Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 8; Rostfri karbinhake

Tanken var här att ni skulle få läsa om utvecklingen av våra plåtar vid havet. Men väl nere vid havet fick vi än en gång ett bevis på hur viktigt det är att välja rätt stålkvalitet för miljön. Havet påverkar inte bara våra plåtar. Det salta havet hade gått hårt åt de rostfria karbinhakar som vi köpt för att hålla våra plåtar på plats. Karbinhakarna hade rostat så pass mycket att de tappat sin funktion i att vara öppningsbara.

Rostig rostfri karbinhake

En rostig rostfri karbinhake som förlorat sin funktion att vara lätt att öppna.

Med risken att tappa kameran i havet ville vi ändå ta några bilder. Detta som ett bevis på att rostfritt visst kan rosta om du inte tänker till. Eller som i detta fall litar på orden ”rostfri karbinhake”. Eller inte tänker på att en stålsort av ringa kvalitet som ej är behandlad på något sätt bara är just rostfri om den inte utsetts för korrosiva miljöer.

Vi ska snart leta upp tänger för att ta oss förbi lagret av rost för att sen ge en uppdatering av våra plåtar.

Ökad rost i hamnen

 

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 7; Ytan påverkar

Det var nu ett tag sedan vi uppdaterade er omkring hur det går för våra rostfria plåtar nära havet. Men nu har det hänt saker med våra plåtar!

Sommaren påverkade våra plåtar

Efter en fantastisk fin sommar med uppemot 35 grader varmt där vi njöt av bad, mat & dryck så tyckte inte plåtarna detsamma. Nu är 1.4016 snart helt brun av korrosion. Och som jag har nämnt tidigare så kommer 1.4509 att accelerera korrosionsmässigt mot 1.4301. något den nu har gjort. Stålsorten 1.4404 har stått sig fint mot en fin svensk sommar.

Plåtarna i havet experiment1 181018

Hur påverkar den rostfria ytan motståndskraften mot korrosion

För cirka ett år sedan utökade vi vår rostfria stålexperiment. Nu kan vi även här börja se en markant skillnad på den slipade respektive 2B-ytan på ferriten 1.4016. På de slipade ytorna (de till vänster och utan klistermärke) har korrosionen tilltagit mer än på 2B-ytorna. Man ser också skillnaden mellan 1.4301 och 1.4404, speciellt i underkanten på 4301 ser man att korrosionen fått fäste.
Men, titta på den spegelpolerade 4301:an! Inte ett enda märke på och det är ”bara en vanlig 4301:a” 😊
Vårt enkla experiment börjar visa hur viktigt det är med rätt yta. Den spegelpolerade ytan har ett Ra-värde på max 0,05 my och är blank som en spegel. Detta gör att kloriderna inte får fäste i samma omfattning som på andra ytor med högre Ra-värde. Läs mer om Ra-värde i vårt tidigare inlägg om toppar och dalar.

Plåtarna i havet ytor 181018

Experimentet fortsätter – vad kan vi lära oss härnäst?

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 6: Temperatur

Hur påverkar temperatur rostfritt stål?

Nu har det gått cirka fyra månader sedan vi senast tittade till våra plåtar vid havet. Plåtarna har hängt ute i 20 månader och snart gått igenom alla olika årstider två gånger. Trots växlande väder och hårda vindar har det den senaste tiden inte hänt mycket på plåtarnas yttre. Jag trodde faktiskt själv att plåtarna skulle ha påverkats mer nu när de varit med om sin andra skånska vinter. Den skånska kustnära vintern har temperaturmässigt varit ganska mild och endast ett fåtal dagar med minusgrader.

Det är ju faktiskt så att väder kan anses som tufft och hårt på olika sätt. När vi människor känner att det biter rejält i kinderna och fingrarna fryser i minusgrader kan detta vara ett klimat som kan ses som mildare för rostfritt stål. Generellt kan man säga att ju högre temperatur desto högre korrosionshastighet. När havet fryser så påverkar inte salterna/kloriderna det rostfria i så stor utsträckning. När vattnet avdunstar och salterna/kloriderna blir mer koncentrerade på den rostfria ytan ökar korrosionen. När temperaturen stiger ökar avdunstningen och klimatet blir tuffare för det rostfria stålet.

Plåtar från experiment av korrosion i havsmiljö

Som ni kan se på bilderna så har knappt någon förändring skett på någon av stålsorterna. Rostfritt stål oavsett kvalitet tål mer än vad man tror. Men kostnaden vid felval kan fortfarande bli dyrt. Sen kan ni även komma ihåg att ju kallare vi tycker det är om händerna desto mer skonsamt för plåtarna vid vattnet.

Rostfria ytor

Som ni kanske kommer ihåg har vi lagt till ytterligare ett experiment. Vi vill se hur 2B respektive slipad yta samt spegelpolerad yta står sig mot korrosion. Här kan man lugnt säga att det har hänt lite mer. Däremot är den stora förändringen endast på ferriten 1.4016 och det är bara vid svetsen. Tittar man på de andra tre stålsorterna så har det endast skett ytterst små förändringar till 2B-ytans fördel. Den spegelpolerade plåten är fortsatt riktigt vacker och är det inte dessutom Damstahls vackra logga som syns här!?

