Rostfritt, rapsolja och miljö

Har du börjat känna solens strålar värma dina kinder och tänka på varmare breddgrader? Känner du suget av medelhavsmat med god olivolja ringlad över maten för att höja smaken?
Men kanske behöver vi inte tänka riktigt så många mil bort för att förhöja smakerna i maten. Istället kan vi ta hjälp av rostfri utrustning som kan förädla det gula guldet i södra Sverige till smakrik rapsolja.

Raps som med hjälp av rostfritt blir rapsolja

De soldränkta medelhavsområdena har sin olivodlingar som ger olivolja medan klimatförhållandena med sol blandat med regn och ibland hagel får södra Sveriges landskap att lysa gult. Doften slår mot dig när du går längs de gula fälten och får en att tänka en extra gång. Tänka en extra gång på den natur som vi har nära – där vi kan hitta råvaror till produkter som inte behöver fraktas så långt. Vi har exempelvis många svenska producenter som hittat fördelarna i både rostfritt och raps. De rostfria anläggningarna kan utvinna rapsfrönas innehåll av ca 40-50 % olja. Efter den skonsamma mekaniska utvinningen av olja sker en filtrering för att få bort frö och rester av skal innan de tappas på flaskor. Flaskor som sedan transporteras en relativt kort bit till butik i jämförelse med olivoljan.

Miljövinsterna i att använda en av mest återvinningsbara metallerna för att utvinna en närproducerad produkt är många. Får du chansen att se de solgula fälten kan du alltid tänka att innan de små rapsfröna förädlats till oljan i butik har de runnit genom fina rostfria rör och rördelar. Livsmedelsklassade rostfria rör och livsmedelsklassade rördelar hittar du här hos oss.

Fält av raps

Fasadmaterial i både rostfritt och rostrött

Ett bra fasadmaterial är både vackert och underhållsfritt vilket kan förklara varför rostfritt stål är ett material som används på många skyskrapor världen över. Ett exempel är Socony–Mobil Building i New York, världens första skyskrapa helt klädd i rostfritt. Men det finns även fasadmaterial som är gjorda för att rosta, som till exempel corten. Ett exempel på det är en ny hyresfastighet i Malmö som fått ett minst sagt blandat mottagande.

Först med rostfritt som fasadmaterial

Socony–Mobil Building är en skyskrapa som ligger i Midtown på Manhattan. När den invigdes 1956 var den världens första skyskrapa vars fasad var gjord helt i rostfritt stål, och den är fortfarande världens största.
Fasadbeklädnaden består av knappt centimetertjocka rostfria paneler som tillsammans väger 340 000 kg. 7 000 paneler är präglade pyramidformade reliefer som ramar in de blåskimrande fönstren. Pyramidrelieferna pressformades direkt i plåtarna för att förhindra vågighet och minska reflexer i den blanka fasaden.
Det gav huset en ganska egensinnig yta och kritikerna kallade det för ”våffelhuset”. Men det var på 50-talet, idag är det ett klassiskt inslag i New Yorks skyline och utsågs 2003 till ”en av New Yorks mest slående skyskrapor” av Landmarks Preservation Committee.

The-Socony-Mobil-Building

Större kontorsyta och lägre vikt

Genom att använda rostfria stålpaneler på fastigheten vann man både flera centimeter golvyta på insidan av ytterväggen och minskade arbetskostnaderna för fasadarbetet. Man lyckades också minska fastighetens vikt i och med att stålpanelerna bara vägde 10 kg per kvadratmeter jämfört med teglets 235 kg/kvm.
Dessutom skapade man en fastighet vars fasad var både vacker och underhållsfri. Faktum är att det dröjde fram till 1995 innan fasaden för första gången behövde rengöras.

