Sommaren står för dörren och det är dags att plocka fram grillen. Eller det som är kvar av den. För risken finns att den är ytterst rostig och ofräsch. Men varför rostar grillen? Vi bad vår produktspecialist Robert Humlebaek Petersen reda ut begreppen och ge tips på vad du bör tänka på.

Därför rostar grillen

En billig grill har helt enkelt en sämre materialkvalitet. Den vanliga klotgrillen du köper på macken är gjord av tunn billig plåt och har dessutom en ganska tunn ytbeläggning. Inte sällan är den helt enkelt bara målad med i bästa fall värmebeständig färg.
– Det är värmen som är boven i kombination med en dålig ytbeläggning, säger Robert Humlebaek Petersen.
När plåten och ytbehandlingen omväxlande utsätts för hög värme och sedan kyla kan det leda till att det bildas sprickor i ytskiktet. Därmed kan vatten tränga in och expandera och korrosionen påbörjas.
– En billig klotgrill kan ta slut på en halv säsong om det vill sig riktigt illa.
Själv tröttande Robert på att köpa klotgrillar som rostade och satsade för tio år sedan på att investera i en grill som var rostfri.
– Men när grabben en dag sprang och lekte med en magnet så sa han plötsligt ”Pappa, titta, magneten fastnar!” Jag blev milt sagt förvånad eftersom jag fått lära mig att rostfritt inte ska vara magnetiskt. Men vid lite efterforskning så visade det sig att grillen var tillverkad i en ferrit 1.4016 som är magnetisk. Med vetskap om kvalitén så har den ändå klarat sig väldigt bra i närmare tio år, men nu börjar den rosta, framför allt i svetsskarvarna. Jag bor dessutom relativt nära havet, så saltet i vattnet påverkar också processen. Men frågan är om det är mer tur, för ni kanske kommer ihåg hur plåten i stålsorten 1.4016 som är med i vårt experiment i havsmiljö ser ut.

Så vårdar du din grill

Det är viktigt att vårda sin grill på rätt sätt om man vill förlänga livstiden. Det kan till exempel vara att rengöra gallret på rätt sätt.
– Många brukar använda stålull eller en grillborste för att rengöra gallret. Problemet är att borsten många gånger har borst tillverkade i svartstål. Det innebär att små partiklar från borsten fäster på grillens yta och börjar sprida sig, det vi kallar järnsmitta. När väl processen startat hjälper det inte att ytan är rostfri. I värsta fall kan du behöva beta ytan för att bli av med det.
Robert rekommenderar istället en grillborste med mässing eller för den delen rostfria borst.
– Har du ett emaljerat grillgaller ska det helst inte borstas utan rengöras försiktig med till exempel en Skotch-Brite svamp. Annars riskerar man att förstöra emaljen.
Många förvarar sin grill utomhus under tak eller lägger en presenning över. Något som faktiskt i vissa fall kan öka risken för rost.
– Att grillen blir blöt och att fukten bevaras under ett grillskydd kan faktiskt bidra till att öka risken för rostangrepp. En grill som står ute i det fria sköljs ren av regnet och torkar sedan. Ska du förvara den under ett grillskydd så se till att den har svalnat ordentligt och att den är riktigt torr innan du täcker över den.

Tänk på detta när du köper grill

Att det inte finns några underhållsfria grillar som håller i evig tid. Men samtidigt, ju högre kvalitet på stål och ytbehandling, desto längre håller de.
– En emaljerad grill har ofta god beständighet eftersom emaljen appliceras under värme. Det gör att den tränger in i metallens porer vilket ger bättre vidhäftning, något som i sin tur gör ytan starkare och tåligare.
Ett annat alternativ är att satsa på en grill gjord av rostfritt stål, där även grillgallret är rostfritt, emaljerat eller åtminstone kromat. Det finns till och med grillar som är tillverkade av syrafast stål.
Men hur ska man då veta om grillen man står och funderar på att köpa faktiskt är av rätt rostfri stålsort som säljaren säger?
– Mitt bästa tips är då att helt enkelt testa med en magnet. Sätter du magneten på grillen eller gallret och den inte fastnar, då vet du att de är gjorda i rostfritt. Rostfria grillar med lägre kvalitet är tillverkade i ferritiskt stål som är magnetiskt.

Tre frågor att ställa om du går i grilltankar:

1. Är ytan målad eller emaljerad?
2. Vilken stålsort är grillborstens strån gjorda av?
3. Magneten fastnar på grillen, är du verkligen säker på att den är rostfri?

Mer om magnetism och rostfritt stål kan du läsa i inlägget Jag har alltid en magnet i fickan för att kunna kolla om stålet är rostfritt.

Efter tio år i ur och skur nära havet har Roberts rostfria grill börjat rosta i svetsskarvarna

Sommartider är båttider och därmed också en bra tid för rostfritt. I den marina miljön, med påverkan av både vatten och salt, gäller det att som båtägare ha koll på sina material. Vi rekommenderar givetvis rostfritt på båten – så länge det är rätt rostfritt!

Hur är det med rostfritt på båten?

Inför sommaren brukar vi få en hel del frågor från båtägare som undrar vilket material de ska använda för pulpetrör och mantåg (vilket för den oinvigde alltså är olika typer av staket på en båt). Det vanligaste är att använda vanliga rostfria svetsade rör i syrafast stål som är mirrorpolished. Det skapar en spegelblank yta som delvis har ett dekorativt syfte men ytan ökar även det rostfria stålets motstånd mot korrosion. Det fungerar bra i marina miljöer eftersom den blanka ytan gör det svårt för föroreningar att fastna. Tekniken används även på badstegar för att ge dem en kromad finish.
Om du är på jakt efter syrafasta rör som är polerade hittar du dem här.