Plåtytor från experiment av korrosion i havsmiljö

Här kan ni se hur plåtarna såg ut för fyra månader sedan.

Vi låter plåtarna hänga kvar och fortsätter se hur stålsorterna klarar sig.

 

Glöm inte – plåtar utan rost beställer du enkelt från oss

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 5

Hur går det för plåtarna?

Då var det tid igen med nya foton på plåtarna av olika kvalitéer som hänger i tuff havsmiljö.
Som vi kan se, så har där inte hänt så mycket på de senaste månaderna. Även om det i kalendern har varit sommar så har det inte  påverkat plåtarna i någon större grad. Jag tror det har att göra med den ganska frekventa nederbörden. Det har gjort att  det kommit färskt regnvatten med jämna mellanrum på plåtarna och sköljt bort kloriderna (bla. saltet).
Detta visar också vikten med rätt konstruktion. Att man till exempel inte ”bygger in” stålet, vilket kan hindra att naturens egna dusch med regnvatten  inte kommer åt att spola bort klorider. Speciellt i sådana här aggressiva miljöer.
 Korrosion i havsmiljö

Även ett nytt experiment i experimentet har tillkommit!

Detta experiment handlar om samma kvalitéer men om olika ytor. Med detta experiment kommer vi att se skillnaden på motståndskraften mellan en 2B (blank yta), en slipad (repig yta) och en spegelpolerad yta.
De olika Ra-värden är
0,2-0,35 my – 2B (tjocklek 1 mm) 
0,55 my +/- 0,15 – vanligaste slipade ytan
0,05 my eller bättre – spegelpolerad yta
Korrosion i havsmiljö

 

När jag svetsade plåtarna så bara smälte jag ihop dem utan tillsats. Därefter så körde jag bara lite med Scotch Brite och efteråt betades svetsarna.

Dessa plåtar har hängt uppe i en månad när fotot togs och redan ser man korrosion i svetsen på ferriten 1.4016. Detta medan de andra tre stålsorterna/ytorna har klarat sig fint.

Upplever ni plåtarna i detta experiment lite blåaktiga, så är det på grund av att vädret var underbart denna dag och att himmeln speglas i plåtarna.. Himmeln var, som alltid här i Malmö, HIMMELSBLÅ JJ

 

Mer om korrosion och nästan allt du behöver veta på området hittar du i boken Rostfritt stål och korrosion.

Tidigare delar i serien Korrosion i havsmiljö hittar du här!

Plåtarna i havet och bryggan som försvann

Var kom reporna ifrån?

Ni kanske märkte att plåtarna i förra inlägget i serien hade fått lite mer stryk än normalt för att hänga vid havet. Här ser ni anledningen till alla repor på plåtarna:Plåtexperimentets brygga försvann

Som ni kanske kan förstå inleddes förra besöket för att titta till våra plåtar med en mindre chock – det var något i den lilla promenaden mot bryggan som inte stämde. Det var något i synfältet som inte såg ut som förr, de hade rivit vår älskade brygga. Men nedstämdheten höll inte i sig så länge för snabbt såg vi att hamnfogden räddat våra plåtar för att inte heller han ville missa upplösningen i detta experiment. Sen är denna händelse även ytterst intressant ur aspekten att se vad som händer när man väljer fel material.

Svart stål tål inte havsmiljön

Rostfritt vs svart stål

Denna bild på det rostiga stålet och de rostfria skruvarna är helt underbar tycker jag. Ser ut som de skruvat i skruvarna idag och att stålet suttit där i 100 år, när det egentligen suttit 10-15 år.

Närbild på hur rostfritt vs svart stål

 

Korrosionen på det svarta stålet, som kanske är den gamla stålsorten 1312, är också otroligt fräck. Denna korrosion är speciell för det svarta stålet och utan att vara 100 %  säker på det hela så tror jag detta expanderar 10 gånger sin tjocklek vid kraftig korrosion (ta det med en nypa salt). De exakta värdena för detta får ni ta med några experter på svart stål eller så ser ni tillbaka på bilderna och nöjer er med informationen att rätt rostfritt material till rätt miljö lönar sig.

Tack vare att de räddade våra plåtar från bryggan som försvann så kommer vårt experiment att fortsätta.

Läs med om korrosion på vår hemsida. 

 

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 4

Vad har hänt sen sist?

Tre månader har gått och det har blivit tid igen för nya foton från vårt korrosionstest på plåtarna vid havet. Senaste inlägget hittar ni här. Plåtarna har hängt uppe i ganska precis ett år nu. Det man ser direkt är att korrosionen på 1.4016 har tagit rejäl fart. Även den andra ferriten 1.4509 har tagit en del stryk nu.

