Ljusa marknadsutsikter för rostfritt stål

Rostfritt stål är ett material med åtskilliga användningsområden vilket gör att efterfrågan ständigt ökar. Många analysfirmor ser därför positivt på marknadsutsikterna fram till 2025. Framför allt väntas utvecklingen i Asien och efterfrågan på de höglegerade stålen driva tillväxten.

Några marknadsutsikter för rostfritt stål

Den globala marknaden för rostfritt stål förväntas växa med 5,2 procent fram till och med 2025. Tillväxten gynnas av den ökande satsningen på forskning och utveckling för att förbättra hållfastheten, korrosionsbeständigheten och styrkan i materialet. Även en ökad efterfrågan från slutkunderna bidrar till utvecklingen.
En viktig faktor som påverkar är en förväntad tillväxt inom bil- och byggindustrin. En ökad efterfrågan på bilar i utvecklingsländerna, till exempel Indien och Kina, kommer sannolikt att vara den primära drivkraften i marknadsutvecklingen. Men även strängare regelverk när det gäller livsmedelssäkerhet förväntas bidra och gynna efterfrågan på livsmedels- och pharmaklassat rostfritt stål.

Ökad kolfiberanvändning i bilindustrin

Egenskaper som korrosionsmotstånd, draghållfasthet och estetiska värden gör det rostfria stålet till ett viktigt råmaterial inom bilindustrin. Det används för att tillverka bland annat fjädrar, slangklämmor och avgassystem.
På längre sikt kan dock bilindustrins efterfrågan på rostfritt stål komma att minska. Kolfibrer har börjat ersätta rostfritt stål tack vare egenskaper som styrka, låg vikt och bärighet. Behovet av att bygga fordon med låg vikt blir allt viktigare för att förbättra miljö- och motorprestandan vilket över tiden lett till en ökad efterfrågan på kolfiber. Materialet minskar bilens vikt med cirka 30 procent och därför förväntas en ökad användning av kolfiber på längre sikt verka dämpande på tillväxten för rostfritt stål inom bilindustrin.

Ljusa-marknadsutsikter-för-rostfritt-stål

Duplex kommer starkt

Marknaden för rostfritt stål kan delas in i fyra övergripande stålsorter – serierna 200, 300, 400 samt duplex. Krom-nickel-legeringar, det vill säga 300-serien, utgjorde 54 procent av den globala volymen 2016. 300-seriens höga värmetålighet jämfört med 200-serien väntas driva efterfrågan under de närmaste åren.
Intäktsmässigt förväntas duplex-stålen växa med 6,4 procent fram till 2025. Dess överlägsna egenskaper när det gäller hållfasthet, lägre vikt (eftersom man ofta kan använda tunnare material) och högt motstånd mot korrosion, framför allt spänningskorrosion, förväntas öka efterfrågan.

Den globala marknaden

Den globala marknaden drivs framför allt av behovet av rostfritt stål inom sektorer som konsumentprodukter, byggindustrin och den tunga industrin. Ökande infrastrukturinvesteringar, i kombination med gynnsam regeringspolitik i utvecklingsländerna, kommer sannolikt att driva på efterfrågan på rostfritt stål. Större behov av material med korrosionsmotstånd och hög draghållfasthet förväntas ge en positiv effekt på den globala marknaden.
Europa svarade för knappt 16 procent av volymen på världsmarknaden 2016. En ökande byggsektor i Frankrike, Tyskland och Storbritannien förväntas öka efterfrågan fram till 2025. USA dominerar den nordamerikanska marknaden med en intäktsandel på nästan 96 procent under 2016. Tillväxten inom byggsektorn i kombination med en ökad användning inom tung industri och konsumtionsvaror förväntas påverka branschen i USA positivt de kommande åren.

Kina nästan nettoimportör av rostfritt stål

Asien är den ledande regionen när det kommer till att tillverka och konsumera rostfritt stål, och närvaron av ett stort antal tillverkare i Kina, Indien och Japan förväntas öka efterfrågan ytterligare. Tillgången på råmaterial som nickel och järn förväntas också ha en positiv inverkan. En ökande befolkningstillväxt i kombination med infrastrukturinvesteringar förväntas gynna både bygg- och bilindustrin i regionen vilket i sin tur driver den rostfria stålindustrins tillväxt under perioden.
Ett tecken på att bland annat Kina förbrukar allt mer rostfritt stål är att landets import stadigt ökar samtidigt som produktionen flyttas till omgivande länder med lägre produktionskostnader. Enligt den brittiska analysfirman CRU ökade den kinesiska importen av varmvalsad plåt på coil med över 140 procent i december 2017 och nådde den högsta nivån på elva år. Därmed blev Kina en nettoimportör för första gången på sju år. Det är ett tecken på en strukturell förändring av Asiens handelsströmmar efterhand som produktionen i allt större utsträckning flyttas till lågkostnadsländer som Indonesien.

