Varför rostar grillen?

Sommaren står för dörren och det är dags att plocka fram grillen. Eller det som är kvar av den. För risken finns att den är ytterst rostig och ofräsch. Men varför rostar grillen? Vi bad vår produktspecialist Robert Humlebaek Petersen reda ut begreppen och ge tips på vad du bör tänka på.

Därför rostar grillen

En billig grill har helt enkelt en sämre materialkvalitet. Den vanliga klotgrillen du köper på macken är gjord av tunn billig plåt och har dessutom en ganska tunn ytbeläggning. Inte sällan är den helt enkelt bara målad med i bästa fall värmebeständig färg.
– Det är värmen som är boven i kombination med en dålig ytbeläggning, säger Robert Humlebaek Petersen.
När plåten och ytbehandlingen omväxlande utsätts för hög värme och sedan kyla kan det leda till att det bildas sprickor i ytskiktet. Därmed kan vatten tränga in och expandera och korrosionen påbörjas.
– En billig klotgrill kan ta slut på en halv säsong om det vill sig riktigt illa.
Själv tröttande Robert på att köpa klotgrillar som rostade och satsade för tio år sedan på att investera i en grill som var rostfri.
– Men när grabben en dag sprang och lekte med en magnet så sa han plötsligt ”Pappa, titta, magneten fastnar!” Jag blev milt sagt förvånad eftersom jag fått lära mig att rostfritt inte ska vara magnetiskt. Men vid lite efterforskning så visade det sig att grillen var tillverkad i en ferrit 1.4016 som är magnetisk. Med vetskap om kvalitén så har den ändå klarat sig väldigt bra i närmare tio år, men nu börjar den rosta, framför allt i svetsskarvarna. Jag bor dessutom relativt nära havet, så saltet i vattnet påverkar också processen. Men frågan är om det är mer tur, för ni kanske kommer ihåg hur plåten i stålsorten 1.4016 som är med i vårt experiment i havsmiljö ser ut.

Så vårdar du din grill

Det är viktigt att vårda sin grill på rätt sätt om man vill förlänga livstiden. Det kan till exempel vara att rengöra gallret på rätt sätt.
– Många brukar använda stålull eller en grillborste för att rengöra gallret. Problemet är att borsten många gånger har borst tillverkade i svartstål. Det innebär att små partiklar från borsten fäster på grillens yta och börjar sprida sig, det vi kallar järnsmitta. När väl processen startat hjälper det inte att ytan är rostfri. I värsta fall kan du behöva beta ytan för att bli av med det.
Robert rekommenderar istället en grillborste med mässing eller för den delen rostfria borst.
– Har du ett emaljerat grillgaller ska det helst inte borstas utan rengöras försiktig med till exempel en Skotch-Brite svamp. Annars riskerar man att förstöra emaljen.
Många förvarar sin grill utomhus under tak eller lägger en presenning över. Något som faktiskt i vissa fall kan öka risken för rost.
– Att grillen blir blöt och att fukten bevaras under ett grillskydd kan faktiskt bidra till att öka risken för rostangrepp. En grill som står ute i det fria sköljs ren av regnet och torkar sedan. Ska du förvara den under ett grillskydd så se till att den har svalnat ordentligt och att den är riktigt torr innan du täcker över den.

Tänk på detta när du köper grill

Att det inte finns några underhållsfria grillar som håller i evig tid. Men samtidigt, ju högre kvalitet på stål och ytbehandling, desto längre håller de.
– En emaljerad grill har ofta god beständighet eftersom emaljen appliceras under värme. Det gör att den tränger in i metallens porer vilket ger bättre vidhäftning, något som i sin tur gör ytan starkare och tåligare.
Ett annat alternativ är att satsa på en grill gjord av rostfritt stål, där även grillgallret är rostfritt, emaljerat eller åtminstone kromat. Det finns till och med grillar som är tillverkade av syrafast stål.
Men hur ska man då veta om grillen man står och funderar på att köpa faktiskt är av rätt rostfri stålsort som säljaren säger?
– Mitt bästa tips är då att helt enkelt testa med en magnet. Sätter du magneten på grillen eller gallret och den inte fastnar, då vet du att de är gjorda i rostfritt. Rostfria grillar med lägre kvalitet är tillverkade i ferritiskt stål som är magnetiskt.

