Du kanske aldrig har funderat på vad det är för typ av rostfritt i golfklubban. Men för oss på Damstahl är det givetvis lika intressant som att spela golf.
Många golfklubbor har både slagyta och huvud av utskiljningshärdat rostfritt stål. Denna rostfria kvalitet ger en kombination av hållfasthet, hårdhet, seghet, svetsbarhet och korrosionsbeständighet som bidrar till att klubban kan slå bollen längre än smidda ståljärn.

Ovanligt rostfritt stål i din golfklubba

Utskiljningshärdat, rostfritt stål (precipitation hardening, PH) är ett tvåfasat martensitiskt-austenitiskt höghållfast stål. Det innehåller vanligtvis 15–17 % Cr, 4–8 % Ni, lågt Mo och upp till 5 % koppar (Cu).
PH-stålet är härdbart vid höga temperaturer genom utskiljningshärdning vilket gör det starkt men inte så korrosionsbeständigt. Stålen är inte speciellt vanliga men kan, förutom golfhuvud, användas till bland annat kedjor. Vanligaste legeringen är 15–5 PH (EN 1.4542) och 17-4 PH.
Utskiljningshärdning är en process som innefattar tre grundläggande steg:

• Lösningsbehandling – legeringen hettas upp över löslighetstemperaturen och hålls där tills en homogen fast lösning uppstår.
• Avkylning – legeringen kyls snabbt ner, vanligtvis genom att doppa den i en vätska, vilket bildar en metastabil fast lösning.
• Åldring – legeringen hettas upp på nytt till en mellanliggande temperatur som ligger under lösligheten. Det producerar en uppsättning finfördelade utfällningar som motverkar förskjutningsrörelser, vilket i sin tur stärker och härdar materialet.

Gjutna golfklubbor vanligast

De allra flesta, kanske hela 90 procent av alla golfklubbor som säljs, är gjutna. Metoden gör det möjligt för producenterna att vara mer kreativa i sin design. Bland annat har den möjliggjort konstruktionen av cavity back-klubbor (som alltså är ”ihåliga” på baksidan) och därmed möjligheten att fördela vikt till utsidan av klubbhuvudet vilket hindrar klubban att vrida sig vid fel träffar.
Gjutna klubbhuvuden är ofta gjorda av legeringen 17–4 PH med 17% Cr och 4% Ni vilket gör den stark och hård. Vissa modeller tillverkas av 431 vilket är mjukare än 17–4 PH och därför av vissa anses ge en bättre känsla. Samtidigt gör en hård träffyta att bollen snabbare slås bort, så det är en avvägning.

Vissa föredrar smidda golfklubbor

Ett smitt järn innebär att ett stycke mjukt stål stämplas eller slås i formen. Processen att smida är mer arbetsintensiv och det är skälet till att de i allmänhet kostar mer. Eftersom stål som används i smide är mjukare (på grund av en högre kolhalt), hävdar vissa spelare att smida klubbor erbjuder bättre känsla.
Andra spelare menar att denna ”känsla” mer sannolikt beror på klubbhuvudets design och inte så mycket på materialet den är tillverkat av. För 20 år sedan hade alla spelare på topptouren smidda klubbor. Numera är det inte längre så, många av världens bästa spelare använder idag gjutna klubbor.

Är du nyfiken på vilken typ av rostfritt ett föremål är gjort av? Då ska du läsa mer om möjligheten att ta reda på det med en PMI-pistol. Läs mer om det här.

Svaret på hur rostfritt stål tillverkas är vi många på Damstahl som vet. Men eftersom vi alltid vill lära oss mer, åkte vi iväg på ett studiebesök. Vi är många som har hört och läst om kanelbullereceptet som blev till rostfria stänger. (Har du missat detta inlägg så hittar du det här). Samtidigt vet vi att det är många som aldrig fått se hur degen egentligen kommer till. För någon månad sedan åkte därför ett gäng damstahlare till Belgien för att besöka Aperam och ett av Europas stålverk. Stort, mäktigt, varmt och öronbedövande.