Nya batterier har högre andel nickel

Den ökande efterfrågan på rostfritt stål har av naturliga skäl även lett till ett ökat behov av nickel och krom. Kinas framväxt som världens största tillverkare av rostfritt stål, med uppskattningsvis 57 procent av världsproduktionen 2017, har även inneburit att landet fått ett ökat behov av krommalm. Kinas import av krom ökade med 29 procent under 2017 jämfört med året före. Storleken på den rostfria stålindustrin i Kina har även lett till att landet blivit världens största förbrukare av nickel.
Produktionen av rostfritt stål bedöms ha utgjort 68 procent av det totala nickelbehovet i världen 2017. Dock förväntas denna siffra sjunka de kommande åren då den ökade elektrifieringen av fordonsindustrin leder till ett större behov av nickel till batterier. Prognosen är att användningen av nickel i batterier kommer att öka med 20 procent i snitt per år mellan 2017 och 2027. Detta inte bara som en följd av att förbränningsmotorer byts ut mot litiumbatterier, utan även på grund av batteriets kemiska sammansättning kommer innebära en ökad koncentration av nickel.

Mer om elbilar och nickel kan du läsa om här.

Du vet väl att Damstahl varje månad skickar ut ett nyhetsbrev om vårt legeringstillägg för rostfritt stål? Genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev får du det automatiskt i din inkorg! Du kan prenumerera här.

Källor:
Roskill Pariser Steel Alloys, Storbritannien
Grand View Research, USA
CRU International, Storbritannien

 

 

Rostfria fasader både vackra och hållbara

Manhattan är ett extremt tätbebyggt område som ligger precis vid kustens salta hav. Tillsammans med en omfattande halkbekämpning med salt under vinterhalvåret skapar det en korrosiv miljö som ställer stora krav på att skapa hållbara rostfria fasader.

Rostfria fasader för ett hållbart New York

New York City är ett av världens mest tätbebyggda områden, med nära en miljon byggnader på en yta av cirka 800 kvadratkilometer. Driften av dem utgör nästan 70 procent av innerstadens energikonsumtion. Det är ett av skälen till att New York 2009 blev den första staden i USA som införde krav på att mäta och minska fastigheternas energiförbrukning. Sedan dess har staden konstant rankats som nummer ett när det gäller antalet LEED-certifierade* byggprojekt. New Yorks borgmästare har dessutom uppmuntrat byggbranschen att konstruera hus som minskar koldioxidutsläpp och vattenförbrukning.
Eftersom New York ligger precis vid kusten och till stor del är byggt på öar är både invånarna och myndigheterna medvetna om de potentiella konsekvenserna av klimatförändringarna, särskilt efter översvämningarna som uppstod i samband med orkanen Sandy. Den ledde till nya initiativ för att öka motståndskraften i både byggnader och infrastruktur. Numera förväntar sig både offentliga och privata beställare en hållbar och motståndskraftig design i nya byggnader och renoveringsprojekt.

Rostfria fasader både vackra och hållbara

Tidigt ute med rostfria fasader

Att skapa en sant hållbar konstruktion kräver fasadmaterial som klarar av att stå emot New Yorks korrosiva miljö. För staden och de omgivande områdena exponeras för både salt från havsvattnet och saltet från halkbekämpningen. Det har inte blivit bättre av att det saltas oftare och att det används allt mer korrosiva koncentrerade saltblandningar. Därför kan man anta att alla byggnader i city kommer att utsättas för någon form av salt, framför allt på de gatunära nivåerna. Upprepade renoveringar eller ständigt underhållsarbete är dyrt och ökar byggnadernas klimatpåverkan. Så det gäller att välja rätt material från början.
New York var den första staden i USA som använde rostfritt stål i större mängder för högprofilerade byggnader, som till exempel Chrysler Building. Därför är det ingen slump att materialets hållfasthet och estetiska kvaliteter är välkända här.
Samtidigt har den typ av rostfritt som användes då, av typen 302 och 304, inte tillräckligt korrosionsmotstånd för dagens miljö. De kräver regelbundet underhåll och rengöring, vilket ändå inte hindrar att det uppstår fläckar i mellanperioderna.

Skillnad på hög och låg nivå

Även om de översta våningarna på en mycket hög byggnad blir helt rengjorda under stormar med vindstyrkor som motsvarar en högtryckstvätt, hjälper det inte på de gatunära våningarna. Eftersom varken vind eller regn får samma kraft mellan huskropparna blir fasaden här inte rengjord på samma sätt. Det innebär att saltet från halkbekämpningen kan sätta sig på relativt höga nivåer på vissa byggnader.
Av den anledningen har rostfritt stål av typen 316L blivit den populäraste stålsorten för exteriör användning, oavsett om det gäller en fasad eller för att fästa stenskivor i samband med renoveringar. På de mest utsatta ställena där det behövs ännu högre korrosionsmotstånd används 2205 duplex och andra mer korrosionsbeständiga legeringar i allt större utsträckning.