Tre frågor att ställa om du går i grilltankar:

1. Är ytan målad eller emaljerad?
2. Vilken stålsort är grillborstens strån gjorda av?
3. Magneten fastnar på grillen, är du verkligen säker på att den är rostfri?

Mer om magnetism och rostfritt stål kan du läsa i inlägget Jag har alltid en magnet i fickan för att kunna kolla om stålet är rostfritt.

Varför rostar grillen

Efter tio år i ur och skur nära havet har Roberts rostfria grill börjat rosta i svetsskarvarna

Rost i svetsskarvarna

Bygga pool i rostfritt stål

När du funderar på att bygga en pool i trädgården tänker du säkert i första hand på att mura och kakla eller använda liner. Men ett annat spännande alternativ är att bygga en pool i rostfritt stål. Det är fullt möjligt, men kräver lite eftertanke, både när det gäller konstruktion och materialval. Vår produktspecialist Per Carlsson har tittat närmare på detta och ger dig några tips på vägen att tänka på.

Konstruera en pool i rostfritt stål

Enligt Per Carlsson är det en god idé att tänka till lite i förväg redan på ritbordet när du ska konstruera en pool i rostfritt stål. Genom att utgå ifrån de plåtdimensioner som finns som standard gör du det enklare och billigare för dig och du slipper att skarva i onödan. De vanligaste dimensionerna är 2000×1000, 2500×1250, 3000×1500 och ibland 4000×2000 mm.
– Det bästa är om du bockar hörnorna, och lägger svetsskarven ca 10–20 mm förbi hörnorna.
Vilken rördimension du skall använda beror på vilken konstruktionen du har tänkt dig. Ska poolen stå på mark eller sänkas ner? Vilken tjocklek på plåt du har tänkt dig? Hur ramverk ska se ut eller om du exempelvis tänkt gjuta runt poolen?
– Men oavsett vilket. rekommenderar jag att du ritar in ett rektangulärt rör och lägger den korta sidan mot poolen, säger Per Carlsson. På det viset får du en styvare konstruktion. En rund konstruktion är bra på grund av att den håller formen automatiskt.

Olika tjocklek – olika fördelar

För att skapa en fin övergång och slippa att slipa där det blir synligt är det klokt att bocka ovankanten. Något du bör ha i åtanke när du väljer dimension på plåtarna.
När det gäller vilken tjocklek på plåten du ska välja finns det ett antal för- och nackdelar att överväga.
– Tjockleken kan vara allt mellan 2–10 mm, det beror på konstruktionen, säger Per Carlsson. Väljer du en tunnare plåt blir vikten lägre och konstruktionen därmed billigare. Samtidigt är den svårare att jobba med och “slår sig” lättare vid svetsning. En tjockare plåt ger en tyngre konstruktion som är dyrare. Å andra sidan är den mer självbärande, vilket kräver färre ramverk och du sparar in på rör och svets, samtidigt som den slår sig mindre.pool i rostfritt stål

Värme och klor skadlig kombination

Vilken materialkvalitet du ska välja beror bland annat på vilket temperatur ni kommer att ha i poolen. Under varma sommardagar, med uppemot +30’C i skuggan, får man jobba för att hålla nere poolens vattentemperatur. Vid höga vattentemperaturer måste man klora rejält med puckar och granulat för att vattnet skall hålla sig klart och fritt från alger.
– Det varma vattnet i kombination med klorhalten utgör en mycket aggressiv miljö för det rostfria så det krävs syrafast material.

Molybden ökar motståndskraften

Pitting är en korrosionstyp som är väldigt aggressiv. Den tränger igenom snabbt, och på en liten yta, med förödande resultat.
– I normala fall ska det räcka med en syrafast kvalitet, till exempel 1.4404, med en Mo-halt på minst 2,0 %, säger Per Carlsson.
Men om du vet att det finns risk för att det kan bli en temperatur i poolen på uppemot 30’C, då kanske du måste välja en duplexkvalité exempelvis 1.4462.
– Men den är dyrare och ibland kan leveranstiden vara något längre. Däremot har vi numera ett stort sortiment av plåt i duplex med omgående leverans. Men oavsett materialkvalitet är det minst lika viktigt att svetsningen är jämn och fri från den minsta por.

Simma lugnt så ses vi i poolen!

