Andra experiment vi gjort är till exempel korrosion i havsmiljö 

Bygga pool i rostfritt stål

När du funderar på att bygga en pool i trädgården tänker du säkert i första hand på att mura och kakla eller använda liner. Men ett annat spännande alternativ är att bygga en pool i rostfritt stål. Det är fullt möjligt, men kräver lite eftertanke, både när det gäller konstruktion och materialval. Vår produktspecialist Per Carlsson har tittat närmare på detta och ger dig några tips på vägen att tänka på.

Konstruera en pool i rostfritt stål

Enligt Per Carlsson är det en god idé att tänka till lite i förväg redan på ritbordet när du ska konstruera en pool i rostfritt stål. Genom att utgå ifrån de plåtdimensioner som finns som standard gör du det enklare och billigare för dig och du slipper att skarva i onödan. De vanligaste dimensionerna är 2000×1000, 2500×1250, 3000×1500 och ibland 4000×2000 mm.
– Det bästa är om du bockar hörnorna, och lägger svetsskarven ca 10–20 mm förbi hörnorna.
Vilken rördimension du skall använda beror på vilken konstruktionen du har tänkt dig. Ska poolen stå på mark eller sänkas ner? Vilken tjocklek på plåt du har tänkt dig? Hur ramverk ska se ut eller om du exempelvis tänkt gjuta runt poolen?
– Men oavsett vilket. rekommenderar jag att du ritar in ett rektangulärt rör och lägger den korta sidan mot poolen, säger Per Carlsson. På det viset får du en styvare konstruktion. En rund konstruktion är bra på grund av att den håller formen automatiskt.

Olika tjocklek – olika fördelar

För att skapa en fin övergång och slippa att slipa där det blir synligt är det klokt att bocka ovankanten. Något du bör ha i åtanke när du väljer dimension på plåtarna.
När det gäller vilken tjocklek på plåten du ska välja finns det ett antal för- och nackdelar att överväga.
– Tjockleken kan vara allt mellan 2–10 mm, det beror på konstruktionen, säger Per Carlsson. Väljer du en tunnare plåt blir vikten lägre och konstruktionen därmed billigare. Samtidigt är den svårare att jobba med och “slår sig” lättare vid svetsning. En tjockare plåt ger en tyngre konstruktion som är dyrare. Å andra sidan är den mer självbärande, vilket kräver färre ramverk och du sparar in på rör och svets, samtidigt som den slår sig mindre.pool i rostfritt stål

Värme och klor skadlig kombination

Vilken materialkvalitet du ska välja beror bland annat på vilket temperatur ni kommer att ha i poolen. Under varma sommardagar, med uppemot +30’C i skuggan, får man jobba för att hålla nere poolens vattentemperatur. Vid höga vattentemperaturer måste man klora rejält med puckar och granulat för att vattnet skall hålla sig klart och fritt från alger.
– Det varma vattnet i kombination med klorhalten utgör en mycket aggressiv miljö för det rostfria så det krävs syrafast material.

Molybden ökar motståndskraften

Pitting är en korrosionstyp som är väldigt aggressiv. Den tränger igenom snabbt, och på en liten yta, med förödande resultat.
– I normala fall ska det räcka med en syrafast kvalitet, till exempel 1.4404, med en Mo-halt på minst 2,0 %, säger Per Carlsson.
Men om du vet att det finns risk för att det kan bli en temperatur i poolen på uppemot 30’C, då kanske du måste välja en duplexkvalité exempelvis 1.4462.
– Men den är dyrare och ibland kan leveranstiden vara något längre. Däremot har vi numera ett stort sortiment av plåt i duplex med omgående leverans. Men oavsett materialkvalitet är det minst lika viktigt att svetsningen är jämn och fri från den minsta por.

Simma lugnt så ses vi i poolen!

Möt våren med en rostfri odlingsbänk

Våren är planteringstider och kanske funderar du på att skaffa dig en odlingsbänk. De finns i en mängd olika utföranden, tillverkade av mer eller mindre hållbara material. Med tanke på att odlingsbänken ofta står ute året runt kan det vara en god idé att tillverka en rostfri helt i stål. Men då är frågan – vad är rätt rostfritt för en odlingsbänk?

Välja stål för rostfri odlingsbänk

Att välja rätt rostfritt för en odlingsbänk som ska stå ute i väder och vind, samtidigt som den ska tåla jord och sand, är kanske inte det lättaste. Ska det vara AISI 430 eller 304 och hur påverkar utomhusmiljön respektive material?
Vi lät vår produktspecialist Per Carlsson reda ut begreppen.

Utvärdera legeringen

– AISI 430, EN 1.4016, är ett ferritiskt material och AISI 304, EN 1.4301, är ett austenitiskt. För en odlingsbänk i utemiljö skulle jag säga att 4301 är snäppet bättre.
Ett sätt att utröna vilket material som är bäst för utomhusbruk är att använda något som kallas Pitting Resistance Equivalent (PREN). Det är en metod för att beräkna och utvärdera vissa legeringar i stålet.
– Ju högre PREN-tal desto mer motståndskraft har materialet. Det austenitiska 4301 har ett PREN-tal på 17,5, vilket kan jämföras med det ferritiska 4016 som har 16.

