Rostfri design minskar risken för korrosion

Publicerat den av

Att rostfritt stål som befinner sig under vatten är utsatt för korrosiva krafter är knappast någon nyhet, men även rostfritt stål ovanför vattenytan och på land utsätts för fukt och därmed risk för rostangrepp. Men det går att minimera riskerna genom en genomtänkt rostfri design.

Mindre korrosion med rostfri design

Det finns olika faktorer som samverkar när korrosion uppstår. Det går inte att helt eliminera dem, men genom att ta hänsyn till dem och tänka design när man formger och konstruerar produkter som är tänkta att befinna sig i utomhusmiljö, kan man åtminstone kraftigt fördröja uppkomsten av rost.
Att miljön under vatten är påfrestande för stål är välkänt, men att tro att miljön ovanför ytan är utan påverkan är en vanföreställning. I utomhusmiljön förekommer vatten i små mängder i form av stänk, småpölar eller en tunn vattenfilm. Vattnet är oftast i kontakt med ytan under en kortare tid och salthalten är ofta lägre, även om det kan komma från havsvatten, vägsalt eller som svavelsalt från rökgaser. Det är för det mesta mycket syre i luften och vattnet kan snabbt avdunsta, särskilt på varma ytor.
En mindre mängd vatten, kortare kontakttid och låg salthalt innebär mindre korrosion. Å andra sidan är syretillgången betydligt större, vilket innebär att det alltid finns en kraftig oxidant närvarande.

Kontakttiden har betydelse

Dessa faktorer har betydelse för hur du ska tänka kring rostfri design. För även om korrosion ovanför vattenytan ofta är i form av punktfrätning och sällan leder till genomrostning, kan det ändå vara irriterande, särskilt om det handlar om en konstruktion där estetiken har betydelse.
Givetvis är det bästa att helt undvika att ytan kommer i kontakt med vatten och salt, men om det inte är möjligt är det viktigt att se till att det finns en dränering. Rostfritt kan tåla rätt korrosiva miljöer om bara kontakttiden är kort.
Vertikala ytor är alltid att föredra framför horisontella och en plan polerad yta är mer beständig än en skrovlig, vilket beror på att fukt och salt fäster lättare på en skrovlig yta vilket förlänger kontakttiden.
På samma sätt är det klokt att på en vertikal plåt alltid avsluta nertill med ett omslag, som till exempel på ett fönsterbleck. Det gör att vattendropparna inte hänger sig kvar genom ytspänningen utan istället släpper taget, vilket minskar kontakttiden.

Rostfri design minimera rostangrepp

I konstruktioner ska man se till att rester av salt och vatten inte kan ansamlas. “Sjön” till vänder kan mycket väl bli en kritisk faktor. Horisontella ytor (mitten) är bättre – men helt bra blir det bara om alla ytor är självdränerande (höger).

Regn är bra om kontakttiden är kort

Till skillnad från vad man kanske kan tro är det en fördel om en rostfri yta i utomhusmiljö utsätts för regn (så länge kontakttiden minimeras). Regnet rengör stålet och håller det fritt från smuts vilket i sin tur kan skapa ansamlingar av vatten och salt.
Detta gäller särskilt i havsnära miljöer där saltet från havet annars kan få en starkt korrosiv effekt. Det finns till exempel en fastighet där arkitekten skapade en vacker grov blästrad fasad i syrafast stål och samtidigt försåg byggnaden med ett stort utskjutande tak. Taket förhindrade att regnet nådde fasaden, samtidigt som den exponerades för den salta havsdimman. Kombinationen medförde att det bara tog några månader innan fasaden hade börjat angripas av punktfrätning.

Avdunstning är en kritisk faktor

Under vattenytan har vattnet en relativt konstant salthalt. Men ovanför ytan kan vattnet avdunsta, vilket innebär att salthalten blir betydligt mer koncentrerad. En högre saltkoncentration kan paradoxalt nog också leda till att ytan blir konstant våt. För på samma sätt som salter kan upplösas i vatten, kan vattnet upplösas i salter. Klorider är särskilt vattenuppsugande och kan betraktas som våta även om den omgivande luftfuktigheten är 78 procent eller högre. Att se till att ytorna är dränerade och kontakttiden låg är därför viktigt av flera skäl.