Följ med på en liten rundvandring för att få reda hur rostfritt stål tillverkas.

1. I första steget samlas stora mängder skrot i enorma grytor. Det kan komma från en mängd olika industrier och vara allt från skrotade livsmedelsmaskiner till rostfria rörsystem. Blandningen av skrot och de legeringsämnen som senare tillsätts avgör vilken stålsort som slutligen tillverkas. Grytan med skrot transporteras sedan till smältverkets stora ugnar. Grafitstavar sänks ner i stålblandningen och en oerhörd värme tillförs. I värmen, där det sprakar och låter, smälts det rostfria skrotet till flytande stål.
2. Den flytande stålmassan hälls över i en ny behållare för nästa steg i processen. Den behöver nu renas från så kallade slaggprodukter. Detta görs genom att man blåser in argongas för att skapa en förbränningsprocess som renar stålet. Samtidigt tillsätts legeringsämne för att få den önskade stålsorten. Därefter transporteras stålmassan till sitt sista steg i smältverket.
3. Det sista steget är stränggjutningen. Det är den process där man kyler ner det flytande stålet till fast form och skapar slabs (eller billets om slutprodukten ska vara stång). Slabs är stora grundplåtar – en till två meter breda, 16–20 cm tjocka och skärs i 12 meter långa bitar. Produktionen i smältverket är nu färdig och det är dags att börja resan mot färdig rostfri plåt.

Från slab till färdig plåt

Resan mot den färdiga rostfria plåten efter smältverket tar sin början på valsverket. Slabet återupphettas i stora ugnar innan varmvalsningen påbörjas. Slabet valsas till en tunnare plåt och rullas upp till coils. Dessa coils kallas black coils och är ett halvfärdigt material som man skapar för att det ska bli lättare att hantera i fortsatt förädling. Det är också dessa som avgör slutprodukten, ju tjockare black coil desto tjockare slutprodukt.

Färdiga black coils lagras sedan och när verket vet vilken produkt de ska tillverka väljer de ett coil som passar mot den plåt som ska göras. Ska exempelvis en 2 mm 2B plåt tillverkas, valsas och betas ett black coil och ett nytt coil rullas upp med den färdiga 2 mm plåten. Nu har verket gjort klart sitt arbete och coilet med den färdiga 2B plåten skickas vidare till ett servicecenter. Här förädlas produkten ännu en gång. Den klipps, slipas, borstas och folieras innan den skickas vidare till din grossist och vidare till dig som kund. Vad som sedan skapas av plåten är det våra fantastiska kunder som avgör.

Förutom att skapa förutsättningar för hygienisk läkemedelstillverkning, har rostfritt stål många andra egenskaper som även gör det lämpligt för att ta hand om människokroppen. Rostfritt är inblandat i allt från pacemakerledningar till kirurgiska suturnålar.

Rostfritt för människokroppen

Rostfritt stål som på olika sätt ska användas i biomedicinska sammanhang brukar kallas kirurgiskt stål. De vanligaste är rostfritt stål av typen austenitiskt 326 och martensitiskt 440 och 420. Det finns ingen formell definition på vad som karaktäriserar kirurgiskt stål utan beteckning används för det mesta för att karaktärisera stål med en viss typ av korrosionsmotstånd.
I vissa fall används även rostfritt stål av typ 316 för biomedicinska implantat. Det kan inte användas för alla tillämpningar, för även om det rostfria stålet innebär en lägre kostnad jämfört med titan kan immunsystemets reaktion på nickel innebära en potentiell komplikation. Implantat som är utsatta för tryck, till exempel skruvar för benfixering, proteser och piercingsmycken, tillverkas av austenitiskt stål, ofta 316L och 316 LVM.

Bra för hjärtat

Det finns olika användningsområden inom hjärt- och kärlsjukdomar där rostfritt stål har en viktig roll. Bland annat tillverkas trådar för sensorer och styrvajrar i rostfritt. Ofta krävs dock ganska ovanliga legeringar, som F562 vilken består av 35 % kol, 35 % nickel, 20 % krom och 10 % molybden. Denna legering används till exempel för de rör som sätts in i en artär för att förhindra förträngning. Den används också för de ledningar som går från en pacemaker till hjärtat, fast då i form av en komposit där kärnan i ledningen är en ädelmetall för optimal ledningsförmåga.