Rostfritt på båten

Sommartider är båttider och därmed också en bra tid för rostfritt. I den marina miljön, med påverkan av både vatten och salt, gäller det att som båtägare ha koll på sina material. Vi rekommenderar givetvis rostfritt på båten – så länge det är rätt rostfritt!

Hur är det med rostfritt på båten?

Inför sommaren brukar vi få en hel del frågor från båtägare som undrar vilket material de ska använda för pulpetrör och mantåg (vilket för den oinvigde alltså är olika typer av staket på en båt). Det vanligaste är att använda vanliga rostfria svetsade rör i syrafast stål som är mirrorpolished. Det skapar en spegelblank yta som delvis har ett dekorativt syfte men ytan ökar även det rostfria stålets motstånd mot korrosion. Det fungerar bra i marina miljöer eftersom den blanka ytan gör det svårt för föroreningar att fastna. Tekniken används även på badstegar för att ge dem en kromad finish.
Om du är på jakt efter syrafasta rör som är polerade hittar du dem här.

Rostfritt på båten-mantåg

Rostfritt gör det lättare

Ett mer välkänt fartyg har också dragit nytta av rostfritts fördelar på senare tid, nämligen Regalskeppet Vasa. Skeppet byggdes ursprungligen med järnnitar, som av naturliga skäl rostade bort under tiden hon låg på sjöbottnen.
När Vasa skulle bärgas 1961 slog man in nya järnbultar där nitarna suttit. Totalt ersatte man över 5000 nitar. Men efterhand som åren gick har de nya bultarnas järn rostat, vilket inte bara försvagat dem utan även orsakat kemiska reaktioner som riskerar att minska träets styrka.

Minskade åtta ton

Därför startade Vasamuseet tillsammans med Sandvik ett projekt där de specialkonstruerade en ny typ av bult, tillverkad i höglegerat rostfritt stål med mycket hög hållfasthet. Materialet, som heter SAF2707, används normalt inom den mycket krävande olje- och gasindustrin. I och med den höga hållfastheten i materialet kunde bultarna dessutom göras lättare. Det rostfria stålet innebär även att risken för kemiska reaktioner i träet blir minimal.
Efter sju år har nu 4 000 av de gamla bultarna ersatts av nya, vilket bland annat lett till att Vasa numera väger hela åtta ton mindre. Samtidigt som livslängden ökat dramatiskt, nästa bultbyte lär inte ske förrän om 150 år.

 

Ytans betydelse för korrosion, del 2: Elektropolering

I första delen av denna serie skrev vi om den rostfria slipade ytan och här ska ni få läsa om en något mer avancerad teknik. En teknik som förbättrar ytjämnheten och höjer korrosionsmotståndet, elektropolering.

Elektropolering

Ett av de få sätten att höja motståndet mot korrosion för rostfritt stål är genom att elpolera ytan. Elektropolering är en ytbehandling av rostfritt stål som kräver extern strömkälla. Det rostfria ämnet sänks ner i ett bad. Badet består är en kraftig blandning av svavel- och fosforsyra, temperaturen ligger oftast över 50ºC, och själva ämnet ansluts anodiskt med hjälp av en likriktare. Under processen löses en del av stålet upp. Eftersom denna upplösning huvudsakligen äger rum längst upp på ytans mikroskopiska ojämnheter, leder behandlingen till en långsam utjämning. Detta i sin tur ger en förbättrad ytjämnhet och därmed en blankare yta. I och med denna mycket blank yta med fin ytjämnhet blir det svårt för orenheter att fästa på ytan. En sådan yta kan klara även mycket tuffa miljöer så som exempelvis en salt havsmiljö. Eller miljöer som kräver extrem renhet såsom inom den aseptiska tillverkningsindustrin exempelvis livsmedels och läkemedelsbranschen.

Tänk på designen

Tänk på att även om ytan är blank och tål tuffa miljöer behöver man tänka på designen för att förhindra korrosion. En elpolerad yta i havsmiljö måste regelbundet utsättas för regnvatten annars kan höga klorid/salthalter på ytan under en längre tid orsaka korrosion.
Elpolerade spöhållare, som används på fiskebåtar, tillverkade i “bara” EN 1.4301 kan därför fungera utmärkt ute på havet.

