Välj en stålsort som passar

I vissa fall krävs en speciell stålsort för att klara av särskilda förhållanden eller tuffa miljöer. Men eftersom de är dyrare och tillgängligheten är inte lika stor som standard gäller det att veta om de behövs eller inte. För det är ingen mening att betala för en Rolls Royce om du klarar dig med en Skoda.

En stålsort på rätt nivå

I den rostfria världen finns många stålsorter och det gäller att välja rätt åt båda hållen. Oavsett om du väljer för mycket eller för lite riskerar det att bli onödigt dyrt, antingen för att det uppstår problem med korrosion eller för att du betalar mer än vad du behöver. I vissa fall kanske det inte ens behövs rostfritt stål.
– Exklusiva stålsorter och legeringar är dyra så det gäller att välja en produkt som inte är högre legerad än vad man behöver för att lösa uppgiften, menar Damstahls produktspecialist Tord Nilsson. Teoretiskt sett skulle du kunna köpa rör i guld, vilket garanterat är rostfritt. Men det skulle inte vara särskilt ekonomisk.

Välja rätt stålsort

Flera skäl till högre pris

De riktigt exklusiva rostfria stålsorterna används sällan, och i de fall de behövs beror det på att det inte går att använda någon annan kvalitet. Priset för dessa stålsorter är högre men priset är mot bakgrunden till behovet inte den avgörande faktorn.
– Det finns egentligen mer än ett skäl till varför de kostar mer, säger Tord. Dels är det för att de är höglegerade, vilket innebär att det innehåller mer av dyra legeringsämnen som till exempel nickel eller molybden. Dels för att efterfrågan inte är så stor. Därmed är det få som producerar och de har möjlighet ta ut ett högre pris eftersom konkurrensen på marknaden är låg.

Den sistnämnda faktorn innebär till exempel att stålsorter som är värmebeständiga eller har högt motstånd mot korrosion, som superduplex eller andra exklusiva stålsorter som nickelbaslegeringarna, är relativt dyra eftersom den inte används så ofta. Medan den mer vanliga duplex, en blandning mellan ferritiskt och austenitiskt rostfritt stål, har börjat gå ner i pris efterhand som efterfrågan ökar.

 

Så tänk på att välja rätt stålsort i rätt miljö – då spar du pengar två gånger.

Rostfria hälsningar

/Tord Nilsson

 

 

EN 1.4305, stålet som drar nytta av föroreningar

Vad är ingredienserna i automatstål

Vid tillverkning av rostfritt stål är huvudingredienserna järn, krom och kol men det förekommer också ett antal föroreningar som man önskar hålla inom vissa bestämda gränser. Svavel är en av de föroreningarna i rostfritt stål som är väldigt skadligt för korrosionsmotståndet. För de flesta kommersiella ståltyper ligger den övre gränsen för svavel på 0,015 %.

Det som i övriga rostfria stålsorter räknas som en förorening tillsätter man medvetet under kontrollerade former i produktionen av automatstål (EN 1.4305). Vid tillverkningen tillsätter man svavel så att svavelhalten blir mellan 0,15-0,35 %. Detta tillsatta svavel förenar sig sedan med en av de andra föroreningarna som är mangan. Svavel och mangan bildar mangansulfiderna som i sin tur bildar hårda långa strängar längs med stången – se bild.

Fördelningen av mangansulfid i automatstål EN 1.4305

Fördelningen av mangansulfid i längdriktningen hos stångstål.

När passar EN 1.4305

Strängarna av mangansulfider förbättrar de spånbrytande egenskaperna avsevärt jämfört med ”normala” sega austeniter. Vid svarvning kommer du slippa långa spånor då strängarna av mangansulfider bryter och skapar korta spånor. Tyvärr är inneslutningar av dessa mangansulfider en mindre bra för korrosionsbeständigheten. Därför har 1.4305 inte samma motstånd mot korrosion som t.ex. vanligt 1.4301/1.4307.

EN 1.4305 lämpar sig till exempel där produktionen kräver mycket spånavskiljande bearbetning och i tillverkning av långa serier i automatsvarvar. Då motståndet mot korrosion är lägre jämfört med de övriga austeniterna är det viktigt att medier som kommer i kontakt med stålet är milda och utan starka syror. I en torr inomhusmiljö är EN 1.4305 inte heller ett dåligt alternativ.