Korrosionsexperient med plåtar av fyra olika stålkvaliteter

16 juni 2017

Austeniten 1.4301 står emot klimatet här vid havet förvånansvärt bra. Det man kan se är att i underkanten på denna plåt där vattnet legat kvar längre har korrosionen börjat. 1.4404 är den som klarat sig bäst i klassen.

Närbild på korrosion på 1.4301 & 1.4404

Reporna på plåtarna återkommer jag till i nästa inlägg…

Plåtar utan korrosion hittar ni på vår e-shop

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 3

Plåtarna har nu suttit uppe ytterligare tre månader under vintermånadernas stormar.

Se hur plåtarna har påverkats:

7 februari 2017

Olika korrosion för samma PREN-tal

I förra inlägget kunde ni läsa om hur plåtars olika PREN-tal påverkar tåligheten och som en kort repetition ser ni här PREN-talen för våra aktuella plåtkvaliteter:

1.4016 16,0
1.4509 17,5
1.4301 17,5
1.4404 23,1

Som vi såg redan förra gången så är korrosionen riktigt aggressiv på ferriten 1.4016. Den stora skillnaden från förra gången är mellan ferriten 1.4509 och austeniten 1.4301. Dessa har samma PREN-tal men ferriten har klarat sig något sämre. Detta på grund av att ferriten saknar nickel som tillsätts i första hand för att plåten ska bli formbar. Nickeln fungerar också som en broms (då det är en ädlare metall än tex. järn) när väl stålet har aktiverats. Som sagt, 1.4509 och 1.4301  har samma motståndskraft mot punktkorrosion men när väl korrosionen sätter igång så accelererar den mycket fortare på ferriten.

Den syrafasta austeniten 1.4404 står sig fint, men vi får se hur det går nu när vi går mot varmare tider och kloridhalterna förmodligen ökar på plåtytorna.

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 2

I september kunde du läsa om att vi startat ett experiment för att se hur plåtar av olika stålsorter klarar av påverkan av havsmiljö. Var visar sig korrosionen?

Plåtarna har suttit uppe sedan mitten av juni på en brygga vid havet. Det beräknas att salthalten i området är omkring 10 promille.

16-img_4804-2-0

Före uppsättning i mitten av juni

Sedan mitten av juni har vi varit ute och tittat på plåtarna för att se hur havets inverkan påverkar dem. I detta inlägg kan ni nu se hur plåtarna såg ut efter att ha suttit uppe en respektive fem månader.

Resultat – en respektive fem månader

Vi ser på bilderna från juli att det bara är 1.4016 som påverkats. Mest är det den svets som inte är efterbehandlad med en roterande Scotch-Brite som påverkats.

billede_2

12 juli 2016

billede_3

11 november 2016

På bilderna från november ser vi att det är en aggressiv korrosion som börjat i svetsen på 1.4016. Även på övrig yta ser vi en lite lättare punktkorrosion.

Att det är mer korrosion på/vid svetsen beror på att blåanlöpningarna inte är täta. Blåanlöpningarna har en väldigt hög Cr-halt och under denna yta finns ett tunt skikt avkromat lager som har ett sämre motstånd.

Att vissa stålsorter klarar sig bättre beror på att de är högre legerade. För att få en fingervisning om hur tålig en stålsort är mot korrosion kan du titta på stålsortens   PREN-tal (Pitting Resistance Equivalent). Desto högre PREN-tal, desto bättre beständighet mot korrosion. Olika stålsorter med samma PREN-tal har samma beständighet.

Stålsort PREN-tal (ungefärligt)
1.4016 16,0
1.4509 17,5
1.4301 17,5
1.4404 23,1

Mer viktig och nyttig kunskap får du alltid i boken Rostfritt stål och korrosion som du kan läsa mer om här.

Plåtarna kommer fortsatt att hänga kvar. Vi återkommer i början av nästa år för att ta en ny titt på plåtarna och se hur de klarat de första skånska vintermånaderna.

Korrosion vid havsmiljö -> Följ våra plåtar!

Vi gör ett experiment brygganvidhavet_cirkel160706

Vi vill se hur korrosionsförloppet ser ut i en klorid-utsatt havsnära miljö. Dessutom är vi nyfikna på hur olika sorters rostfria stålkvaliteter påverkas.

Därför har vi satt upp fyra olika stålkvaliteter på sidan av en träbrygga vid Öresund. Vi kommer att följa dem under året, dokumentera det vi ser och dela det med er här på bloggen.

De fyra olika kvaliteterna är

  • EN 1.4016 – Slipad
  • EN 1.4509 – Borstad
  • EN 1.4301 – Slipad
  • EN 1.4404 – Slipad

Alla plåtarna har varsin svetsskarv, för det är ofta vid svetsen som korrosion uppstår.

Under året kommer vi löpande rapportera vad som händer med våra plåtar i havsmiljö. Hur ser de ut? Vilken plåt har fått mest angrepp och vilken har klarat sig bäst? Var sitter korrosionen?

Följ oss och våra plåtar vid havet!bryggplatarna_alla_closeup160712