Ger kirurgen verktyg

Ett annat område där rostfritt stål har betydelse är kirurgiska verktyg som brotschar, krokar, klämmor, sårhakar, skruvmejslar, kirurgiska blad, skalpell och kirurgiska nålar. Vanligtvis fungerar traditionella rostfria legeringar, framför allt austenitiska och martensitiska, utmärkt. I vissa fall, som för kirurgiska suturnålar, används en form av utskiljningshärdat rostfritt stål för att uppnå den kombination av styrka och tänjbarhet som krävs.
Så rostfritt stål är onekligen en viktig komponent, både för att få hjärtat att slå och läka det om det gått sönder!

Vill du veta hur man skapar en säkrare läkemedelsproduktion med rostfritt? Då kan du beställa Claus Qvist-Jessens bok ”Rostfritt stål för hygienisk utrustning inom food/pharma” här.

Ibland vinner kortsiktiga besparingar över långsiktigt tänkande. För även om rostfritt initialt kan utgöra en större investering är det ofta billigare om man ser till hela livscykeln. Åtminstone om man väljer rätt sorts rostfritt. Det finns flera exempel på detta, de flesta lyckligtvis historiska. Till exempel Eiffeltornet som behöver målas om vart sjunde år.

Varför byggdes inte Eiffeltornet i rostfritt?

Att Eiffeltornet inte byggdes i rostfritt beror naturligtvis på att det vi idag kallar rostfritt inte var uppfunnet då. Men faktum är att det inte ens är byggt i stål. Anledningen till det är att Eiffeltornet var föremål för en hetsig debatt i Frankrike innan det byggdes. 1887, när bygget just påbörjats, publicerades i tidningen Le Temps en protest ställd till direktören för världsutställningen från några av Paris framstående konstnärer, författare och andra inflytelserika kulturarbetare. För att beveka kritikerna lovade utställarna att tornet skulle rivas efter tjugo år. Det är sannolikt skälet till att det inte byggdes i stål utan av 7 300 ton smidesjärn, ett material som redan då var föråldrat.
Men innan de 20 åren var till ända hade tornet visat sig vara praktiskt att använda som mast för telekommunikation, och när flygtrafiken började ta fart över Paris blev Eiffeltornet en viktig flygfyr. Följaktligen blev det ingen rivning och efterhand blev tornet en välkänd symbol och turistmagnet.

Halva kostnaden med rostfritt

Det har dock inneburit att Eiffeltornet kräver ett extremt omfattande och kostsamt underhållsarbete. Vart sjunde år måste tornet målas om. Under cirka 18 månader arbetar 25 målare med att ta bort gammal färg, slipa bort rost och sedan måla hela tornet för hand med enbart penslar. 60 ton färg, 1500 penslar och 5000 sliprundlar går åt varje gång. Den totala kostnaden för målningen är cirka 40 miljoner kronor. Beräkningar som gjorts visar att Eiffeltornet totala livscykelkostnad under 100 år motsvarar drygt 48 miljoner dollar inklusive material, tillverkning och underhållskostnader. Att jämföra med drygt 24 miljoner dollar om det hade byggts i rostfritt stål av typen 4003. Men nu hade ju tyvärr inte Gustave Eiffel den möjligheten eftersom han byggde sitt torn 20 år för tidigt.

Har du frågor kring hur rostfritt stål kan bidra till att göra din verksamhet eller konstruktion långsiktigt hållbar, tveka inte att höra av dig till någon av våra säljare. Du hittar deras kontaktuppgifter här.