Det är också bra att veta att automatstålet inte med så bra resultat går att:

• Bocka
• Elpolera
• Beta
• Svetsa

 

Har du fler frågor om rostfri stång – skicka dina frågor till oss så svarar produktspecialisten Tord Nilsson

 

Damstahl lagerför EN 1.4305 i rundstång diameter 2-500 mm, blankdragen fyrkantsstång och sexkantsstänger.

Det står att jag ska använda A5

-vad väljer jag då?

En fråga som många av våra kunder har är vad som egentligen menas när man specificerar syrafast rostfri A5. Det är en fråga som är ganska lätt att besvara men kan vara lite svårare att tyda.

Det finns många olika rostfria fästelement så som bult och mutter att använda vid montering. Då vi har passionen om allt det rostfria vill vi försöka bringa klarhet i denna fråga även om inte fästelement är en del av vårt stora rostfria sortiment.

Vilken stålsort som är t.ex. A5 är inte alltid lätt att utläsa då den inte är så exakt som till exempel EN-normen. EN-normen talar om exakt vilken stålsort som skall användas. Står det t.ex. EN 1.4404 då vet du att det är just 1.4404 som ska användas.

Vilken kvalitet som ska väljas vid fästelement är likt AISI-normen lite luddigare.  Står det att 316L skall användas så finns det flera stålsorter med liknande egenskaper att välja på. För fästelement så som bult, skruv och mutter som lever efter ISO 3506 är det likt AISI-normen inte bara en stålsort som kan användas.

Fästelement - bult, mutter, helgängad stång. A5, A4

Hur var det då med A5?

Stålsorten som ska användas för bult, skruv och mutter identifieras av en bokstav och en siffra. Om det står specificerat att du ska använda A5 får du utläsa vad detta står för:

A= austenitiskt krom/nickel-stål.

1= krom/nickel-stål med svavel. vs automatstål.

2= krom/nickel-stål – ”vanligt” rostfritt.

3= krom/nickel-stål stabiliserat med Ti, Nb, Ta.

4= krom/nickel-stål med molybden.

5= krom/nickel-stål med molybden stabiliserat med Ti, Nb, Ta.

 

Exempel:

A2= ett rostfritt fästelement. Kan t.ex. vara 1.4301, 1.4306 med flera.

A5= ett syrafast fästelement. Kan t.ex. vara 1.4571, 1.4580 med flera.

Som extra information kan tilläggas att bokstäverna C och Fi står för martensitiska och ferritiska stålsorter.

 

Har du fler rostfria frågor som du söker svar på?

Tord, Per och Robert är alltid beredda att svara.

 

Babysalva fixar både spaltkorrosion och ”löpningsrost”

Rost gillar vi inte på rostfria Damstahl. En av de värsta sorterna, som också är svårast att förhindra, är spaltkorrosion. Den bästa lösningen är självklart att helt undvika spalter. Detta är dock väldigt svårt vid både svetsporer och bindningsfel.

Gäller det planerade spalter, så som vid bultförband och flänsar, kan hjälpmedlet vara något som säkert ytterst få tänker att det kan fungera. Du ska få ett riktigt ”hästhandlartrick” här på bloggen. Det är inte vetenskapligt bevisat men fungerar bra i praktiken.

Smörj ytan med ett tunt lager vaselin. Ta ett tunt lager vaselin och smörj på spalten. Detta skapar ett vattenskydd som kan verka som en temporär lösning, i själva verket håller effekten i sig mycket länge. Ännu bättre effekt blir det om du använder en blandning av vaselin och basisk zinkoxid, samma innehåll som finns i babysalva. Se bara till att vaselinet eller zinkoxiden inte på något sätt påverkar mediet.

Hur var det då med ”löpningsrost” som långdistanslöpare kan drabbas av?

Jo, en rejäl sträng babysalva i “spalten” gör de långa loppen betydligt mindre smärtsamma! Vårens och sommarens löparlopp är i full gång så du har många möjligheter att testa detta tips.

Använd babysalva för att hindra korrosion

Använd babysalva för att hindra korrosion

 

Riktmärke för Ra-värden på ytor

Vi får en del frågor om ytor på våra produkter och så klart vill vi hjälpa till att reda ut
begreppen. När det gäller rundstång så definierar EN-normen en hel del om stången vad det gäller tolerans på dimension, ovalitet, rakhet, ytfel och så vidare. Dock säger normerna inget om Ra-värden.