Elektropolering - sätt att få spöhållare för fiske blanka

Elpolerade spöhållare för fiskebåten

Elektropolering är ett ovanligt exempel på att arkitekter och ingenjörer inte alltid behöver dra åt olika håll. Det går faktiskt att uppnå ett attraktivt utseende och utmärkt korrosions- beständighet på samma gång. Så elektropolering är alltså en metod som kan glädja såväl arkitekten som ingenjören.

Det finns många fördelar med den blanka och jämna ytan som bildas. Det är därför ingen tillfällighet att elektropolering i hög grad används för särskilt kritisk utrustning inom exempelvis, läkemedel- och livsmedelsbranschen.

Vad är nackdelarna med elektropolering?

• Den mycket blanka ytan är känslig för repor, bucklor och smuts, allt syns mycket väl.
• Termisk utvidgning som vid t ex svetsning kan förvränga synintrycket negativt på större plana ytor.
• Hörnor och kanter avverkas mest, så vid detaljer med snäva toleranser bör detta beaktas.
• Elpolering är en mycket kostsam och besvärlig process som kräver komplicerad utrustning.

Teoretiskt sett så kan alla vanliga, rostfria stålkvaliteter elpoleras men i praktiken finns det flera typer som inte lämpar sig för elpolering. Precis som vid betning lämpar sig varken martensiterna, de lägst legerade ferriterna eller svavellegerat automatstål för elektropolering. Titanlegerade stål som EN 1.4571 och 4541 lämpar sig inte heller.

I nästa del av denna serie kommer du kunna läsa om ytans betydelse för anlöpningar.

 

Mer intresserad av elektropolering?
Du kan läsa om processen och mycket mer i exempelvis dessa böcker:

Rostfritt stål och korrosion – Kap 12.4

Rostfritt stål för hygienisk utrustning inom food/pharma – Kap 9.4

Möt våren med en rostfri odlingsbänk

Våren är planteringstider och kanske funderar du på att skaffa dig en odlingsbänk. De finns i en mängd olika utföranden, tillverkade av mer eller mindre hållbara material. Med tanke på att odlingsbänken ofta står ute året runt kan det vara en god idé att tillverka en rostfri helt i stål. Men då är frågan – vad är rätt rostfritt för en odlingsbänk?

Välja stål för rostfri odlingsbänk

Att välja rätt rostfritt för en odlingsbänk som ska stå ute i väder och vind, samtidigt som den ska tåla jord och sand, är kanske inte det lättaste. Ska det vara AISI 430 eller 304 och hur påverkar utomhusmiljön respektive material?
Vi lät vår produktspecialist Per Carlsson reda ut begreppen.

Utvärdera legeringen

– AISI 430, EN 1.4016, är ett ferritiskt material och AISI 304, EN 1.4301, är ett austenitiskt. För en odlingsbänk i utemiljö skulle jag säga att 4301 är snäppet bättre.
Ett sätt att utröna vilket material som är bäst för utomhusbruk är att använda något som kallas Pitting Resistance Equivalent (PREN). Det är en metod för att beräkna och utvärdera vissa legeringar i stålet.
– Ju högre PREN-tal desto mer motståndskraft har materialet. Det austenitiska 4301 har ett PREN-tal på 17,5, vilket kan jämföras med det ferritiska 4016 som har 16.

Odlingsbänk i rostfritt - vädertålig

Placeringen avgör

– En annan fördel med 4301 är att den är “mjukare” att jobba med, tack vare det tillsatta nicklet på cirka 8–10%.
Men enligt Per Carlsson är det dock ingen garanti för att 4301 klarar utemiljön och är det bästa valet. Om du bor nära havet eller placerar din odlingsbänk nära en pool blir påfrestningarna större.
– Vid poolen utsätts den för klorider, så ska du ha den stående där krävs det någon slags syrafast stål för att vara på den säkra sidan.

Mer kring rostfritt och PREN-tal finner du i boken – Rostfritt stål och korrosion

En liten tabell över PREN-tal hittar du i inlägget om korrosion i havsmiljö här

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 2

Rostfritt handlar lika mycket om kvalitet som pris

Efter att ha jobbat en tid på kundsidan är Jörgen Emilsson nu tillbaks på Damstahl som utesäljare i distriktet Södra Mälardalen. En av de erfarenheter från kundsidan han tar med sig in i sitt nya jobb är kvalitetens betydelse.
– Vår leverans slutar egentligen inte förrän materialet är igenom produktionen. Rätt pris på rostfritt är viktigt, men rätt kvalitet är minst lika viktigt.

