Gjutna gängrördelar är ett prisvärt alternativ

2200_sv

Dagens marknad kräver en produktutveckling mot billigare alternativ, med resultat att det ibland går att välja billigare gängrördelar och ändå få önskad funktion.

Har du en applikation med upp till 16 bars tryck? Då är gjutna gängrördelar ett prisvärt alternativ jämfört med gängrördelar svarvade ur stång, ämnesrör eller rör som är gjorda för att klara högre tryck.

Kontroll med PMI-pistol

I de flesta fall är stålet redan märkt när det lämnar stålverken. Så fort man börjar klippa, slipa, svarva eller på annat sätt bearbeta stålet försvinner spårbarheten som dagg i solsken. Speciellt stångstål kan vara problematiskt eftersom märkningen oftast bara finns i en ände. Det kan därför vara väldigt viktigt att kontrollera stålsorten hos ett “stycke” okänt stål. Förr var det bara tekniska institut med stora dyra apparater som kunde göra materialanalyser. Som tur är, finns det i dag både billigare och framförallt snabbare alternativ.

Molybdentestet passar bra att göra när det råder tvekan om stålet är “syrafast” eller bara “vanligt rostfritt”. Detta enkla test skapar en färgreaktion vid tillräckligt hög Mo-halt. Skillnaden mellan rostfritt och syrafast ligger i molybdenhalten. Man lägger på lite av pastan på stålet och väntar 2-3 minuter för att där efter bedöma färgreaktionen. Metoden kan bara ge ett “ja” eller “nej”, och inte någon angivelse av Mo-halten, dvs. bara skilja mellan syrafast och rostfritt. Tänk på att det sker en svag etsning (betning) av stålet som kan ändra stålets utseende, dock utan att påverka korrosionsbeständigheten. Testet bör därför göras på ställen där den inte påverkar utseendet negativt.

PMI (Positiv Material Identifikation) är en lätt handhållen och portabel röntgenapparat, som vi dagligdags kallar PMI-pistol. Den fastställer effektivt och framförallt utan att göra åverkan, stålsorten på all typ av rostfritt material. PMI-metoden är mycket snabb, varje mätning tar under en minut, vilket möjliggör ett stort antal analyser vid samma tillfälle. Den kan med fördel också användas för både lagerkontroll och mätningar på befintliga konstruktioner då den inte efterlämnar några spår. Enda kravet är att materialytan måste vara ren.

Detektionen av Mo är så fin att man utan problem kan skilja t ex 4404 (min 2 % Mo) från 4432, 4435 och 4436 (min 2,5 % Mo). Däremot kan inte röntgentekniken mäta de allra lättaste grundämnena så som kol. T ex kan man inte se skillnad på 4301 och lågkolsvarianten 4307, inget stort problem då nästan allt rostfritt stål i dag är dubbelklassat 4301/4307. En stor nackdel med PMI är att utrustningen är dyr, den kostar ca 200-300 000 kronor.

Du kan alltid låta Damstahl göra analysen med vår PMI-pistol. Vi lagerhåller även Mo-tester. Kontakta oss produktspecialister om du är intresserad av att veta mer!

 

2105

 

Bättre rostskydd med Super Dairy

Damstahls tekniske expert Erik-Ole Jensen har en gedigen kunskap inom mejeri- och livsmedelsbranschen, bland annat från Arla Foods Amba. Han är gästbloggare på Snackaomrostfritt och delar här med sig av sin kunskap.

Jag har från mitt tidigare yrkesliv en lång erfarenhet från mejerivärlden och vet värdet av att välja rätt rör för att få en stabil anläggning. Damstahls Super Dairy livsmedelsrör är dubbelbetade rör som samtidigt är TIG-svetsade (gasvolframsvetsade), till skillnad mot andra rör som är lasersvetsade. Detta ger en säkrare svetsning med mindre risk för porer i svetssömmen. Orsaken är att svetstiden med TIG är cirka 10–15 gånger längre än vid lasersvetsning.