Estetiska kvaliteter en bonus

Men det är inte enbart av hållbarhetsskäl som rostfritt används som fasadbeklädnader och i konstruktioner. Många byggnader använder även rostfritt som en viktig del av formgivningen, som till exempel VIA 57 WEST i New York, en fastighet ritad av den danska arkitektbyrån BIG – Bjarke Ingels Group. Byggnaden, formad som ett segel, består av 709 lägenheter och vetter mot Huston River. Bjarne Ingels mål var att skapa världens mest hållbara bostadsfastighet, därför utvärderade de en mängd olika material och alla aspekter av konstruktionen utifrån deras inverkan på miljön. Byggnaden skulle dessutom uppföras i ett läge där den exponerades för salt, både från havet och från halkbekämpningen på den närliggande Joe DiMaggio Highway.
Valet föll därför på rostfritt stål av typen 316L, dels till ytbeklädnaden men även till konstruktionen av det innovativa fönstertvättsystemet på den sluttande fasaden. Samtidigt var stålets estetiska egenskaper en viktig parameter. Den rostfria stålfasaden skimrar i takt med att ljuset förändras och de sågtandade balkongerna, som alla är vinklade mot Hudsonfloden, skapar hundratals fasetter i den blanka ytan.
Det är inte förvånande att VIA 57 WEST redan blivit en ikonisk byggnad på Manhattan.

Oavsett om du ska bygga en skyskrapa eller ett något mindre projekt har vi ett brett sortiment av produkter i syrafast rostfritt stål och duplex på lager. Du är alltid välkommen att höra av dig om du har frågor eller behöver rostfria råd! Du hittar våra produktspecialister här.

* Ett miljöcertifikat som ges ut av US Green Building Council. LEED står för Leadership in Energy and Environmental Design.

Du kan även läsa mer om hur vägsalt påverkar rostfritt här.

Ferritiskt rostfritt stål? Vad är det och vad kan det användas till?

I de flesta hantverkares ögon är rostfritt stål ett fantastiskt och flexibelt material. Det kan bockas, svetsas och på andra sätt formas till både rör och tankar. Och så är det ju omagnetiskt – till och med i den utsträckningen att hantverkare ofta glatt använder en magnet för att kolla att stålet verkligen är rostfritt. Är stålet magnetiskt, är det heller inte rostfritt. Det är faktiskt inte sant! Rostfritt stål kan mycket väl vara magnetiskt, och det är precis vad ferritiskt stål är.

Ferritiskt stål innehåller inte nickel

Lite grovt kan man säga att ferritiskt stål är austenitiskt stål minus nickel. Det är nickel som stabiliserar den lättbearbetade austenitfasen (kubiskt ytcentrerad struktur). Avstår vi från att tillsätta nickel blir stålet istället ferritiskt (kubiskt rymdcentrerad struktur). Fördelen med att använda nickelfritt stål är oftast en prisfråga. Nickel är en dyr metall och utgör basen för legeringstillägget, så om man tar bort nickel, blir stålet billigare.
Så visst kan man spara pengar på att välja ferritiskt stål istället för austenitiskt, och oftast medför det inte någon försämrad korrosionsbeständighet. När det gäller punktfrätning är 4509 till exempel jämförbart med austenitiskt 4307. Och 4521 (ferrit) mostvarar 4404 (austenit). I bägge fallen blir materialet billigare.

Ferritiskt stål är svårare att bearbeta

Naturligtvis får man ingenting gratis och de ferritiska stålen har sina nackdelar. Framför allt är de inte lika lätta att bearbeta (svetsbarhet inkluderad) och kan inte heller erbjuda samma breda produktutbud som austeniterna. De ferritiska stålen är begränsade till tunnplåt upp till 2-3 mm medan rör är mycket svårare att hitta och stång och profilrör i det närmaste är omöjliga att få tag på. Av samma skäl ser man oftast ferriterna i form av tunnplåt som inte behöver bearbetas alltför mycket – t.ex. dörrplattor, huvar, utsidan av hårda vitvaror samt innanmätet i tvätt- och diskmaskiner. Ferritiskt rostfritt stål kan i viss mån sägas vara ett hushållsstål för inomhusbruk.

Austeniter Ferriter
4301/07 (AISI 304/304L);
17,5 Cr, 8 Ni
4509 (AISI 441);
17,5 Cr, 0 Ni
4401/04 (AISI 316/316L);
16,5 Cr, 2,0 Mo, 10 Ni
4521 (AISI 444);
17,0 Cr, 1,8 Mo, 0 Ni
Claus Qvist Jessen

Claus Qvist Jessen

Jul på rostfritt

Under de kalorimättade jultiderna är det svårt att undgå inslaget av rostfritt stål i våra hem. Tänk bara på alla snygga rostfria kylskåp. Fronten är i regel av fint slipat ferritiskt rostfritt stål – oftast stålsort 4016 eller 4509. Detsamma gäller förstås för ugnar och diskmaskiner.

Och hur är det med diskbänkar, som ju finns i alla hem? Hade vi ingen diskbänk, skulle det bli rätt besvärligt att tillaga julmaten. För att nu inte tala om rengöringen av alla köksredskap, men formgivningen av diskbänken ställer krav på materialet. Det är nämligen väldigt få material som har så pass hög sträckbarhet att man kan pressa en diskho från helt plan plåt, men det har de austentiska rostfria stålen. Diskbänkar tillverkas därför alltid av austenitiskt, rostfritt stål (vanligen 4301).

Vattnet i vasken i sin tur, strömmar ut från en kran som också är tillverkad av stålsort 4301, och innan dess har det passerat åtskilliga meter rörledning med tillhörande pressfittings, alla tillverkade i 4404. Låglegerat stål medför risk för spaltkorrosion och genomfrätning.

När skinkan sen står i ugnen och doften breder ut sig, så ser fläktkåpan till att en stor del av oset inte hamnar på golv och väggar i köket. Också här ser man mycket rostfritt. Köksfläktar är ofta tillverkade i ferritiskt stål. Läs mer om rostfria fläktkåpor här.

Till sist så ska ju skinkan också också skäras upp, och till det behövs en vass kniv – och helst en som behåller skärpan. Då är det ju bra att det finns en härdbar grupp av rostfria stål, som är särskilt lämpliga för just knivblad. Denna grupp är de martensitiska stålen. Stekgaffeln däremot, har inte samma krav på skärpa, så här används i regel det mer korrosionsbeständiga austenitiska 4301. Detsamma gäller för bestick. Bordsknivar är ofta tillverkade i härdbart martensitiskt stål, medan man för gafflar och skedar istället väljer de mer formbara och korrosionbeständiga austentistiska stålen.

Våra hem skulle se rätt annorlunda ut, om inte Harry Brearly hade uppfunnit det rostfria stålet år 1912 och på så sätt faktiskt såg till säkra julen.

GOD JUL önskar vi på Damstahl 

På väg mot ett rekordår

När vi nu summerar 2018 kan vi konstatera att det faktiskt kommer att bli något av ett rekordår. Våra kunder verkar uppskatta vårt breda och djupa sortiment och vår snabba service, för under 2018 kommer vi att ha levererat den största volymen av rostfritt stål under ett enskilt år sedan starten i Sverige 1977.
Men det innebär inte på något sätt att vi lutar oss tillbaks, tvärtom. Under 2018 har vi fortsatt att utveckla Damstahl Sverige och rustat oss för framtiden. Målet är att bli en ännu bättre partner och leverantör av rostfritt stål till våra kunder i Sverige.

Ny lagerhall i Malmö.

Vi växer och våra volymer ökar. Dessutom har vi som ambition att hela tiden bredda vårt sortiment. Det har lett till att vårt lager i Malmö, som byggdes 1999, efterhand blivit ganska trångt. Det har inneburit att vi varit tvungna att lagra en del material hos ett antal åkerier runt om i Malmö och även, under kortare perioder, tvingats ha en mindre del utomhus.
Därför investerade vi under 2018 i en ny lagerhall i anslutning till vårt befintliga lager i Malmö. Med ytterligare 4375 kvm lageryta inomhus kommer vi från årsskiftet att ha allt samlat hos oss, vilket gör det lättare för vår logistikavdelning att hantera godset, leveranserna kommer gå snabbare, allt kommer finnas under tak och vi får en ökad lagervolym. Kort sagt, vi blir en ännu bättre leverantör av rostfritt stål på den svenska marknaden! Dessutom minskar våra leveranser från centrallagret i danska Skanderborg med cirka 100 lastbilar om året, vilket ger en positiv miljöeffekt. Men givetvis kommer våra kunder även i fortsättningen ha tillgång till hela vårt sortiment i Danmark och Tyskland.

Nya produkter

Vi lyssnar på våra kunder och försöker ständigt att utveckla vårt redan mycket breda lagersortiment.
Eftersom efterfrågan på Duplex ökat på den svenska marknaden har vi under året lagt upp plåt i Duplex i lager, vilket har blivit mycket populärt hos våra kunder. Vi har dessutom fullbordat vårt Super Dairy-program genom att tillföra rördelar i samma utförande som våra rör. Nu har vi ett ännu mer komplett program för livsmedelssektorn.
Förutom produkterna vi lagerför i Malmö har du som kund även tillgång till fler produkter via vårt lager i Tyskland. Här har vi ett kompletterande sortiment av bland annat stång, ämnesrör och sömlösa rör i olika stålkvaliteter. Även om de inte finns i vår e-handel är de lätta att beställa. Du hittar en komplett produktkatalog här.