Traditionellt sett tänker man sig bergsklättring som en person som tar sig upp för en brant ingen tidigare bestigit och som efterhand bankar in nya tillfälliga ankare där säkerhetslinan kan fästas. Men i takt med att klättring blivit allt mer populärt har det skapats mängder av permanenta klättringsrutter där det redan finns fasta ankare. I och med att de på ett helt annat sätt utsätts för väder och vind, måste kraven på dessa rostfria ankare vara mycket höga.

Rostfria ankare ger tryggare klättring

Fasta rutter för klättring har blivit allt mer populära och antalet ökar ständigt. Sedan 80-talet har det anlagts 60 000 enbart i USA. För de som är oerfarna finns även klippväggar med permanenta linor och till och med stegar, så kallade ”via ferratas”.
Puristerna inom klättring debatterar om dessa permanenta ankare är miljömässigt acceptabla eller önskvärda överhuvudtaget, men alla är överens om att de har gjort sporten mer tillgänglig.
Men med ett ökat antal utövare krävs också en bättre standard när det gäller utrustningens säkerhet och kvalitet. Den globala organisation som arbetar med säkerhet och hållbarhet inom klättring heter UIAA (Union Internationale des Associations d’Alpinism). Bland annat rankar de olika rutters svårighetsgrad och definierar säkerhetsstandarden för hjälmar, ankare och annan utrustning.

Rost i ankare ett problem

Ett vanligt permanent ankare består av en ring fäst vid en bult som förankrats i klippan. Placeringen längs bergväggen utförs av experter som tar hänsyn till hur de påverkar ömtåliga ytor, växtlighet och djur utifrån UIAA:s riktlinjer. Ankarna används för självsäkring där en stillastående klättrare skyddar en klättrare på väg upp eller ner med hjälp av rep och bromsar. Klättraren fäster repen vid ringen med hjälp av karbinhakar eller motsvarande.
Det finns två typer av permanenta ankare. Den ena är i form av en ring, en så kallad ”hängare”, som är fäst vid en bult som mekaniskt säkras i ett borrat hål. Den andra är en skruvögla som förs in och limmas fast i ett borrat hål. Ursprungligen tillverkades bultarna av högkolhaltigt stål. Dock är detta material känsligt för både generell korrosion och galvanisk korrosion när det kommer i kontakt med en hängare i rostfritt stål. Denna äldre typ av bult håller bara runt 20 år och ibland betydligt kortare tid än så, vilken innebär att hundra tusentals permanenta ankare som monterades under 80- och 90-talet behöver ersättas.

Kustnära banor mest utsatta

För att öka livslängden och göra bultarna mer pålitliga började man i USA använda rostfritt stål av typ 304L, medan man i Europa använde typ 316L. Efterhand som sporten har växt, har nya klättringsplatser hittats och utvecklats över hela världen. Några av de mest populära klättringsplatserna ligger korrosiva kustområden vars miljö är en utmaning även för dessa stålsorter, vilket har ökat fokus på säkerheten för klättraren och hur materialen presterar över tiden.
Till exempel har man diskuterat frågan om hur länge ett ”permanent” ankare ska hålla och vilka miljömässiga påfrestningar konstruktionen ska kunna utstå. I slutet på 90-talet hände det att vissa ankare som, trots att de var tillverkade i rostfritt av typ 316L, knäcktes på grund av spänningskorrosion. En bult som påverkats visar normalt inga yttre tecken på försvagning innan den klipps av. De klättringsplatser som är mest utsatta för den här typen av brister är de som finns i varma klimat med fuktiga kustnära miljöer, till exempel i Thailand, Dominikanska Republiken och Grekland. Klättrarna blev med rätta bekymrade över problemet eftersom de bokstavligt talat anförtror sina liv till dessa ankare.

Satte ny standard med HCR-stål

Efter att problemen uppdagats tillsatte UIAA en arbetsgrupp som utvecklade passande standarder för material i ankare. Utifrån olika geografiska och miljömässiga förhållanden och korrosionsfaktorer tog de fram materialrekommendationer för att uppnå en förväntad livslängd på 50 år. För klättringsplatser i det europeiska inlandet rekommenderade de rostfritt stål av typ 316L. Ett antal rostfria stål av typen HCR (High Corrosion Resistant) ansågs vara motståndskraftiga mot spänningskorrosion och pittings i kustnära miljöer världen över. Bland annat 2205 duplex rostfritt stål och 904L austenitiskt rostfritt stål med 4 procent molybden.
Med rätt rostfritt, anpassat för både miljö och klimat, kommer rostfritt stål att fortsätta vara det självklara valet för de ankare som stödjer och säkrar klättrare världen över.