Den dubbla betningen betyder att det inte finns orenheter i rören, man får därmed ett mer homogent kromskydd invändigt i rören, vilket ger ett bättre skydd mot korrosion.

Vid upphäftning av rostfria livsmedelsrör när en anläggning byggs kan det vara tillåtet att häfta upp utan rotgas. Förutsättningen är att det sker med användning av svetsutrustning som har automatisk tidstyrning av strömtillförseln till upphäftningen, och att denna är justerad till lämplig tid. För livsmedelsrör ligger nivån på 0.02 till maximalt 0,1 sekund beroende på godstjocklek.

Genom att använda utrustning med automatisk tidsstyrning av häftningstiden sparar man tid för rotgas, som inte behövs när tidstyrningen är automatisk.

Om utrustningen inte har tidsstyrning krävs det att man har full rotgastäckning under häftningen. Detta tar tid och kostar skyddsgas.

 

11326---06

Fråga om pH-värde

Vi har fått en fråga från en person som arbetar i ett projekt med ett vatten som varierar mellan 8,5-10,5 i pH-värde och har en temperatur på 10-30 C.

Finns det några generella gränser för när pH-värdet i en vattenlösning blir kritiskt för AISI 304/4301 och AISI 316L/4404?

Damstahls egen korrosionsexpert Claus Qvist Jessen har hjälpt oss att svara.

Ligger pH-värdet på mellan 2-3 och 12 har det inte någon större korrosionspåverkan. Vid lägre och högre pH kan man riskera allmän korrosion. Rostfritt stål har därför en fördel i lite sura eller basiska medier då det håller bättre än galvat och målat stål. Ett vatten med pH 8,5-10,5 bör därför inte vara något problem vad gäller surhetsgraden (pH).

När det gäller kallt dricksvatten (10-30 C) ska man däremot se upp med spaltkorrosion, inte pga pH-värdet utan innehållet av klorider. På våra breddgrader ligger kloridinnehållet på 50 -100  ppm i dricksvattnet. Vattnet är inte heller sterilt och det finns risk för att bakterier kan katalysera spaltkorrosion i t ex svetsfel och spalten på pressfittings. I danska vattenledningssystem används därför nästan alltid syrafast 4404 istället för 4301. 4301/4307 kan användas om ytan är helt fri från spalter.

Varför sömlösa rör?

Generellt är sömlösa rör är dubbelt så dyra som motsvarande svetsade. Varför då inte välja svetsade rör?

Det finns några fall då sömlöst krävs:

  • Stålsorten är inte svetsbar, det går inte att svetsa ihop.
  • Stor risk för korrosion, svetsen är alltid den svagaste punkten.
  • Skärringskopplingar kväver bättre tolerans, som ISO 1127 D4/T3 eller EN 10305-1
  • Godstjockleken är kraftig i förhållande till ytterdimensionen och kan ej produceras i svetsat utförande, t ex 26,9 x 3,91 och ämnesrör.
  • Röret skall bockas kraftigt i mer än tre riktningar med risk att svetsen kommer på rygg eller mage. Svetsen har alltid sämre förlängning än övrigt gods.
  • Något skall rotera eller föras in i röret som inte får störas av en invändig svetsvulst.

Rör till braskamin

Vi har fått en fråga från en person som ska bygga en braskamin. Kaminen ska bestå av en kåpa samt ett 5 meter långt rakt skorstensrör med en ungefärlig diameter på 30 cm.

Jag läste i er bok Rostfritt stål och korrosion och blev imponerad av kunskapen. Har ni mer erfarenhet som ni vill dela med er av, vad gäller rostfria skorstensrör? Jag har blivit informerad om att röret ska vara syrafast rostfritt. Är det är något speciellt man ska tänka på som påverkar rörets kvalité när man i huvudsak ska ‘myselda’ björkved, dvs. inte för varm förbränning med viss risk för sotning? Tack för bra möjlighet att få ställa frågor!