Fasadmaterial i corten omstritt

En annan fastighet med annorlunda fasad som mött kritik från samtiden, men som kanske omvärderas i framtiden, är kvarteret Sofia i Malmö. När Malmö Kommunala Bostadsbolag MKB tillsammans med arkitektfirman Tegnestuen Vandkunsten utvecklade ritningarna för det nya hyreshuset beslutade man sig för att klä in fasaden i cortenstål.
Corten är en stålkvalitet vars yta, när den exponeras för väder och vind, snabbt börjar att rosta. Men efterhand omvandlas ytrosten till ett tunt skyddande oxidskikt som fäster vid metallytan och förhindrar att fukt tränger in. Det får korrosionsprocessen att avstanna även om den inte upphör helt. För att ge cortenstålet dessa rosttröga egenskaper har det en legering bestående av koppar, krom, nickel och fosfor.

Fulaste huset i Sverige?

Vid själva bygget blev man tvungen att använda plåtar av cortenstål som inte hade förbehandlats och fått sin roströda färg. Detta på grund av att syran som användes för att förrosta visat sig vara starkt miljöfarlig. Plåtarna gjordes istället av varmvalsat cortenstål och fick istället rosta efterhand. Det innebar att fasaden under lång tid såg minst sagt anfrätt ut, med stora skiftningar i färgen. Huset blev omtalat och många förfasade sig. Arkitekturupproret, en ideell grupp av arkitekturintresserade gav, efter en omröstning på Facebook, till och med huset årets Kaspar Kalkon-pris för Sveriges fulaste byggnad.
Skälet till att korrosionsprocessen gick ovanligt långsamt berodde dock i stor utsträckning på att det var den torraste sommaren i mannaminne. Utan nederbörd eller fukt tog det helt enkelt tid för plåtarna att rosta, vilket gav upphov till byggnadens flammiga yttre.
Kanske hade det varit en god idé att iklä fasaden i rostfritt istället? Då hade åtminstone inte frånvaron av rost varit ett problem!

cortenhuset-malmö

Då vi fascineras av korrosion var vi i början av inklädnaden vid cortenhuset för att sedan göra ett återbesök 8 månader senare.

 

Om du vill veta mer om rostfria stålsorter eller har frågor om vilken stålsort du ska välja, hör av dig till våra kunniga säljare.

Det finns knappt några bultar i Ölandsbron. Däremot en hel del rostfritt

Att det skulle finnas 7 428 954 bultar i Ölandsbron är ett påhitt från Killinggängets tv-program NileCity som gick under 90-talet. I verkligheten handlar det snarare om runt 20 000. Däremot finns det numera en hel del rostfritt armeringsjärn. Skälet till det är att Ölandsbron redan efter tio år hade börjat vittra sönder på grund av omfattande armeringskorrosion.

Utan rostfritt vittrade Ölandsbron

På sin tid var Ölandsbron ett djärvt och storslaget projekt, och faktum är att den under lång tid uppbar titeln Europas längsta vägbro. Man skulle kunna tro att den därför byggdes för att hålla för evigt. Men när projektet drogs igång på slutet av 60-talet låg fokus på byggkostnaden snarare än livscykelkostnaden.
Redan 1980, bara tio år senare, hade betongen i lågbrodelen börjat vittra sönder. Vid en närmare undersökning upptäckte man att bron hade omfattande armeringskorrosion i vattenlinjen på pelarna.
Det visade sig att vid tiden för bygget var Kalmar sund inte klassat som marin miljö utan som sötvattensområde. Därför rekommenderades en lägre cementhalt, ett mindre tjockt ytskikt och en högre vattenhalt i betongen. Skånska Cementgjuteriet fick dessutom tillstånd av Vägverket att använda havsvatten vid cementtillverkningen till lågbrodelen.

Inte många bultar men en hel del rostfritt i Ölandsbron

Det finns knappt några bultar i Ölandsbron. Däremot en hel del rostfritt

156 pelare fick bytas ut

Problemet var dock att även om Kalmar sund hade en betydligt lägre salthalt jämfört med havsvatten, 0,7 promille jämfört med 35 promille, så innehöll vattnet ändå salt. Därmed kom det in saltvatten i cementen.
Efterhand som åren gick dunstade vattnet, men kloriden blev kvar. På grund av kapillär uppsugning av havsvatten i bropelarna och avdunstning från ytan ökade dessutom koncentrationen av kloridjoner runt stålet ytterligare. Det ledde till att korrosion snabbt uppstod i armeringsjärnen eftersom de inte var tillverkade av rostfritt stål.
Redan 20 år efter att bron hade invigts fick lågbrodelens 156 pelare bytas ut. Tätskikten utökades kraftigt och armeringsjärnen ersattes med rostfria. Rostfria armeringsjärn är av förklarliga skäl dyrare än vanliga, men många förordar dem eftersom de kan spara väldigt mycket pengar på sikt.
Slutsatsen är att även om rostfritt stål ibland innebär en större initial investering, ger det ofta betydligt lägre totalkostnader.