Vilken typ av rostfritt stål kan ta din verksamhet till nya höjder? Kontakta någon av våra säljare så hjälper de dig! Du hittar dem här.

Rostfritt stål är ett material med åtskilliga användningsområden vilket gör att efterfrågan ständigt ökar. Många analysfirmor ser därför positivt på marknadsutsikterna fram till 2025. Framför allt väntas utvecklingen i Asien och efterfrågan på de höglegerade stålen driva tillväxten.

Några marknadsutsikter för rostfritt stål

Den globala marknaden för rostfritt stål förväntas växa med 5,2 procent fram till och med 2025. Tillväxten gynnas av den ökande satsningen på forskning och utveckling för att förbättra hållfastheten, korrosionsbeständigheten och styrkan i materialet. Även en ökad efterfrågan från slutkunderna bidrar till utvecklingen.
En viktig faktor som påverkar är en förväntad tillväxt inom bil- och byggindustrin. En ökad efterfrågan på bilar i utvecklingsländerna, till exempel Indien och Kina, kommer sannolikt att vara den primära drivkraften i marknadsutvecklingen. Men även strängare regelverk när det gäller livsmedelssäkerhet förväntas bidra och gynna efterfrågan på livsmedels- och pharmaklassat rostfritt stål.

Ökad kolfiberanvändning i bilindustrin

Egenskaper som korrosionsmotstånd, draghållfasthet och estetiska värden gör det rostfria stålet till ett viktigt råmaterial inom bilindustrin. Det används för att tillverka bland annat fjädrar, slangklämmor och avgassystem.
På längre sikt kan dock bilindustrins efterfrågan på rostfritt stål komma att minska. Kolfibrer har börjat ersätta rostfritt stål tack vare egenskaper som styrka, låg vikt och bärighet. Behovet av att bygga fordon med låg vikt blir allt viktigare för att förbättra miljö- och motorprestandan vilket över tiden lett till en ökad efterfrågan på kolfiber. Materialet minskar bilens vikt med cirka 30 procent och därför förväntas en ökad användning av kolfiber på längre sikt verka dämpande på tillväxten för rostfritt stål inom bilindustrin.

Duplex kommer starkt

Marknaden för rostfritt stål kan delas in i fyra övergripande stålsorter – serierna 200, 300, 400 samt duplex. Krom-nickel-legeringar, det vill säga 300-serien, utgjorde 54 procent av den globala volymen 2016. 300-seriens höga värmetålighet jämfört med 200-serien väntas driva efterfrågan under de närmaste åren.
Intäktsmässigt förväntas duplex-stålen växa med 6,4 procent fram till 2025. Dess överlägsna egenskaper när det gäller hållfasthet, lägre vikt (eftersom man ofta kan använda tunnare material) och högt motstånd mot korrosion, framför allt spänningskorrosion, förväntas öka efterfrågan.

Den globala marknaden

Den globala marknaden drivs framför allt av behovet av rostfritt stål inom sektorer som konsumentprodukter, byggindustrin och den tunga industrin. Ökande infrastrukturinvesteringar, i kombination med gynnsam regeringspolitik i utvecklingsländerna, kommer sannolikt att driva på efterfrågan på rostfritt stål. Större behov av material med korrosionsmotstånd och hög draghållfasthet förväntas ge en positiv effekt på den globala marknaden.
Europa svarade för knappt 16 procent av volymen på världsmarknaden 2016. En ökande byggsektor i Frankrike, Tyskland och Storbritannien förväntas öka efterfrågan fram till 2025. USA dominerar den nordamerikanska marknaden med en intäktsandel på nästan 96 procent under 2016. Tillväxten inom byggsektorn i kombination med en ökad användning inom tung industri och konsumtionsvaror förväntas påverka branschen i USA positivt de kommande åren.