Från svartstål till rostfritt

Jörgens väg in i branschen började redan på 80-talet när han fick jobb i en järnhandel. Därifrån gick resan vidare till stålgrossisten Åmans i Växjö, som sedermera blev Tibnor.
¬– Då var jag i den ”svarta branschen” som vi kallar det, det vill säga jag arbetade mest med det svarta handelsstålet. Men jag jobbade även en del med rostfritt, aluminium och koppar.
2010 började han på Damstahl och fokuserade på enbart rostfritt. För två år sedan sadlade han dock om och började arbeta på ett företag inom verkstadsindustrin.
– Jag var lagerkoordinator över restat material och hade även hand om den del inköp. Det var en lärorik upplevelse.

Kvalitet och leverans

Bland annat kunde han konstatera att även om han tidigare varit medveten om hur viktig leveranstiden är, blev han påmind om hur stor betydelse den faktiskt har. Och hur viktigt det är att ha koll på den.
– Även inköpssidan på ett företag behöver ha kontroll över den och försöka ha framförhållning. Som inköpare låg jag på leverantörerna för att säkerställa att allt flöt på som det skulle.
En annan erfarenhet var att det inte enbart är priset och leveranstiden som har betydelse, det är minst lika viktigt med rätt kvalitet.
– Det är inte förrän materialet har gått igenom produktionen som kunden är nöjd. Har det hållit hela vägen igenom och slutresultatet är som förväntat, då är det en lyckad leverans.

Personliga mötet viktigt

Sedan december 2017 är Jörgen tillbaks på Damstahl, nu som utesäljare i distriktet Södra Mälardalen. Ett arbete han verkligen trivs med.
– Vi har ju en bra webbhandel och mitt samarbete med våra innesäljare, som har en daglig kontakt med våra kunder, är viktigt. Men kundmötet ansikte mot ansikte har fortfarande stor betydelse.
Jörgen medger att det till viss del kan vara en generationsfråga, men inte enbart.
– Jag möter en hel del yngre personer också, och även de säger att de uppskattar den personliga kontakten. Mitt arbete bygger ju mycket på relationer.
Arbetet i det rostfria stålets tjänst fortsätter, och Jörgen tar med sig sina erfarenheter från industrin när han möter nya kunder.
– Samtidigt är det här en komplex bransch. Hur länge man än har jobbat blir man aldrig fullärd, vilket är väldigt stimulerande, för jag har förmånen att hela tiden lära mig nya saker. Samtidigt kommer mina erfarenheter från verkstadsindustrin väl till pass, framför allt när jag diskuterar stålkvaliteter med kunderna, avslutar Jörgen.

Jörgen Emilsson-Damstahls utesäljare Södra Mälardalen

 

Kontakta Jörgen så svänger han förbi på ett besök och pratar rostfritt med dig.

 

Cortenstål – materialet som är gjort för att rosta

Om du är trädgårdsintresserad har du nog inte kunnat undgå att stöta på plåtar gjorda av cortenstål. Med sin rostiga yta pryder de allt från offentliga parker till villaträdgårdar. Men varför rostar cortenstålets så snabbt och jämnt? Och varför avstannar korrosionsprocessen?

Cortenstål är rosttrögt

Cortenstål är en stållegering som utvecklades redan 1933 och började 1959 marknadsföras under varumärket COR-TEN av den amerikanska ståltillverkaren United States Steel Corporation. Namnet bygger på två av stålets viktigaste egenskaper, CORrosion resistance (korrosionsmotstånd) och TENsile strength (draghållfasthet).

När corten exponeras för väder och vind börjar ytan snabbt att rosta precis som vilket stål som helst. Men efterhand omvandlas ytrosten till ett tunt skyddande oxidskikt som fäster vid metallytan och förhindrar att fukt tränger in, vilket får korrosionsprocessen att avstanna om än inte upphöra. För att ge cortenstålet dessa rosttröga egenskaper har det en legering bestående av koppar, krom, nickel och fosfor.

Ett trendigt material

Ursprungligen utvecklades corten som ett stål som inte behövde målas för att motstå rost och användes bland annat till broar och containrar. Det var även vanligt som material i skorstenar eftersom cortenstålet inte ändrar storlek vid höga temperaturer i samma utsträckning som vanligt stål.