Vi delar gärna med oss av vår kunskap

Förutom att leverera rostfritt stål älskar vi också att dela med oss av rostfria kunskaper. Vi har till exempel gett ut tre böcker i ämnet: Rostfritt stål och korrosion, Rostfritt stål för hygienisk utrustning inom food/pharma samt Surface Treatment of Stainless Steel. Det är tre böcker som på ett djupare sätt belyser olika aspekter av rostfritt stål och de har blivit väldigt uppskattade. Samtidigt kände vi att det saknades en bok som på ett mer generellt plan lyfte det rostfria stålets egenskaper och fördelar. Därför lanserade vi nu i december vår nya bok Rostfritt stål – handbok för nyfikna. Den är en sammanfattning av våra tre första böcker och beskriver på ett gediget och lättfattligt sätt vårt rostfria material och hur du får bästa möjliga resultat när du använder det. Är du intresserad av våra böcker kan du beställa dem på www.damstahl.se.
Vi vill också inspirera, intressera och väcka intresse hos nästa generation. Därför kommer vi att skicka ut Rostfritt stål – handbok för nyfikna till yrkesskolor runt om i Sverige. Vår förhoppning är att den ska medverka till att öka kunskapen om det rostfria materialets alla fördelar hos morgondagens användare.

Ett annat sätt vi sprider kunskap och inspiration på är vår rostfria kunskapsblogg snackaomrostfritt.se som i år firade sitt femårsjubileum. Det är fortfarande den enda bloggen om rostfritt stål på den svenska marknaden, och vi är mycket glada över det intresse den väcker. Vi får många skarpa, rostfria frågor och vi ser fram emot att tillsammans med dig som läsare utveckla den vidare under 2019.

E-handeln allt mer populär

Vår e-handel är nu inne på sitt tredje år. Den har på kort tid blivit väldigt populär och vi ser att andelen order som kommer till oss den vägen fortsätter att öka. Kul, tycker vi! Men det som är bra kan alltid bli ännu bättre. Därför utvecklar vi vår e-handel hela tiden, bland annat genom att utöka antalet artiklar som kan beställas via webben. En nyhet under året är vår chattfunktion där du som besökare på ett enkelt och smidigt sätt kan komma i kontakt med oss direkt på den sida du där du befinner dig. Vi har även en rad andra tekniska funktioner och du är välkommen att kontakta oss om du vill veta mer.

God jul och god fortsättning

Peter Sjödahl - Damstahls årskrönika

Peter Sjödahl

2018 har varit ett kul år, tycker vi på Damstahl. Vi har jobbat mycket med att utveckla och förbättra vårt kunderbjudande. Det kommer vi givetvis att fortsätta med framöver. Stort tack till alla våra kunder för ert förtroende i år, precis som alla andra år. Tack även till alla våra medarbetare som varje dag på olika sätt ser till att vi fortsätter att vara Sveriges största grossist inom rostfritt stål.
Jag önskar er alla en härlig avkopplande jul innan det är dags att ta sats mot ett spännande 2019!

 

Ingen jul utan glögg och rostfritt

Ingen jul utan glögg kan du säkert hålla med om. Men vad har rostfritt med saken att göra? Svaret är enkelt, för rostfritt stål behövs för att kunna producera vin, sprit och öl på ett hygieniskt och smakneutralt sätt. Drycker som i olika varianter är vanliga gäster på många julbord i form av till exempel glögg, snaps och julöl.

Även glögg gillar rostfritt

Alkoholhaltiga drycker kan produceras på många olika sätt. Vin bygger på druvor, saké görs på ris och i gin är enbär en viktig grund. Glögg görs av vin som kryddas och värms. Men oavsett vilken typ av dryck det är, behöver tillverkarna försäkra sig om att de håller samma kvalitet från sats till sats och årgång till årgång.
Vilket är förklaringen till att rostfritt stål idag är ett helt dominerande material i utrustning för produktion av alkoholhaltiga drycker. Rostfritt är hygieniskt, motstår korrosion, är lätt att rengöra, är hållbart och väger inte så mycket. Dessutom påverkar rostfritt stål varken smak, doft eller färg.

Ingen glögg utan rostfritt

Surhetsgrad avgör material

Oavsett vilken typ av dryck det handlar om börjar tillverkningen med någon form av saft, mos eller vört, blandningar som uppstår när man pressar, kokar eller mältar råvarorna. Vilken typ av rostfritt stål som behövs avgörs av vätskans kemiska sammansättning, framför allt surhetsgraden – alkohol i sig inte är korrosivt. Saften och moset fermenteras för att producera alkohol, en process som oftast sker i tankar av rostfritt stål. Materialet som tanken är gjort av måste kunna motstå kemiska angrepp och uppfylla de krav som den alkohol som tillverkas ställer. Detsamma gäller för samtliga steg i processen och de skiljer sig beroende på dryck. Men vin, som ju är grunden i glögg, kräver den mest komplexa och ömtåliga processen av dem alla.

Vitt vin är känsligare

Vin görs genom att en saft som utvinns av pressade druvor fermenteras och sedan mognar på fat eller ståltank. Vita viner görs ofta av gröna druvor och rött vin av blå, men fruktsaften är oftast ofärgad oavsett druva. Den röda färgen i rött vin kommer av att de blå druvorna mosas och fermenteras med både druvskal och kärnor, vilket ger både dess färg och smak.
Vita viner kräver mer omsorg under processen eftersom de är ömtåligare och känsligare för oxidation. Faktum är att många av de mest kvalitetsmedvetna vingårdarna som ligger i riktigt varma klimatzoner skördar de vita druvorna på natten för att skydda deras ömtåliga smakämnen. De måste också pressas försiktigt, ofta sker det i en pneumatisk vinpress.