Följande värden går oftast bra att använda som riktmärken för blankdragna och slipade rundstänger. Dessa är inte reglerade i någon norm och kan skilja sig från olika tillverkare.

• Blankdraget – Ra 1,0 my
• Slipat h9 – Ra 1,2 my
• Slipat h8 – Ra 0,9 my

 

Vill du veta mera om ytor och Ra-värden så kontakta din säljare, eller kolla här på ett äldre inlägg om toppar och dalar på plåt:

Toppar och dalar på 2B och andra ytor

Kontroll med PMI-pistol

I de flesta fall är stålet redan märkt när det lämnar stålverken. Så fort man börjar klippa, slipa, svarva eller på annat sätt bearbeta stålet försvinner spårbarheten som dagg i solsken. Speciellt stångstål kan vara problematiskt eftersom märkningen oftast bara finns i en ände. Det kan därför vara väldigt viktigt att kontrollera stålsorten hos ett “stycke” okänt stål. Förr var det bara tekniska institut med stora dyra apparater som kunde göra materialanalyser. Som tur är, finns det i dag både billigare och framförallt snabbare alternativ.

Molybdentestet passar bra att göra när det råder tvekan om stålet är “syrafast” eller bara “vanligt rostfritt”. Detta enkla test skapar en färgreaktion vid tillräckligt hög Mo-halt. Skillnaden mellan rostfritt och syrafast ligger i molybdenhalten. Man lägger på lite av pastan på stålet och väntar 2-3 minuter för att där efter bedöma färgreaktionen. Metoden kan bara ge ett “ja” eller “nej”, och inte någon angivelse av Mo-halten, dvs. bara skilja mellan syrafast och rostfritt. Tänk på att det sker en svag etsning (betning) av stålet som kan ändra stålets utseende, dock utan att påverka korrosionsbeständigheten. Testet bör därför göras på ställen där den inte påverkar utseendet negativt.

PMI (Positiv Material Identifikation) är en lätt handhållen och portabel röntgenapparat, som vi dagligdags kallar PMI-pistol. Den fastställer effektivt och framförallt utan att göra åverkan, stålsorten på all typ av rostfritt material. PMI-metoden är mycket snabb, varje mätning tar under en minut, vilket möjliggör ett stort antal analyser vid samma tillfälle. Den kan med fördel också användas för både lagerkontroll och mätningar på befintliga konstruktioner då den inte efterlämnar några spår. Enda kravet är att materialytan måste vara ren.

Detektionen av Mo är så fin att man utan problem kan skilja t ex 4404 (min 2 % Mo) från 4432, 4435 och 4436 (min 2,5 % Mo). Däremot kan inte röntgentekniken mäta de allra lättaste grundämnena så som kol. T ex kan man inte se skillnad på 4301 och lågkolsvarianten 4307, inget stort problem då nästan allt rostfritt stål i dag är dubbelklassat 4301/4307. En stor nackdel med PMI är att utrustningen är dyr, den kostar ca 200-300 000 kronor.

Du kan alltid låta Damstahl göra analysen med vår PMI-pistol. Vi lagerhåller även Mo-tester. Kontakta oss produktspecialister om du är intresserad av att veta mer!

 

2105

 

Varmvalsad vs. klippt plattstång

Varmvalsad plattstång upplevs som mjukare och är lättare att bearbeta mekaniskt, t ex fräsa, borra och gänga. Den klippta kan vara mer lätt att bocka, t ex runt en mall eller gigg. Den klippta plattstången finns även som slipad på två sidor och i en del dimensioner på alla fyra sidor.

Betala inte två gånger för samma yta

Många av våra rostfria stänger i klenare dimensioner finns både som skalsvarvade och med toleranserna h9 och h8. Ibland är det bättre att inte välja stång som redan har en fin yta, eftersom du då får betala två gånger för den fina ytan. Först när du köper och sedan vid din egen bearbetning.

Rostfri stångstål

Kalldraget plattstål kan vara en god affär

Ibland kan det löna sig att satsa på vårt kalldragna plattstål istället för det vanligare varmvalsade. Det kalldragna har skarpare kanter och finare toleranser. Ska du t ex sätta bitar i en fixtur för att sedan bearbeta stången kan kalldraget vara bästa valet. Du slipper en del bearbetning och sparar på så vis både tid och pengar.

Kalldraget_plattstal