I dag är det vanligare att det används för mer konstnärliga konstruktioner som fasadmaterial och utomhusskulpturer. Bland annat har huvudbyggnaden vid Odense universitet en fasad i cortenplåt vilket har gett byggnaden smeknamnet ”Rustenborg”.
Under 2000-talet har materialet också blivit allt mer synligt i den offentliga miljön då många landskapsarkitekter gärna använder cortenplåt som stödkanter vid planteringar och estetiska inslag. En trend som även nått in i många moderna villaträdgårdar och heminredningstidningar.

Men om du planerar att använda cortenplåt i vårens trädgårdsprojekt, tänk då på att ytan måste vara slät. Uppstår det fickor där vatten kan samlas finns det en risk att den skyddande hinnan inte hinner stabilisera sig vilket gör att korrosionsprocessen fortsätter med oförminskad styrka.

Som du säkert förstår är cortenstål inte ett material vi säljer på Damstahl. För även om vi kan uppskatta de estetiska kvaliteterna, föredrar vi stål som inte rostar alls!

 

Även om Per Carlsson numera specialiserad inom rostfritt stål så har han både designat och arbetat lite i cortenplåt. Bilden visar ett sådant exempel på ett vattenspel som han varit med och gjort.

Cortenstål i trädgårdsdekoration

Per Carlsson har designat detta vattenspel i cortenstål.

 

Ytans betydelse för korrosion, del 1: Slipat

Då vi vet att ytan är av stor vikt för hur väl det rostfria stålet står sig mot korrosion kommer här en miniserie från vår egna gästbloggare och rostfria pensionär Jan Laurin. I denna första del kan du läsa om hur ytans slipning eller polering kan påverka korrosion.

Slipat är sämre

Rostfritt stål finns i många olika utförande och med många olika ytor. 1D, 2B, slipad eller borstad – olika ytor för att passa olika miljöer. En grov yta kan ha sina nackdelar framför en slät och jämn yta. Fukt och salt fäster bättre på en skrovlig yta. Genom avdunstning av fukten ökar salthalten på den rostfria ytan och koncentrationen når över tröskelvärdet som utlöser korrosion. Salt är också hygroskopiskt (vattensugande) och tar fukt från luften vilket medför att korrosionen kan fortsätta även om miljön har ändrats. Salt har också förmågan att dra till sig korrosiva luftföroreningar så som järn och svavelpartiklar.

Olika ytor i samma miljö

Att det är viktigt att välja rätt yta beroende på miljön som det rostfria ska sitta i visar följande exempel från ett danskt mejeri. Här kan vi se att rostfritt stål med slipad yta kan vara sämre än en kallvalsad 2B-yta. Bilden föreställer en saltbehållare med ett slipat rör. Det vertikala slipade röret är tillverkat i EN 1.4432 med PREN 24,8. Tanken i bakgrunden är tillverkad av plåt med en 2B-yta i EN 1.4404 med PREN 23,1.

Korrosion-slipat-rör-rostfritt-stål

Båda sitter i samma miljö men det slipade röret får stryk, fastän det är gjort av ett bättre rostfritt stål. Därför är det alltid viktigt att tänka på att välja rätt stålsort och rätt yta till olika miljöer.

I nästa del kommer vi att skriva elektropolering.

 

Fler inlägg om korrosion på olika ytor kan du läsa om i vår serie om korrosion i havsmiljö.

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 5

 

Claus Corner: Hur vägsalt påverkar rostfritt

Rostfritt lovar mycket

Adelskap förpliktigar och få namn ”lovar” så mycket som rostfritt stål. Det borde finnas stål som aldrig rostar, men så ser världen dessvärre inte alltid ut. Rostfritt stål kan rosta och en av ”hemligheterna” med problemfri drift är att välja rätt stål för ändamålet.

Detta gäller även rostfritt stål som ska användas ovanför vattenlinjen. Inomhus har vi ofta rostfritt stål i kylskåp och fläktkåpor, och med tanke på den milda och (oftast) mycket torra miljön går det utmärkt att använda de minst beständiga och billigaste legeringarna som till exempel de ferritiska 4016 och 4509.

Vägsalt är boven

Utomhus blir det dock mycket värre. I Sverige och Danmark har vi en stark förkärlek för att salta vägarna under vintern och det är helt okej. Vem orkar med att ha bilar som halkar ner i diket hela tiden? