I september i år kunde du läsa om att vi startat ett experiment för att se hur plåtar av olika stålsorter påverkas i havsmiljö. Vilka är de svaga punkterna och var visar sig korrosionen först?
Plåtarna har nu suttit uppe sedan mitten av juni på en brygga vid havet. Det beräknas att salthalten i området är omkring 10 promille.
Före uppsättning i mitten av juni
Resultat – en respektive fem månader
Sedan vi satte upp plåtarna har vi varit ute och tittat till dem för att se hur närheten till havet påverkar dem. Här kan du se hur plåtarna påverkats – först efter en månad och sedan efter fem månader.
Vi ser på bilderna från juli att det bara är EN 1.4016 som påverkats. Mest är det den svets som inte är efterbehandlad med en roterande Scotch-Brite som påverkats.
11 november 2016
På bilderna från november ser vi att det är en aggressiv korrosion som börjat i svetsen på EN 1.4016. Även på övrig yta ser vi en lite lättare punktkorrosion.
Att det är mer korrosion på och vid svetsen beror på att blåanlöpningarna inte är täta. Blåanlöpningarna har en väldigt hög kromhalt och under denna yta finns ett tunt skikt avkromat lager som har ett sämre motstånd.
Att vissa stålsorter klarar sig bättre beror på att de är högre legerade. För att få en fingervisning om hur tålig en stålsort är mot korrosion kan du titta på stålsortens PREN-tal (Pitting Resistance Equivalent). Desto högre PREN-tal, desto bättre beständighet mot korrosion. Olika stålsorter med samma PREN-tal har samma beständighet.
|
Stålsort |
PREN-tal (ungefärligt) |
|
1.4016 |
16,0 |
|
1.4509 |
17,5 |
|
1.4301 |
17, |
|
1.4404 |
23,1 |
Plåtarna kommer fortsatt att hänga kvar. Vi återkommer i början av nästa år för att ta en ny titt på plåtarna och se hur de klarat sig under de första skånska vintermånaderna.
Här hittar du alla inlägg i vår serie Korrosion i havsmiljö!