Kina nästan nettoimportör av rostfritt stål

Asien är den ledande regionen när det kommer till att tillverka och konsumera rostfritt stål, och närvaron av ett stort antal tillverkare i Kina, Indien och Japan förväntas öka efterfrågan ytterligare. Tillgången på råmaterial som nickel och järn förväntas också ha en positiv inverkan. En ökande befolkningstillväxt i kombination med infrastrukturinvesteringar förväntas gynna både bygg- och bilindustrin i regionen vilket i sin tur driver den rostfria stålindustrins tillväxt under perioden.
Ett tecken på att bland annat Kina förbrukar allt mer rostfritt stål är att landets import stadigt ökar samtidigt som produktionen flyttas till omgivande länder med lägre produktionskostnader. Enligt den brittiska analysfirman CRU ökade den kinesiska importen av varmvalsad plåt på coil med över 140 procent i december 2017 och nådde den högsta nivån på elva år. Därmed blev Kina en nettoimportör för första gången på sju år. Det är ett tecken på en strukturell förändring av Asiens handelsströmmar efterhand som produktionen i allt större utsträckning flyttas till lågkostnadsländer som Indonesien.

Nya batterier har högre andel nickel

Den ökande efterfrågan på rostfritt stål har av naturliga skäl även lett till ett ökat behov av nickel och krom. Kinas framväxt som världens största tillverkare av rostfritt stål, med uppskattningsvis 57 procent av världsproduktionen 2017, har även inneburit att landet fått ett ökat behov av krommalm. Kinas import av krom ökade med 29 procent under 2017 jämfört med året före. Storleken på den rostfria stålindustrin i Kina har även lett till att landet blivit världens största förbrukare av nickel.
Produktionen av rostfritt stål bedöms ha utgjort 68 procent av det totala nickelbehovet i världen 2017. Dock förväntas denna siffra sjunka de kommande åren då den ökade elektrifieringen av fordonsindustrin leder till ett större behov av nickel till batterier. Prognosen är att användningen av nickel i batterier kommer att öka med 20 procent i snitt per år mellan 2017 och 2027. Detta inte bara som en följd av att förbränningsmotorer byts ut mot litiumbatterier, utan även på grund av batteriets kemiska sammansättning kommer innebära en ökad koncentration av nickel.

Mer om elbilar och nickel kan du läsa om här.

Du vet väl att Damstahl varje månad skickar ut ett nyhetsbrev om vårt legeringstillägg för rostfritt stål? Genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev får du det automatiskt i din inkorg! Du kan prenumerera här.

Källor:
Roskill Pariser Steel Alloys, Storbritannien
Grand View Research, USA
CRU International, Storbritannien

Manhattan är ett extremt tätbebyggt område som ligger precis vid kustens salta hav. Tillsammans med en omfattande halkbekämpning med salt under vinterhalvåret skapar det en korrosiv miljö som ställer stora krav på att skapa hållbara rostfria fasader.

Rostfria fasader för ett hållbart New York

New York City är ett av världens mest tätbebyggda områden, med nära en miljon byggnader på en yta av cirka 800 kvadratkilometer. Driften av dem utgör nästan 70 procent av innerstadens energikonsumtion. Det är ett av skälen till att New York 2009 blev den första staden i USA som införde krav på att mäta och minska fastigheternas energiförbrukning. Sedan dess har staden konstant rankats som nummer ett när det gäller antalet LEED-certifierade* byggprojekt. New Yorks borgmästare har dessutom uppmuntrat byggbranschen att konstruera hus som minskar koldioxidutsläpp och vattenförbrukning.
Eftersom New York ligger precis vid kusten och till stor del är byggt på öar är både invånarna och myndigheterna medvetna om de potentiella konsekvenserna av klimatförändringarna, särskilt efter översvämningarna som uppstod i samband med orkanen Sandy. Den ledde till nya initiativ för att öka motståndskraften i både byggnader och infrastruktur. Numera förväntar sig både offentliga och privata beställare en hållbar och motståndskraftig design i nya byggnader och renoveringsprojekt.