Har du frågor kring hur rostfritt stål kan bidra till att göra din verksamhet eller konstruktion långsiktigt hållbar, tveka inte att höra av dig till någon av våra säljare. Du hittar deras kontaktuppgifter här.

Frihetsgudinnans järnskelett hade mått bra av lite rostfritt

Att välja rostfritt kan ibland upplevas som en stor investering. Men om du räknar in framtida underhållskostnader blir bilden en annan. Hade Frihetsgudinnan haft en stålkonstruktion av rostfritt hade hon sannolikt inte fått problem med skelettet vid så unga år.

Brist på rostfritt gav Frihetsgudinnan invärtes problem

Damen med facklan som möter den som närmar sig New York med båt är förvisso gjord av koppar. Men de skulpterade kopparplåtarna är fästa på en konstruktion som ursprungligen var gjord av järnstänger. Något som efterhand skapat problem, bland annat beroende på de många besökarna. Varje år tar nämligen cirka fyra miljoner turister trappan upp till utkiksgluggarna i statyns panna. Genom åren har fukten i besökarnas andedräkt och det trånga utrymmet lett till att järnstängerna rostat. Men även havsvattnet och den galvaniska korrosionen mellan järn och koppar har bidragit.
Ursprungligen användes shellackad asbestväv som en barriär mellan kopparplåtarna och järnkonstruktionen, men med tiden torkade den vilket gjorde asbesten porös. Därmed började väven dra åt sig fukt (som innehöll salt från havsvattnet) och bidrog istället till den elektrolytiska kontakten och den galvaniska korrosionen.

Frihetsgudinnan hade mått bra av lite rostfritt

Boten blev rostfritt stål

När järnbalkarna rostade svällde de och tappade formen vilket fick kopparplåtarna att röra sig. Därmed kunde regnvatten tränga in och ytterligare påskynda processn. Problemen med korrosion upptäcktes redan 1936 men omfattningen var okänd eftersom rosten doldes bakom åtskilliga lager färg.
Rosten i balkarna och deformationer i kopparplåten ledde till att man i mitten av 80-talet beslutade sig för att renovera Frihetsgudinnan lagom till 100 årsjubileet 1986.
Projektet, som kostade totalt cirka 70 miljoner dollar i dåtidens penningvärde, innebar bland annat att de 1 800 järnstängerna i konstruktionen (som för övrigt var designad av Gustave Eiffel) byttes ut mot rostfritt stål. Valet föll på 316L eftersom det bedömdes ha minimal risk att reagera med kopparn samtidigt som den hade en elasticitet som liknade den som finns i smidesjärn.

Har du frågor kring hur rostfritt stål kan bidra till att göra din verksamhet eller konstruktion långsiktigt hållbar, tveka inte att höra av dig till någon av våra säljare. Du hittar deras kontaktuppgifter här.

Atomium: en järnatom i rostfritt stål

I år är det sextio år sedan Atomium i Bryssel byggdes. En gigantisk modell av en järnatom som skulle symbolisera vetenskap och framtidstro på världsutställningen Expo58. Den var tänkt som en tillfällig installation under utställningen, men blev kvar och är än idag en stor turistattraktion.

Atomium – en tidstypisk idé

Atomium är en unik byggnad på så sätt att den varken är ett torn eller en pyramid, snarare en blandning av arkitektur och konstverk. 102 meter hög föreställer den en järnkristall förstorad 165 miljarder gånger. De nio blänkande sfärerna är 18 meter i diameter och förbinds med cirka 25 meter långa rör. Hela den glänsande rostfria stålkonstruktionen väger 2 600 ton och i den översta sfären finns en utkiksplats där du ser över hela Bryssel.
Atomium skapades som en symbol för världsutställningen 1958, Expo58, och var en ganska tidstypisk idé, en kombination av ingenjörskonst och framtidstro. Själva idén kom från ingenjören André Waterkeyn, medan sfärerna konstruerades av arkitekterna André och Jean Polak.