Sulfiter och surhet kräver rätt material

Den naturliga syran hos vita viner är betydligt högre än hos röda, samtidigt som de är mer känsliga för oxidation som kan uppstå om det exponeras för luft när det pumpas från en tank till en annan. Därför tillsätter man till exempel sulfitsalter i pulverform. Tillsammans med det sulfit som naturligt uppstår under jäsningsprocessen hjälper det till att förhindra oxidation. Men sulfit har även en bakteriedödande effekt och skyddar mot vissa mikroorganismer.
Kombinationen av hög syrahalt och sulfit ökar dock korrosiviteten, vilket innebär att man nästan uteslutande använder syrafast rostfritt stål av typen 1.4404 i utrustning för vitt vin (och champagne, dessertviner och rosé). För röda viner, som är mindre korrosiva, brukar det i de flesta fall räcka med rostfritt stål av typ 1.4307.

Rostfritt har ersatt trä

Viner lagras ibland under flera år, en process som sedan tidernas begynnelse har skett på fat tillverkade av trä. Beroende på träslag ger det vinet subtila smakvariationer. Vissa vin lagras fortfarande på träfat (oftast ek) för att uppnå önskade smakresultat, men det är också det enda användningsområdet idag. Trä är känsligt för föroreningar av mikroorganismer, håller inte alltid tätt, är dyra i inköp och har höga underhållskostnader. På 1900-talet gjorde betongen entré. Det är ett material som är temperaturokänsligt, billigt och enkelt att forma som man vill. Samtidigt är betong svårt att underhålla och krävde många gånger att faten på insidan kläddes med epoxi för att motstå kemiska reaktioner. Dessutom var de i princip omöjliga att flytta runt när de väl var fyllda och förseglade.
Idag har rostfritt stål i princip helt tagit över som material i faten på grund av materialets fördelar när det gäller installation, användning och underhåll. Tankarna kan formas hur som helst, göras runda, böjda, fyrkantiga, och de kan placeras på ben, plattor eller hängas från taket. De kan enkelt rengöras, desinficeras och tillslutas hermetiskt vilket gör dem hygieniska. Till skillnad från ett träfat är de helt skyddade mot bakterier som kan angripa jästen eftersom den blankpolerade rostfria stålinsidan kan göras kliniskt ren.

Så nästa gång du smuttar på din glögg, ägna gärna en tanke åt rostfritt stål. För till skillnad från förr, när bara de absolut rikaste vinproducenterna hade möjligheten och kunskapen att tillverka kvalitetsdrycker trots förorenade kärl, är din glögg idag både god och prisvärd – tack vare rostfritt stål!

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 7; Ytan påverkar

Det var nu ett tag sedan vi uppdaterade er omkring hur det går för våra rostfria plåtar nära havet. Men nu har det hänt saker med våra plåtar!

Sommaren påverkade våra plåtar

Efter en fantastisk fin sommar med uppemot 35 grader varmt där vi njöt av bad, mat & dryck så tyckte inte plåtarna detsamma. Nu är 1.4016 snart helt brun av korrosion. Och som jag har nämnt tidigare så kommer 1.4509 att accelerera korrosionsmässigt mot 1.4301. något den nu har gjort. Stålsorten 1.4404 har stått sig fint mot en fin svensk sommar.

Plåtarna i havet experiment1 181018

Hur påverkar den rostfria ytan motståndskraften mot korrosion

För cirka ett år sedan utökade vi vår rostfria stålexperiment. Nu kan vi även här börja se en markant skillnad på den slipade respektive 2B-ytan på ferriten 1.4016. På de slipade ytorna (de till vänster och utan klistermärke) har korrosionen tilltagit mer än på 2B-ytorna. Man ser också skillnaden mellan 1.4301 och 1.4404, speciellt i underkanten på 4301 ser man att korrosionen fått fäste.
Men, titta på den spegelpolerade 4301:an! Inte ett enda märke på och det är ”bara en vanlig 4301:a” 😊
Vårt enkla experiment börjar visa hur viktigt det är med rätt yta. Den spegelpolerade ytan har ett Ra-värde på max 0,05 my och är blank som en spegel. Detta gör att kloriderna inte får fäste i samma omfattning som på andra ytor med högre Ra-värde. Läs mer om Ra-värde i vårt tidigare inlägg om toppar och dalar.

Plåtarna i havet ytor 181018

Experimentet fortsätter – vad kan vi lära oss härnäst?

Rostfri adventskalender på Linkedin

Det börjar lacka mot advent och vi vill bara säkerställa att du inte missat vår rostfria adventskalender på Linkedin. Varje vecka har du chansen att vinna en av våra fyra böcker om rostfritt. Allt du behöver göra är att skriva ett julklappsrim i kommentarsfältet på respektive inlägg. Gör det redan idag: Länk till LinkedIn hittar du här 

Damstahls adventskalender

Missa inte chansen att fixa årets julklapp – och dessutom få rimmet på köpet! Läs mer om böckerna på vår hemsida.