Tidigt ute med rostfria fasader

Att skapa en sant hållbar konstruktion kräver fasadmaterial som klarar av att stå emot New Yorks korrosiva miljö. För staden och de omgivande områdena exponeras för både salt från havsvattnet och saltet från halkbekämpningen. Det har inte blivit bättre av att det saltas oftare och att det används allt mer korrosiva koncentrerade saltblandningar. Därför kan man anta att alla byggnader i city kommer att utsättas för någon form av salt, framför allt på de gatunära nivåerna. Upprepade renoveringar eller ständigt underhållsarbete är dyrt och ökar byggnadernas klimatpåverkan. Så det gäller att välja rätt material från början.
New York var den första staden i USA som använde rostfritt stål i större mängder för högprofilerade byggnader, som till exempel Chrysler Building. Därför är det ingen slump att materialets hållfasthet och estetiska kvaliteter är välkända här.
Samtidigt har den typ av rostfritt som användes då, av typen 302 och 304, inte tillräckligt korrosionsmotstånd för dagens miljö. De kräver regelbundet underhåll och rengöring, vilket ändå inte hindrar att det uppstår fläckar i mellanperioderna.

Skillnad på hög och låg nivå

Även om de översta våningarna på en mycket hög byggnad blir helt rengjorda under stormar med vindstyrkor som motsvarar en högtryckstvätt, hjälper det inte på de gatunära våningarna. Eftersom varken vind eller regn får samma kraft mellan huskropparna blir fasaden här inte rengjord på samma sätt. Det innebär att saltet från halkbekämpningen kan sätta sig på relativt höga nivåer på vissa byggnader.
Av den anledningen har rostfritt stål av typen 316L blivit den populäraste stålsorten för exteriör användning, oavsett om det gäller en fasad eller för att fästa stenskivor i samband med renoveringar. På de mest utsatta ställena där det behövs ännu högre korrosionsmotstånd används 2205 duplex och andra mer korrosionsbeständiga legeringar i allt större utsträckning.

Estetiska kvaliteter en bonus

Men det är inte enbart av hållbarhetsskäl som rostfritt används som fasadbeklädnader och i konstruktioner. Många byggnader använder även rostfritt som en viktig del av formgivningen, som till exempel VIA 57 WEST i New York, en fastighet ritad av den danska arkitektbyrån BIG – Bjarke Ingels Group. Byggnaden, formad som ett segel, består av 709 lägenheter och vetter mot Huston River. Bjarne Ingels mål var att skapa världens mest hållbara bostadsfastighet, därför utvärderade de en mängd olika material och alla aspekter av konstruktionen utifrån deras inverkan på miljön. Byggnaden skulle dessutom uppföras i ett läge där den exponerades för salt, både från havet och från halkbekämpningen på den närliggande Joe DiMaggio Highway.
Valet föll därför på rostfritt stål av typen 316L, dels till ytbeklädnaden men även till konstruktionen av det innovativa fönstertvättsystemet på den sluttande fasaden. Samtidigt var stålets estetiska egenskaper en viktig parameter. Den rostfria stålfasaden skimrar i takt med att ljuset förändras och de sågtandade balkongerna, som alla är vinklade mot Hudsonfloden, skapar hundratals fasetter i den blanka ytan.
Det är inte förvånande att VIA 57 WEST redan blivit en ikonisk byggnad på Manhattan.

Oavsett om du ska bygga en skyskrapa eller ett något mindre projekt har vi ett brett sortiment av produkter i syrafast rostfritt stål och duplex på lager. Du är alltid välkommen att höra av dig om du har frågor eller behöver rostfria råd! Du hittar våra produktspecialister här.

* Ett miljöcertifikat som ges ut av US Green Building Council. LEED står för Leadership in Energy and Environmental Design.

Du kan även läsa mer om hur vägsalt påverkar rostfritt här.