Atomium Belgien

Nytt hölje av rostfritt stål

Ursprungligen var det tänkt att Atomium skulle monteras ner efter utställningen, därför kläddes den i aluminium. Men i och med att den blev så populär drog man ut på beslutet för att till sist bestämma att den skulle få stå kvar. Samtidigt innebar det att ingen tog något direkt ansvar för underhållet och under 1990-talet blev till slut renoveringsbehovet akut. Därför bildades en Rädda Atomium-grupp 2001 som började arbeta för att få ihop pengar till en renovering. Bland annat kom de på idén att skära upp bitar av den gamla aluminiumbeklädnaden och sälja dem för 1 000 Euro per styck.
2004 påbörjades renoveringen och två år och 27 miljoner Euro senare, i februari 2006, öppnade åter Atomium för allmänheten Då var bland annat det gamla aluminiumhöljet ersatt av ett nytt i rostfritt stål vilket gör att denna ikoniska symbol för Bryssel kommer att kunna stå kvar under många år framöver.

Fler rostfria resmål hittar du i tidigare inlägg så som:

Gör en utflykt till ett rostfritt bryggeri i sommar

Under senare år har antalet mikrobryggerier och små brygghus växt kraftigt, både i Sverige och Danmark. För tre år sedan startade danska Skanderborg Bryghus några mil söder om Århus på Jylland. De har öppet för allmänheten varje fredag och är väl värda ett besök i sommar. Inte bara för att Damstahl levererar allt rostfritt till deras nya bryggeri!

Ett bryggeri som är både rostfritt och ideellt

Skanderborg Bryghus, som av en händelse faktiskt ligger granne med Damstahl i Danmark, startade 2015. Det är ett så kallat fælleskap, som på svenska motsvarar ungefär en ekonomisk förening, vilket innebär att brygghuset drivs av frivilliga som lägger sitt hjärta och sin arbetskraft i projektet utan att ta ut lön. Enligt Skanderborg Bryghus är det just föreningskänslan och sammanhållningen som driver brygghuset och skapar den speciella andan. Det, och en passion för öl.

Skanderborg Bryghus - Rostfritt bryggeri

Från 150 000 till 4 miljoner liter öl

Att denna anda leder till goda öl för alla munnar visar sig inte minst i det faktum att Skanderborg Bryghus efter bara tre år bestämt sig för att utöka sin kapacitet från 150 000 liter till hela fyra miljoner liter för att möta efterfrågan.
Här kommer grannen Damstahl att leverera en stor del av de rostfria rör, rördelar och ventiler som krävs, samt en stor dos expertis kring konstruktionen från en av Danmarks mest erfarna materialexperter när det gäller anläggningar inom livsmedelsindustrin, Damstahls danske chefsingenjör Erik-Ole Jensen.

Utbyggnaden väntas vara klar i januari 2019 med redan nu kan du passa på att själv uppleva Skanderborg Bryghus uppskattade varianter av till exempel Imperial Stout, California Steam eller Brown Ale. Bryggeriet är öppet för allmänheten varje fredag under sommaren mellan 11:30 och 18.00.

Läs mer om Skanderborg Bryghus på www.skanderborgbryghus.dk
Vill du läsa mer om hygienisk design inom livsmedelsindustrin hittar du Erik-Ole Jensens bok här!

I Prag finns en Kafka som aldrig rostar

Utanför shoppinggallerian Quadrio i centrala Prag står en staty av Franz Kafka, eller närmare bestämt hans huvud. Den är spektakulär, inte bara för att den är gjord av polerat rostfritt stål, utan för att den består av 42 roterande skivor vilket gör att hans huvud hela tiden byter skepnad.

I huvudet på Kafka

De 42 skivorna i den elva meter höga statyn roterar och formen på den berömda tjeckiske författaren Franz Kafkas ansikte förändras därmed konstant. Denna eviga metamorfos blir som en illustration av Kafkas plågade personlighet och ständiga ifrågasättande av sig själv.
Skulpturen är skapad av den tjeckiske konstnären David Černý som gjort sig känd för att blanda konstnärligt uttryck med intrikata tekniska konstruktioner. Bland annat har han gjort en liknande staty i North Carolina i USA, betitlad Metamorphosis.
Varje skiva som utgör Franz Kafkas huvud är individuellt utformad i rostfritt stål och väger 520 kg. Inuti huvudet finns en pelare där skivorna fritt kan rotera oberoende av varandra. Hela huvudet har en diameter på sex meter och väger 24 ton.

Franz Kafka som aldrig rostar

Se den fascinerande förvandlingen i denna länkade video! 

Planerar du en resa till Skottland och vill se rostfria konstverk? Eller vill du se världens största hästskulptur inte riktig har tid att resa till Skottland? Se då en riktigt häftig video av hur stålhästarna The Kelpies byggdes – ta en titt på inlägget Möt The Kelpies, stålhästarna som byggde Skottland.

 

Möt The Kelpies, stålhästarna som byggde Skottland

Mitt i det stora parkområdet Helix i Skottland sticker de upp ur jorden, The Kelpies. Två gigantiska hästskulpturer som når 30 meter över marken. Faktum är att det är den största hästskulpturen i världen. En mäktig syn där kombinationen av konst, ingenjörskunnande och rostfritt stål gör ett outplånligt intryck.

The Kelpies är en ikonisk del av landskapet

Namnet The Kelpies syftar på de mytologiska bestar som kunde anta olika skepnader och som ansågs ha samma kraft och uthållighet som 100 hästar. Samtidigt är de enligt konstnären Andy Scott en hyllning till alla de hästar som hjälpt fram Skottland genom industrialiseringen, dragit de vagnar och plogar, pråmar och kolbåtar som formade regionens struktur.
Hans vision var att skapa en skulptur som utgjorde ett monument över hästen och en hyllning till de förlorade industrierna i Falkirkregionen och Skottland. Men samtidigt även en symbol för dagens Skottland, lika stolt och majestätiskt.

The Kelpies

Ingenjörskonst på hög nivå

The Kelpies är en spännande blandning av tekniska lösningar, gediget hantverk och konstnärligt uttryck. Skulpturerna uppfördes på rekordtid, endast 90 dagar, en teknisk utmaning bara det. Grundstommen består av två stora stålkonstruktioner som utgör hästarnas ”skelett”. Stålskeletten kläddes sedan med 928 unika plattor i rostfritt stål som skapar ett ständigt varierande mönster. Totalt väger varje häst 300 ton och är 30 meter hög.
Bortsett från att vara inspirerade av mytologiska bestar har The Kelpies även mer ordinära förebilder. Nämligen de två Clydesdale-hästarna Duke och Baron som fick äran att närvara på den stora invigningsceremonin i november 2013

The Kelpies byggdes på 90 dagar. Hela förloppet filmades med stop-motion-teknik så här kan du se det ske på bara sju minuter: https://vimeo.com/thehelix/kelpies

Läs mer om The Kelpies här: http://www.thehelix.co.uk/things-to-do/the-kelpies/

 

 

Träna på rostfritt utegym i det fria

Trångt inne – Träna på rostfritt utegym istället!

Januari månad och gymmen är fyllda till bredden av träningsglada personer. Känner du att du vill känna hälsovinsterna med träning men inte vill trängas på ett svettigt gym. Klä dig lite varmare, öppna dörren och ge dig ut för att hitta alternativa träningsredskap.

Runt om i landet växer utomhusgym fram i olika former. Vissa både snygga och praktiska i rostfritt stål. Som detta gym du hittar i Malmös stadsdel Västra hamnen. De rostfria redskapen står ute utan skyddande väggar men tack vare materialvalet står de pall för väder och vind. Vill du förbättra dina chanser att stå pall kommande månad som brukar vara kantad med infektioner och förkylningar? Testa att träna utomhus.

Med mössa, vantar och vilja kommer man långt!

Utomhusträning i januari