Oxidhinna av ketchup och senap

Kommer ni ihåg vårt experiment med senap och ketchup?
Nu ska ni få se vad som hänt med de olika stålsorterna efter tre månaders kontakt med dessa livsmedel.
Som vi tidigare berättat har de båda produkterna ett lågt pH på grund av ättikan och hög kloridhalt på grund av saltet. Dessa två delar tillsammans med tiden som det rostfria utsätts är den bidragande orsaken till att den rostfria ytan blir påverkad.
Tittar du ordentligt på bilderna ser du en blåaktig färg där senapen legat (vänstra sidan på plåtbitarna). Detta är det rostfria stålets oxidhinna som blivit tjockare. Den tjockare oxidhinnan är ett bevis på att senapen är steget mer aggressiv, mot det rosfria, än ketchupen. Denna blåaktiga oxidhinna kan betraktas som ett förstadie till korrosion. Den blåaktiga lätta oxidationen kan ses som en form av anlöpning. Detta är oftast inget som påverkar funktionen utan mest en kosmetiskt påverkan. Du ser också att korrosionen har tagit olika hårt på stålsorterna. 1.4016 har fått mycket stryk, med riktiga kratrar efter båda produkterna.

Alla plåtar ketchup senap 181012

Här ser ni hur experimentets stålsorter ser ut efter tre månaders påverkan av ketchup och senap

 

1.4016 ketchup senap 181012

Närbild på 1.4016 efter tre månader

Detta experiment utför vi med plåtarna placerade i vanlig rumstemperatur. Det är fascinerande att se hur så pass vanliga faktorer kan påverka rosfritt – rumstemperatur och vanliga livsmedel.  Skulle man höja temperaturen till tex. 70-80 °C så är vi säkra om på att blir det mycket mer korrosionsangrepp på alla stålsorter. Vid en högre temperatur kan där till och med bli pittings på 1.4404. Vid exempelvis tillverkning av senap och ketchup väljer en del 1.4462 och även så högt som 254 SMO för att klara av korrosionen. Något du kan läsa mer om i inlägget Ketchup kräver 254 SMO

Plåtproverna ligger kvar på kontoret så fortsättning följer.

Rostfritt stål – handbok för nyfikna

Nyfiken på rostfritt stål? Då ska du beställa vår senaste bok, Rostfritt stål – handbok för nyfikna av vår egen specialist Claus Qvist Jessen. Den innehåller det mesta som är värt att veta när det gäller rostfritt stål, korrosion, bearbetning, ytbehandlingar och mycket annat. För att ge dig en försmak publicerar vi här ett utdrag ur boken som handlar om att ferritiska stål emellanåt kan vara ett fullgott alternativ till austenitiska stål.
Vill du beställa Rostfritt stål – handbok för nyfikna? Klicka här!

Bokomslag-Rostfritt stål-handbok för nyfikna

Utdrag ur Rostfritt stål – handbok för nyfikna:

Ferritiska stål som alternativ till austenitiska stål
För bara några år sedan var nickelfritt ferritiskt rostfritt stål något man skrattade åt. Det låga priset kunde inte kompensera dålig korrosionsbeständighet, dålig svetsbarhet och de dåliga mekaniska egenskaperna. Därför användes ferritiskt rostfritt stål historiskt sett ofta bara för enkla och billiga konstruktioner där man bara ville ha något som såg snyggt ut.
Det senaste årtiondets kraftiga uppgångar (och fall) för nickelpriserna har emellertid förändrat detta. Nickel är ett mycket viktigt legeringsämne i de austenitiska stålen, och större delen av legeringstillägget för ett 4301-stål utgörs av just nickel. Detta innebär att svängningarna i nickelpriset får stor effekt på̊ de fluktuerande stålpriserna. Det finns därför mycket att vinna på̊ att kunna släppa det dyra och prismässigt instabila nicklet och ändå̊ få en bra korrosionsbeständighet.

