Oxidhinna av ketchup och senap

Kommer ni ihåg vårt experiment med senap och ketchup?
Nu ska ni få se vad som hänt med de olika stålsorterna efter tre månaders kontakt med dessa livsmedel.
Som vi tidigare berättat har de båda produkterna ett lågt pH på grund av ättikan och hög kloridhalt på grund av saltet. Dessa två delar tillsammans med tiden som det rostfria utsätts är den bidragande orsaken till att den rostfria ytan blir påverkad.
Tittar du ordentligt på bilderna ser du en blåaktig färg där senapen legat (vänstra sidan på plåtbitarna). Detta är det rostfria stålets oxidhinna som blivit tjockare. Den tjockare oxidhinnan är ett bevis på att senapen är steget mer aggressiv, mot det rosfria, än ketchupen. Denna blåaktiga oxidhinna kan betraktas som ett förstadie till korrosion. Den blåaktiga lätta oxidationen kan ses som en form av anlöpning. Detta är oftast inget som påverkar funktionen utan mest en kosmetiskt påverkan. Du ser också att korrosionen har tagit olika hårt på stålsorterna. 1.4016 har fått mycket stryk, med riktiga kratrar efter båda produkterna.

Alla plåtar ketchup senap 181012

Här ser ni hur experimentets stålsorter ser ut efter tre månaders påverkan av ketchup och senap

 

1.4016 ketchup senap 181012

Närbild på 1.4016 efter tre månader

Detta experiment utför vi med plåtarna placerade i vanlig rumstemperatur. Det är fascinerande att se hur så pass vanliga faktorer kan påverka rosfritt – rumstemperatur och vanliga livsmedel.  Skulle man höja temperaturen till tex. 70-80 °C så är vi säkra om på att blir det mycket mer korrosionsangrepp på alla stålsorter. Vid en högre temperatur kan där till och med bli pittings på 1.4404. Vid exempelvis tillverkning av senap och ketchup väljer en del 1.4462 och även så högt som 254 SMO för att klara av korrosionen. Något du kan läsa mer om i inlägget Ketchup kräver 254 SMO

Plåtproverna ligger kvar på kontoret så fortsättning följer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fjorton − 3 =