Rökgaskanaler bygger man oftast i Corten plåt, men i de fall man riskerar kondens gör man dessa i syrafast material. Kondens kan uppkomma om rökgastemperaturen är under ca +85 grader C.

Regnvatten som kommer ner i röret kan också orsaka korrosion. Svavel + vatten/kondens blir svavelsyra, vilket syrafast EN 1.4404/316L klarar bättre än Corten.

Rökgastemperaturen kan man påverka bl.a. genom isolering och diameter/längd på röret. En högre rökgastemperatur minskar risken för sotavlagringar och kondens.

Fråga också gärna en sotare som kan bistå med mer råd och bestämmelser.

Möt våren på en rostfri cykel

Du kommer att vara ensam att glänsa! Men det kostar, en bra bit över 30 000 kr får du betala idag för en specialtillverkad exklusiv cykel i rostfritt. Det är å andra sidan samma pris som du betalar för en massproducerad asiatisk lättviktare i kolfiber. Aluminium, som är ett annat alternativ, kräver mer underhåll än vårt favoritmaterial. Slutligen finns också titan, men det är inte lika stabilt. Då rostfritt stål är dubbelt så starkt som titan, kan rören göras tunnare vilket resulterar i en ramvikt jämförbar med aluminium, utan underhållsaspekten.

Nuförtiden finns specialtillverkade rostfria rör för cyklar, t ex Reynolds 953 och Columbus XCR. De höghållfasta stålsorterna möjliggör superlätta rör med en godstjocklek på ner till 0,4 mm.

Ramar i rostfritt är ett lysande exempel på varaktigheten i vårt material. Cyklar som tillverkades för 50-100 år sedan rullar fortfarande på våra gator. Liksom förr i tiden är rostfria cykelramar inget för massproduktion utan tillverkas ”custom made” dvs skräddarsytt. Ramen anpassas till varje förares längd, vikt och önskemål.
Kanske värt att investera i?

Polering av rör till möbeldesign?

Vi har fått en fråga från en frågeställare som undrar över en möbeldesign med polerade rör, där kravet på ytfinish är stort.

Vi har ett underrede till en soffa som består av bockade rostfria stålrör 16×2 mm. I de flesta fall lackas dessa i kulör men nu ska vi göra en ”kromad” variant, dvs. resultatet ska likna ett kromat rör så mycket som möjligt. Ytfinishen är viktig och skarvar får inte synas i designen. Problemet är att underredet är såpass stort att det blir väldigt svårt att kroma efter svetsning. Kan vi tillverka underredet i rostfritt och sedan polera svetsskarvarna? Om så är fallet, vilken rostfri kvalitet passar bäst för högglansigt utseende? Vilka möjligheter finns det?

Rostfria produkter måste alltid efterbehandlas på något sätt för att påminna om en kromad yta. Det finns två alternativ, maskinpolering och elpolering. Maskinpolering utförs vanligtvis på enstaka produkter då det är tidskrävande.

För massproduktion är elpolering är den bästa möjligheten. Att elpolera rör kan bli jättefint. När det gäller bockade och svetsade konstruktioner måste man dock tänka på följande:

1. Alla svetsar måste förbehandlas mycket väl före elpolering.
2. Alla ytor måste vara släta och fina före elpolering.
3. Det är väldigt stor prisskillnad mellan att elpolera en stor produkt jämfört med en liten.

Eftersom ni ska både svetsa och bocka passar austenitiska stål bäst. Austenitiska stål som inte är legerade med titan, niob eller svavel går att använda.

  • EN 1.4301, 4306, 4307, 4404, 4432, 4435 är ok.
  • EN 1.4541, 4571, 4305 fungerar inte.

4301/4307 är vanligt rostfritt och lämpligt för inomhusbruk. Men frågan är ändå om ni ska elpolera? Med ett så stort underrede tror jag att elpolering kommer att kosta för mycket. Att kroma en produkt är mer förlåtande för ett dåligt underarbete än motsvarande på en elpolerad produkt. En kromad bockad och svetsad konstruktion blir blankare och håller sig också blankare över längre tid än en elpolerad.