Odlingsbänk i rostfritt - vädertålig

Placeringen avgör

– En annan fördel med 4301 är att den är “mjukare” att jobba med, tack vare det tillsatta nicklet på cirka 8–10%.
Men enligt Per Carlsson är det dock ingen garanti för att 4301 klarar utemiljön och är det bästa valet. Om du bor nära havet eller placerar din odlingsbänk nära en pool blir påfrestningarna större.
– Vid poolen utsätts den för klorider, så ska du ha den stående där krävs det någon slags syrafast stål för att vara på den säkra sidan.

Mer kring rostfritt och PREN-tal finner du i boken – Rostfritt stål och korrosion

En liten tabell över PREN-tal hittar du i inlägget om korrosion i havsmiljö här

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 2

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 6: Temperatur

Hur påverkar temperatur rostfritt stål?

Nu har det gått cirka fyra månader sedan vi senast tittade till våra plåtar vid havet. Plåtarna har hängt ute i 20 månader och snart gått igenom alla olika årstider två gånger. Trots växlande väder och hårda vindar har det den senaste tiden inte hänt mycket på plåtarnas yttre. Jag trodde faktiskt själv att plåtarna skulle ha påverkats mer nu när de varit med om sin andra skånska vinter. Den skånska kustnära vintern har temperaturmässigt varit ganska mild och endast ett fåtal dagar med minusgrader.

Det är ju faktiskt så att väder kan anses som tufft och hårt på olika sätt. När vi människor känner att det biter rejält i kinderna och fingrarna fryser i minusgrader kan detta vara ett klimat som kan ses som mildare för rostfritt stål. Generellt kan man säga att ju högre temperatur desto högre korrosionshastighet. När havet fryser så påverkar inte salterna/kloriderna det rostfria i så stor utsträckning. När vattnet avdunstar och salterna/kloriderna blir mer koncentrerade på den rostfria ytan ökar korrosionen. När temperaturen stiger ökar avdunstningen och klimatet blir tuffare för det rostfria stålet.

Plåtar från experiment av korrosion i havsmiljö

Som ni kan se på bilderna så har knappt någon förändring skett på någon av stålsorterna. Rostfritt stål oavsett kvalitet tål mer än vad man tror. Men kostnaden vid felval kan fortfarande bli dyrt. Sen kan ni även komma ihåg att ju kallare vi tycker det är om händerna desto mer skonsamt för plåtarna vid vattnet.

Rostfria ytor

Som ni kanske kommer ihåg har vi lagt till ytterligare ett experiment. Vi vill se hur 2B respektive slipad yta samt spegelpolerad yta står sig mot korrosion. Här kan man lugnt säga att det har hänt lite mer. Däremot är den stora förändringen endast på ferriten 1.4016 och det är bara vid svetsen. Tittar man på de andra tre stålsorterna så har det endast skett ytterst små förändringar till 2B-ytans fördel. Den spegelpolerade plåten är fortsatt riktigt vacker och är det inte dessutom Damstahls vackra logga som syns här!?

Plåtytor från experiment av korrosion i havsmiljö

Här kan ni se hur plåtarna såg ut för fyra månader sedan.

Vi låter plåtarna hänga kvar och fortsätter se hur stålsorterna klarar sig.

 

Glöm inte – plåtar utan rost beställer du enkelt från oss

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 5

Hur går det för plåtarna?

Då var det tid igen med nya foton på plåtarna av olika kvalitéer som hänger i tuff havsmiljö.
Som vi kan se, så har där inte hänt så mycket på de senaste månaderna. Även om det i kalendern har varit sommar så har det inte  påverkat plåtarna i någon större grad. Jag tror det har att göra med den ganska frekventa nederbörden. Det har gjort att  det kommit färskt regnvatten med jämna mellanrum på plåtarna och sköljt bort kloriderna (bla. saltet).
Detta visar också vikten med rätt konstruktion. Att man till exempel inte ”bygger in” stålet, vilket kan hindra att naturens egna dusch med regnvatten  inte kommer åt att spola bort klorider. Speciellt i sådana här aggressiva miljöer.
 Korrosion i havsmiljö

Även ett nytt experiment i experimentet har tillkommit!

Detta experiment handlar om samma kvalitéer men om olika ytor. Med detta experiment kommer vi att se skillnaden på motståndskraften mellan en 2B (blank yta), en slipad (repig yta) och en spegelpolerad yta.
De olika Ra-värden är
0,2-0,35 my – 2B (tjocklek 1 mm) 
0,55 my +/- 0,15 – vanligaste slipade ytan
0,05 my eller bättre – spegelpolerad yta
Korrosion i havsmiljö

 

När jag svetsade plåtarna så bara smälte jag ihop dem utan tillsats. Därefter så körde jag bara lite med Scotch Brite och efteråt betades svetsarna.

Dessa plåtar har hängt uppe i en månad när fotot togs och redan ser man korrosion i svetsen på ferriten 1.4016. Detta medan de andra tre stålsorterna/ytorna har klarat sig fint.

Upplever ni plåtarna i detta experiment lite blåaktiga, så är det på grund av att vädret var underbart denna dag och att himmeln speglas i plåtarna.. Himmeln var, som alltid här i Malmö, HIMMELSBLÅ JJ

 

Mer om korrosion och nästan allt du behöver veta på området hittar du i boken Rostfritt stål och korrosion.

Tidigare delar i serien Korrosion i havsmiljö hittar du här!