Rostfritt gör det lättare

Ett mer välkänt fartyg har också dragit nytta av rostfritts fördelar på senare tid, nämligen Regalskeppet Vasa. Skeppet byggdes ursprungligen med järnnitar, som av naturliga skäl rostade bort under tiden hon låg på sjöbottnen.
När Vasa skulle bärgas 1961 slog man in nya järnbultar där nitarna suttit. Totalt ersatte man över 5000 nitar. Men efterhand som åren gick har de nya bultarnas järn rostat, vilket inte bara försvagat dem utan även orsakat kemiska reaktioner som riskerar att minska träets styrka.

Minskade åtta ton

Därför startade Vasamuseet tillsammans med Sandvik ett projekt där de specialkonstruerade en ny typ av bult, tillverkad i höglegerat rostfritt stål med mycket hög hållfasthet. Materialet, som heter SAF2707, används normalt inom den mycket krävande olje- och gasindustrin. I och med den höga hållfastheten i materialet kunde bultarna dessutom göras lättare. Det rostfria stålet innebär även att risken för kemiska reaktioner i träet blir minimal.
Efter sju år har nu 4 000 av de gamla bultarna ersatts av nya, vilket bland annat lett till att Vasa numera väger hela åtta ton mindre. Samtidigt som livslängden ökat dramatiskt, nästa bultbyte lär inte ske förrän om 150 år.

Att stål är en återvinningsbar produkt visste man redan på 1800-talet. Det kan återanvändas ett oändligt antal gånger utan att tappa i kvalitet och befinner sig därmed i ett ständigt kretslopp. Faktum är att stål är det mest återvunna materialet i världen – hälften av allt stål som produceras kommer från återvunnet järnskrot.
Men stål har indirekt även andra positiva effekter på miljön. Till exempel hade det varit svårt att producera biogas om rostfritt stål inte funnits.

Biogas får bussen att rulla

Biogas är ett helt förnybart bränsle som framställs av bland annat matrester, djurspillning, slam från reningsverk och rester från livsmedelsindustrin. Allt blandas och blir det man kallar biomassa. Genom en process där mikroorganismer bryter ner biomassan i en miljö utan syre skapas en gas som till stor del består av metan, koldioxid och små mängder vatten.
Biogasen kan användas inom flera olika områden. Den kan blandas med naturgas och blir då fordonsgas som idag framför allt används inom kollektivtrafiken. Fördelen är att den inte är ett fossilt bränsle och att utsläppen av partiklar från bilen eller bussen minskar kraftigt.
Men även industrin kan dra nytta av biogas. Den brinner till exempel med en ren och klar låga vilket gör att värmepannor och annan utrustning inte smutsas ner av sot och slagg. Dessutom kan metanmolekylen i gasen användas som råvara i tillverkningen av exempelvis färg, plast och smörjoljor.

Det krävs mer än bara röta

Biologiskt material som ruttnar producerar helt naturligt metangas. I en biogasanläggning, eller rötkammare, optimeras rötningsprocessen genom att det organiska materialet förbehandlas och sedan pumpas in i en helt lufttät behållare. Materialet kan bestå av en mängd olika så kallade substrat, som till exempel avloppsslam, matavfall, gödsel och slakteriavfall.
Själva rötningsprocessen består av olika faser där biomaterialet börjar jäsa för att sedan, med hjälp av ett antal speciella mikroorganismer, utveckla metangasen. Gasen är dock mättad med vattenånga och innehåller koldioxid och en del föroreningar som måste avskiljas innan det blir en användbar biogas. Sedan transporteras den via rörledningar, eller i flytande form via lastbil, till sin destination.

En krävande miljö även för rostfritt
Inne i rötkammaren är miljön oerhört krävande. Vilket fordrar material som under lång tid klarar av att stå emot syror, baser, värme, fukt och mikroorganismer. De behållare, kärl, rör och blandningsredskap som används i biogasanläggningen är alla gjorda av rostfritt stål. Men det duger inte med vilket rostfritt stål som helst.
I en studie av hur korrosionsbeständigheten i biogasanläggningar kan ökas konstaterar professor Ralf Feser vid University of Applied Sciences i Tyskland och ordförande i German Corrosion Society (GfKORR), att det finns många olika skäl till varför korrosion uppstår just i en rötningsanläggning.

Kraftig korrosion vid biogas

Korrosionsskador är ett stort och kostsamt problem i biogasanläggningar. Ralf Fesers studie visar till exempel att den svavelsyra som uppstår under den biologiska avsvavlingsprocessen kan orsaka korrosionsskador under gasfasen eftersom syran även angriper legerat stål. Samtidigt som järnoxiden som tillsätts som ett avsvavlingsmedel i rötningsprocessen sannolikt accelererar korrosionen i vissa delar av biogasanläggningen, till exempel i blandningskärl gjorda av rostfritt stål. Men även i den blöta fasen av rötningsprocessen uppstår mikrobiell korrosion i de delar av biogasanläggningen som involverar syre, till exempel omrörningsdelar av icke-legerat stål.

Rätt rostfritt är lösningen

Studien visade dock att korrosionsbeständigheten kan förlängas genom att välja rätt typ av rostfritt. Som till exempel höglegerat stål med högre halt av krom. Men det är minst lika viktigt att stålet innehåller tillräcklig mängd molybden, vilket ökar motståndskraften mot punkt- och spaltkorrosion. En annan slutsats var att det inte får förekomma något syre alls i rötkammaren.
Med andra ord: Rätt kunskap i kombination med rätt rostfritt ökar varje dag livslängden på biogasanläggningar. Och bidrar därmed till ett hållbart samhälle på mer än ett sätt.

Rostfritt stål för hållbara lösningar hittar du hos Damstahl