Korrosionsbeständighet hos ferritiskt stål

Punktfrätning är en av de vanligaste korrosionsformerna hos rostfritt stål. I avsnitt 3.5.2 visas stålets beständighet mot begynnande punktfrätning som uttrycks med ett PREN-värde (Pitting Resistance Equivalent). Baserat på̊ tabell 3.1 kan man därför förvänta sig att det ferritiska 4509 (PREN 17,5) har samma beständighet mot begynnande punktfrätning som det austenitiska 4301 (PREN 17,5). På samma sätt kan man förvänta sig att det ferritiska 4521 (PREN 22,9) ligger på̊ ungefär samma nivå̊ som det austenitiska 4404 (PREN 23,1). Detta har verifierats på̊ experimentell väg. Så länge punktfrätning utgör den största risken bör man alltså̊ kunna ersätta det traditionella austenitiska stålet med dess ferritiska motsvarighet utan att offra korrosionsbeständigheten.
Återigen måste man tänka på̊ att PREN-värden bara kan användas för att bestämma beständigheten gentemot begynnande punktfrätning. Om korrosion har startat är det bra att ha med Ni som broms, och därför förlöper angreppet snabbare hos ferritiskt stål än austenitiskt. Detta är för övrigt skälet till att de austenitiska stålen klarar sig bättre mot spaltkorrosion än sina ferritiska motsvarigheter. Bägge delarna är goda argument för att alltid välja ett stål där korrosionen aldrig har en chans att sätta igång.
Utöver punktfrätning/spaltkorrosion finns goda skäl att vara uppmärksam på̊ spänningskorrosion (SPK). Spänningskorrosion angriper nästan uteslutande de austenitiska standardstålen ur 4301- och 4401-klasserna (avsnitt 3.7.1), så där har de ferritiska stålen en enorm fördel eftersom de inte alls angrips av kloridinducerad SPK. Det går därför utmärkt att använda ferritiska stål på̊ många platser där SPK är den korrosionsform som påverkar livslängden mest, och där stål ur 4301- och 4401/04-klasserna därför inte kan användas. Ugnar tillverkade av ferritiskt rostfritt stål är en klassiker.
På minussidan för de ferritiska stålen hör det faktum att den frånvarande nickelbromsen gör att de inte motstår allmän korrosion särskilt bra, vare sig i starka syror eller starka baser (t.ex. fig. 3.6). För användning vid extrema pH-värden är traditionella austenitiska rostfria stål därför normalt att föredra framför de ferritiska.

Mekaniska förhållanden för de ferritiska stålen

Ur mekaniskt perspektiv finns vissa skillnader mellan de ferritiska och austenitiska ståltyperna. Tittar man på̊ sträckgränsen (Rp 0,2) är den vanligen marginellt högre för de ferritiska ståltyperna än de motsvarande austenitiska. I gengäld är brottgränsen (Rm) lite lägre, och erfarenheten säger att de ferritiska stålen därför är lättare att klippa och borra i än de väldigt sega austenitiska stålen.
På minussidan för ferriterna står det faktum att brottförlängningen är något mindre än för de gummiartade austenitiska stålen (minst 20 % jämfört med 45 %), vilket gör att ferriterna är mindre lämpliga för kraftiga mekaniska deformationer. Detta gäller framför allt vid ren sträckformning, men ferritiska stål kan i stället ofta användas för djupdragning. I England och Italien använder man till exempel ofta 4016 för cateringutrustning just på̊ grund av djupdragningsegenskaperna som inte alls är så dåliga. Man ska dock inte förvänta sig några mirakel och tro att det går att tillverka en komplicerad dubbeldiskho i ferritiskt rostfritt stål utan mellanglödgning. Det är tyvärr omöjligt.
Brottförlängningen påverkar också̊ vid bockning. Ferritiska stål kan absolut bockas, men inte alls i samma utsträckning som de austenitiska, och bockningsradien måste därför vara större. På det hela taget påminner de ferritiska rostfria stålen (kubisk rumscentrerad struktur) ur mekanisk synpunkt mer om ferritiska svarta stål (även de kubiskt rumscentrerade) än om austenitiska rostfria stål (kubiskt ytcentrerade).
En annan detalj är de mekaniska förhållandena vid extremt låga och extremt höga temperaturer. Vid mycket låga temperaturer kan de ferritiska stålen bli spröda, vilket märks i form av en plötsligt försämrad slagseghet (AV). Vid vilken temperatur denna förändring inträffar varierar en del beroende på̊ legering, tjocklek och eventuella svetsar, men ned till -20 °C går det som regel bra. Till exempel 4509 har med framgång använts utomhus i Norrland där vintertemperaturen lätt hamnar runt –40 °C. För hyperkalla ändamål (t.ex. flytande kväve ned till –196 °C) finns det bara en enda lösning: austenitiskt stål – vanligen 4404.
Även vid förhöjda temperaturer kan man riskera mekaniska problem. Vid längre uppehåll i temperaturområdet 400 till 550 °C kan man riskera ”475°-sprödhet”. Detta fenomen förekommer också̊ för duplexstål (samma temperaturområde), och de ferritiska stålen är därför mindre lämpade för högtemperaturförhållanden än de mer toleranta austeniterna. Observera dock att stålet vid mycket höga temperaturer (över 550 °C) lämnar riskzonen. Då kan de ferritiska stålen återigen bli relevanta (avsnitt 5.3.5), så alla situationer måste bedömas från fall till fall.

Vill du beställa Rostfritt stål – handbok för nyfikna? Klicka här!

Damstahls egen Claus Qvist Jessen är kemiingenjör, fil. dr och en världsledande auktoritet inom rostfritt stål. Han har även skrivit böckerna ”Rostfritt stål och korrosion”, ”Rostfritt stål för hygienisk utrustning inom food/pharma” samt ”Surface Treatment of Stainless Steel – Corrosion and Cleanability”. Du kan beställa dem här.