Är du intresserad av att veta mer om hur du ska tänka när du konstruerar och designar med rostfritt är du välkommen att diskutera ditt projekt med våra produktspecialister. Du hittar deras kontaktuppgifter här.

Mer fördjupning kring rostfri design hittar du i vår utgivna bok Rostfritt stål och korrosion 

Dricksvatten och rostfritt

Publicerat den av

Du vrider på kranen och det kommer rent vatten, färdigt att drickas. Men innan det når dig har det färdats långa sträckor genom rör och filter. Att säkerställa vår försörjning av rent dricksvatten är en viktig uppgift och den möjliggörs bland annat med hjälp av rostfritt stål.

Rostfritt för rent dricksvatten

Innan Robert Humlebæk Petersen började på Damstahl arbetade han en period som driftreparatör på Trelleborgs kommun. Så han vet en hel del om rostfritt och dricksvatten och hur det tar sig från källan till kranen.
Många kommuner tar sitt dricksvatten från en närbelägen sjö. Det gör att kvaliteten på vattnet kan vara varierande och gör reningsprocessen än viktigare. Ämnen från omgivande åkrar kan komma ner i vattnet, men även en olycka som skapar utsläpp riskerar att påverka vattenkvaliteten. Det är bland annat därför det finns stora gula skyltar om att man ska ringa 112 uppsatta vid viktiga vattentäkter.
– Trelleborgs kommun är rätt bortskämda med bra kvalité på dricksvattnet eftersom de har en mängd djupborrade brunnar, minns jag rätt så är det cirka 24 stycken, säger Robert. Där tar de upp grundvattnet för att sedan pumpa in det till vattenverket.

UV-ljus är bakteriedödande

Men oavsett källan måste vattnet renas innan det kan bli dricksvatten. I de flesta fall används luftning, sandfilter och ett steg där vattnet avhärdas. Har man sin källa från ytvatten så kräver detta fler steg och här är det vanligt att detta även kloreras för att ta bort eventuella smittoämnen.
– I Trelleborg använde vi inte klorering, utan tillsatte bara natrium, berättar Robert. Fördelen med att ta upp grundvattnet är att det till stor del har filtrerat sig själv, vilket minimerar behovet av andra kemikalier.
Det blir också mer vanligt att man använder sig av UV-ljus och ozon. Det dödar bakterier och används ofta som en sista passage innan det går vidare till vattentornet.

Rent dricksvatten kräver rostfritt

Rostfritt eller plast för dricksvatten?

Den eviga frågan när det gäller rör för dricksvatten har varit om det är bäst med plast eller rostfritt. Förr var det enkelt att svara, eftersom plasten innehöll mjukgörare som kunde fällas ut i vattnet. Men efterhand har plastmaterialets kvalitet utvecklats och idag är svaret inte lika givet. Montering och svetsning har blivit enklare vilket gör plasten både billigare och snabbare. Det är helt enkelt mer lättarbetat nu vilket innebär att fler och fler övergår till plast när det är långa sträckor som vattnet ska transporteras.
– Samtidigt är de nya typerna av plast inte lika beprövade än som rostfritt, ett material som använts under decennier, säger Robert. Så den långsiktiga kvaliteten är svår att bedöma.
Men även om plast i allt större utsträckning används för långa rörledningar under mark, dominerar rostfritt fortfarande inne i vattenverken. Här är det rostfria stålet oslagbart, gör man det på rätt sätt så har man en anläggning som håller många år framöver med minimalt underhåll.

Exempel på rostfria rör för dricksvatten hittar du här.

Rätt material på rätt plats

När det gäller själva stålkvaliteten kan det i Sverige räcka med vanligt rostfritt medan det i södra Europa ofta används syrafast eller till och med duplex.
– I vattentornet i Trelleborg är de gamla rören gjorda i gråjärn/segjärn och de håller fortfarande bra och ger inga avfällningar, berättar Robert. Även rent smakmässigt kan det vara en fördel med rostfritt. Alla som någon gång smaka på vatten som kommit ur ett plaströr som legat i solen vet att det smakar ganska konstigt.
Innan vattnet renas till dricksvatten kan det innehålla en del sten och grus, något som kan repa plaströr och frigöra partiklar. Det är inget allvarligt problem, eftersom dessa fastnar i filtreringen, men rostfritts fördel är att det är mycket tåligare.
– Plast har sina fördelar, men inget slår rostfritt, säger Robert. Det viktiga är att använda rätt material på rätt plats för att optimera kvaliteten i förhållande till kostnaden. Det är dock inte helt lätt att avgöra, därför kan du alltid kontakta någon av oss produktspecialister om du behöver rådgivning.

Läs även Roberts inlägg om pressfittings Hur fungerar de och vad är fördelarna?

 

 

Claus Corner: Rouge

Publicerat den av

Rouge och rostfritt – vad är det och hur får man bort det?

Rouge är ett tunt rödbrunt lager av järnoxider som kan uppstå i farmaceutiska system, särskilt vid höga temperaturer runt 100 °C. Orsaken och mekanismen bakom är inte belyst till hundra procent men det står klart att rouge orsakas av en ultrasvag korrosion av rostfritt stål och inte, som man tidigare antagit, av att det finns järnjoner i flödesvattnet. Att rouge uppstår har aldrig, så vitt man vet, lett till allvarliga korrosionsangrepp och genomrostning, men den tunna beläggningen är olycklig i exempelvis renvattensystem som ju ska vara partikelfria.

Oklara orsaker till rouge på rostfritt

Orsakerna till rouge är fortfarande oklara, men det står klart att ju bättre stål (högre PEN), desto mindre rouge. Tillsvidare misstänks magnetism ha med saken att göra, och enligt Baseler-Normen (BN2) bör det inte vara mer än 0,5 procent restferrit i austenitiskt stål. Av det skälet är 4435 (12,5–15% N) mycket populär för rördelar inom farma. Även hög temperatur accelererar uppkomsten av rouge, men också pH är viktigt. Starka alkaliska medier (baser, högt pH) är särskilt utsatta för rouge.

Kemisk rengöring bästa lösningen

Det är svårt (läs: omöjligt) att undgå rouge så den näst bästa lösningen är att ta bort den rouge som uppstår. Detta måste ske kemiskt och i praktiken är den bästa lösningen en blandning av citronsyra och fosforsyra. Temperaturen ska vara hög (minst 80–85 °C) och processen tar ofta åtskilliga timmar. Trots den höga temperaturen och långa tiden påverkas själva stålet inte av den svaga syran utan denna angriper bara rougen.

Damstahls egen Claus Qvist Jessen är kemiingenjör, fil. dr och en världsledande auktoritet inom rostfritt stål och fortsätter dela med sig av sina tankar från sin hörna.

Läs de tidigare inläggen här.

Claus Qvist Jessen

Claus Qvist Jessen

Konsten att ha rostfritt i lager

Publicerat den av

Vi på Damstahl har ju mängder av produkter av rostfritt i lager. Faktum är att vi har det bredaste sortimentet i Sverige. Av naturliga skäl kräver det en mängd kunniga och engagerade människor som håller ordning på ankommande, utgående och lagerhållna produkter. En av dem är Thomas Javermark på Ankommande som har arbetat hos oss i 30 år.

Alltid rostfritt i lager

Det är en solig och stekhet dag i augusti och en lastbil kör in på gården på Damstahls lager i Malmö. Varorna börjar lastas av och Thomas Javermark tar emot dem. Det är första steget i en välsmord logistikkedja som slutar med att en av våra kunder får rätt produkt i rätt tid.
– Det första jag gör är att registrera produkten i vårt system och förse den med ett ID-nummer. I samma ögonblick som jag registrerat den kan den också beställas, berättar Thomas.
För att göra processen så snabb och smidig som möjligt läggs de ankomna varorna sedan på en så kallad bufferthylla innan de så småningom förs ut till sina ordinarie lagerplatser.

– Det har hänt att en produkt beställts redan när den står på bufferthyllan, men det är sällsynt eftersom vi alltid har mycket i lager.
Skälet till att hyllorna alltid är välfyllda är att det finns ett system för autopåfyllning. Det innebär att när antalet av en lagerhållen produkt börjar nå under en viss nivå, går det automatiskt en beställning till Damstahls lager i Danmark.
– Men ibland kommer det in väldigt stora beställningar på en specifik produkt och då gör vi en manuell order, säger Thomas.

Varje molekyl kan spåras

Varje produkt som anländer har ett så kallat chargenummer. En ”charge” är den mängd stål som tillverkas i en specifik batch i stålverket. Alla produkter som tillverkats med stålet från batchen förses med ett och samma chargenummer. Därmed går det att på molekylnivå spåra exakt vad som ingår i materialet om det skulle visa sig uppstå några problem, t ex oförklarlig korrosion eller liknande.
– När produkterna kommer hit registrerar jag chargenumret tillsammans med ID-numret varan får hos oss, berättar Thomas.
ID-numret följer med produkten till hyllan och hela vägen ut till kunden. Det står även på ordern så att kunden kan följa upp det. Det innebär att om det i framtiden uppstår någon form av materialfel går det alltid att följa hela kedjan tillbaks till stålverket för att hitta orsaken.

Öppet nästan jämt

Varje kväll kommer en bil från lagret i Danmark. På natten lossas den samtidigt som tre bilar lastas med de varor som ska som ska köras ut på morgonen. För på Damstahl är lagret bemannat nästan dygnet runt.
¬ – Och vi jobbar i princip alla dagar under året, säger Thomas.
Damstahl har även ett stort lager i Tyskland med utökat sortiment med fler stålsorter. Dessa finns inte i Damstahls e-handel men går att hitta i produktkatalogen som du hittar på damstahl.se och kan enkelt beställas via säljarna på Damstahl. Leveransen till Sverige sker tre gånger i veckan.
– När de beställda varorna ankommer registrerar jag dem och produkterna lastas direkt på bilar under natten och körs ut till kunderna på morgonen, berättar Thomas.

Plåtplock rostfritt damstahl

Mycket har hänt på 30 år

Thomas har arbetat på Damstahls lager i 30 år i olika positioner och självklart är det mycket som förändrats under dessa år.
– I början hanterade vi alla plåtar med vanliga BT-truckar. Vi bar för hand och buntade för hand. Nu finns det maskiner för allt. Vi lägger plåten på ett bord där den plockas och bandas automatiskt.
Numera finns det även fasta traverser i taket och betydligt större truckar vilket gör det mycket enklare att flytta runt stora mängder material. Något Thomas menar är nödvändigt med tanke på att de idag hanterar så oerhört mycket mer material än när han började. Det beror på att kunderna idag beställer betydligt större kvantiteter än då, och att Damstahls försäljning har ökat kraftigt.

Fortfarande lika roligt

– På den tiden fanns det inte heller direkt några avancerade system för spårbarhet, det känns som att det inte var lika viktigt då, säger Thomas. Idag är det däremot väldigt höga krav och jag måste vara noga vid registreringen. Om jag gör fel blir det fel i hela systemet och vidare ut till kunden. Så jag dubbelkollar alltid allting för att vara helt säker på att det blir rätt.
Även lokalerna har genomgått en stor förändring sedan Thomas klev in genom porten första gången. Då fanns det inga fönster alls och bara två portar.
– Då såg man knappt solen på dagarna. Nu är det ljusa luftiga lokaler med en väldigt bra arbetsmiljö.

Efter alla dessa år tycker Thomas fortfarande att det är roligt på jobbet.
– Jag gillar att det hela tiden händer saker, det är aktivitet hela tiden. Jag jobbar fritt och får ta eget ansvar för mitt arbete. Dessutom är det god stämning, alla ställer upp för varandra och hjälps åt, till exempel när det kommer en stor order som måste fixas snabbt.
Lastbilen är lossad och Thomas fortsätter sitt arbete med att registrera varorna, samtidigt som hans kollegor ser till att de registrerade produkterna hamnar på rätt hylla, redo för leverans. För på Damstahl jobbar vi hårt på att alltid ha allt rostfritt du behöver på lager.

Nyfiken?

Rostfritt i lager - Thomas Javermark, Damstahl

Är du är nyfiken på vårt sortiment i Tyskland? Då kan du ladda ner en katalog här. Notera dock att du inte kan beställa dessa varor via vår e-handel, utan kontakta din säljare som gärna hjälper dig vidare.

Vill du läsa mer om vår logistik och? Då kan du läsa om lagret på natten här: https://snackaomrostfritt.se/laget-pa-damstahls-lager-om-natten

Tål fiberlaserfilm betpasta?

Publicerat den av

Vi vill ständigt lära oss nytt kring det rostfria materialet som vi gillar allra mest. Så när vi ibland får frågor där vi inte är helt säkra så tar vi reda på svaren. Vi backar inte för att göra experiment för att vi ska kunna ge dig de rätta svaren. Så när vi fick frågan Tål fiberlaserfilm betpasta? ställde produktspecialisten Per Carlsson upp för att undersöka saken.

Utan skador

Fiberlaserfilm som sitter på rostfria plåtar sitter där för att skydda ytan. Skydda ytan mot repor och märken. När du arbetar med rostfritt vill du ibland låta skyddsfilmen sitta på så länge som möjligt. Om du exempelvis svetsar ihop en konstruktion där du sedan önskar beta svetsen kanske folien sitter kvar. Vi har därför låtit testa hur fiberlaserfolien klarar betpasta. Resultatet blev att fiberlaserfolien klarade sig utan några som helst skador.

Vi sprayade på betpasta på en bit plåt med fiberlaserfilm på och lät denna ligga i 3 dygn. Fiberlaserfolien klarade detta utan problem vilket du också kan se på bilden.

Tål fiberlaserfilm betpasta?

Hoppas att detta gav dig lite svar på dina funderingar kring betning och fiberlaserfolie.

Andra experiment vi gjort är till exempel korrosion i havsmiljö 

Atomium: en järnatom i rostfritt stål

Publicerat den av

I år är det sextio år sedan Atomium i Bryssel byggdes. En gigantisk modell av en järnatom som skulle symbolisera vetenskap och framtidstro på världsutställningen Expo58. Den var tänkt som en tillfällig installation under utställningen, men blev kvar och är än idag en stor turistattraktion.

Atomium – en tidstypisk idé

Atomium är en unik byggnad på så sätt att den varken är ett torn eller en pyramid, snarare en blandning av arkitektur och konstverk. 102 meter hög föreställer den en järnkristall förstorad 165 miljarder gånger. De nio blänkande sfärerna är 18 meter i diameter och förbinds med cirka 25 meter långa rör. Hela den glänsande rostfria stålkonstruktionen väger 2 600 ton och i den översta sfären finns en utkiksplats där du ser över hela Bryssel.
Atomium skapades som en symbol för världsutställningen 1958, Expo58, och var en ganska tidstypisk idé, en kombination av ingenjörskonst och framtidstro. Själva idén kom från ingenjören André Waterkeyn, medan sfärerna konstruerades av arkitekterna André och Jean Polak.

Atomium Belgien

Nytt hölje av rostfritt stål

Ursprungligen var det tänkt att Atomium skulle monteras ner efter utställningen, därför kläddes den i aluminium. Men i och med att den blev så populär drog man ut på beslutet för att till sist bestämma att den skulle få stå kvar. Samtidigt innebar det att ingen tog något direkt ansvar för underhållet och under 1990-talet blev till slut renoveringsbehovet akut. Därför bildades en Rädda Atomium-grupp 2001 som började arbeta för att få ihop pengar till en renovering. Bland annat kom de på idén att skära upp bitar av den gamla aluminiumbeklädnaden och sälja dem för 1 000 Euro per styck.
2004 påbörjades renoveringen och två år och 27 miljoner Euro senare, i februari 2006, öppnade åter Atomium för allmänheten Då var bland annat det gamla aluminiumhöljet ersatt av ett nytt i rostfritt stål vilket gör att denna ikoniska symbol för Bryssel kommer att kunna stå kvar under många år framöver.

Fler rostfria resmål hittar du i tidigare inlägg så som:

Gör en utflykt till ett rostfritt bryggeri i sommar

Publicerat den av

Under senare år har antalet mikrobryggerier och små brygghus växt kraftigt, både i Sverige och Danmark. För tre år sedan startade danska Skanderborg Bryghus några mil söder om Århus på Jylland. De har öppet för allmänheten varje fredag och är väl värda ett besök i sommar. Inte bara för att Damstahl levererar allt rostfritt till deras nya bryggeri!

Ett bryggeri som är både rostfritt och ideellt

Skanderborg Bryghus, som av en händelse faktiskt ligger granne med Damstahl i Danmark, startade 2015. Det är ett så kallat fælleskap, som på svenska motsvarar ungefär en ekonomisk förening, vilket innebär att brygghuset drivs av frivilliga som lägger sitt hjärta och sin arbetskraft i projektet utan att ta ut lön. Enligt Skanderborg Bryghus är det just föreningskänslan och sammanhållningen som driver brygghuset och skapar den speciella andan. Det, och en passion för öl.

Skanderborg Bryghus - Rostfritt bryggeri

Från 150 000 till 4 miljoner liter öl

Att denna anda leder till goda öl för alla munnar visar sig inte minst i det faktum att Skanderborg Bryghus efter bara tre år bestämt sig för att utöka sin kapacitet från 150 000 liter till hela fyra miljoner liter för att möta efterfrågan.
Här kommer grannen Damstahl att leverera en stor del av de rostfria rör, rördelar och ventiler som krävs, samt en stor dos expertis kring konstruktionen från en av Danmarks mest erfarna materialexperter när det gäller anläggningar inom livsmedelsindustrin, Damstahls danske chefsingenjör Erik-Ole Jensen.

Utbyggnaden väntas vara klar i januari 2019 med redan nu kan du passa på att själv uppleva Skanderborg Bryghus uppskattade varianter av till exempel Imperial Stout, California Steam eller Brown Ale. Bryggeriet är öppet för allmänheten varje fredag under sommaren mellan 11:30 och 18.00.

Läs mer om Skanderborg Bryghus på www.skanderborgbryghus.dk
Vill du läsa mer om hygienisk design inom livsmedelsindustrin hittar du Erik-Ole Jensens bok här!

I Prag finns en Kafka som aldrig rostar

Publicerat den av

Utanför shoppinggallerian Quadrio i centrala Prag står en staty av Franz Kafka, eller närmare bestämt hans huvud. Den är spektakulär, inte bara för att den är gjord av polerat rostfritt stål, utan för att den består av 42 roterande skivor vilket gör att hans huvud hela tiden byter skepnad.

I huvudet på Kafka

De 42 skivorna i den elva meter höga statyn roterar och formen på den berömda tjeckiske författaren Franz Kafkas ansikte förändras därmed konstant. Denna eviga metamorfos blir som en illustration av Kafkas plågade personlighet och ständiga ifrågasättande av sig själv.
Skulpturen är skapad av den tjeckiske konstnären David Černý som gjort sig känd för att blanda konstnärligt uttryck med intrikata tekniska konstruktioner. Bland annat har han gjort en liknande staty i North Carolina i USA, betitlad Metamorphosis.
Varje skiva som utgör Franz Kafkas huvud är individuellt utformad i rostfritt stål och väger 520 kg. Inuti huvudet finns en pelare där skivorna fritt kan rotera oberoende av varandra. Hela huvudet har en diameter på sex meter och väger 24 ton.

Franz Kafka som aldrig rostar

Se den fascinerande förvandlingen i denna länkade video! 

Planerar du en resa till Skottland och vill se rostfria konstverk? Eller vill du se världens största hästskulptur inte riktig har tid att resa till Skottland? Se då en riktigt häftig video av hur stålhästarna The Kelpies byggdes – ta en titt på inlägget Möt The Kelpies, stålhästarna som byggde Skottland.

 

Möt The Kelpies, stålhästarna som byggde Skottland

Publicerat den av

Mitt i det stora parkområdet Helix i Skottland sticker de upp ur jorden, The Kelpies. Två gigantiska hästskulpturer som når 30 meter över marken. Faktum är att det är den största hästskulpturen i världen. En mäktig syn där kombinationen av konst, ingenjörskunnande och rostfritt stål gör ett outplånligt intryck.

The Kelpies är en ikonisk del av landskapet

Namnet The Kelpies syftar på de mytologiska bestar som kunde anta olika skepnader och som ansågs ha samma kraft och uthållighet som 100 hästar. Samtidigt är de enligt konstnären Andy Scott en hyllning till alla de hästar som hjälpt fram Skottland genom industrialiseringen, dragit de vagnar och plogar, pråmar och kolbåtar som formade regionens struktur.
Hans vision var att skapa en skulptur som utgjorde ett monument över hästen och en hyllning till de förlorade industrierna i Falkirkregionen och Skottland. Men samtidigt även en symbol för dagens Skottland, lika stolt och majestätiskt.

The Kelpies

Ingenjörskonst på hög nivå

The Kelpies är en spännande blandning av tekniska lösningar, gediget hantverk och konstnärligt uttryck. Skulpturerna uppfördes på rekordtid, endast 90 dagar, en teknisk utmaning bara det. Grundstommen består av två stora stålkonstruktioner som utgör hästarnas ”skelett”. Stålskeletten kläddes sedan med 928 unika plattor i rostfritt stål som skapar ett ständigt varierande mönster. Totalt väger varje häst 300 ton och är 30 meter hög.
Bortsett från att vara inspirerade av mytologiska bestar har The Kelpies även mer ordinära förebilder. Nämligen de två Clydesdale-hästarna Duke och Baron som fick äran att närvara på den stora invigningsceremonin i november 2013

The Kelpies byggdes på 90 dagar. Hela förloppet filmades med stop-motion-teknik så här kan du se det ske på bara sju minuter: https://vimeo.com/thehelix/kelpies

Läs mer om The Kelpies här: http://www.thehelix.co.uk/things-to-do/the-kelpies/

 

 

Claus Corner: Hygienisk design

Publicerat den av

Hygienisk design – vad är det?

När man står i köket är det en självklarhet att hålla en hög nivå av renlighet i matlagningen. Vi diskar, antingen för hand eller med maskin, och resultatet ska ju helst bli att våra husgeråd är så rena och bakteriefria att vi håller oss friska och krya.

Men om rengöring hemma är enkelt, är det betydligt mer komplicerat i industrin. Dels sker all rengöring genom att vätskor pumpas genom systemet och dels kan vi inte inspektera resultatet visuellt. Sammantaget ställer det höga krav på både design och drift, och om man inte är tillräckligt uppmärksam kan det leda till katastrofer. Senast det verkligen gick snett var 2014, då smittad rullsylta ledde till flera dödsfall i Danmark.

Att säkerställa maximal rengöring för utrustningen kallas ”hygienisk design”. I den bästa av världar ska allt kunna rengöras utan problem, men så är tyvärr nästan aldrig fallet. Alla de olika krav som finns på funktionalitet, rengöringsmöjligheter och själva konstruktionen kommer automatiskt att dra åt olika håll. Man kan sällan bygga utrustningen både helt perfekt och till ett rimligt pris. Hygienisk utrustning medför därför ofta kompromisser. Dessa bör naturligtvis vara så små och få som möjligt och skrivas in i driftmanualen.

Den idealiska hygieniska designen är avhängigt både material, produkter och drift, men man kommer långt bara genom att använda sunt förnuft. Två genomgående ”regler” är att det i alla behållare och rör säkerställs en god avrinning, och alla ytor ska vara jämna och släta utan skarvar och sprickor. Båda är för övrigt bra för stålets korrosionsbeständighet – vilket verkligen är två flugor i en smäll. Det finns oftast ett samband mellan god hygien och korrosionsbeständighet.

 

Behöver du rör och rördelar för att använda i miljöer som kräver extrem renhet? Använd Super Dairy, som du kan läsa mer om här.

 

Mer om Claus Qvist Jessen kan du läsa här.

Claus Qvist Jessen

Claus Qvist Jessen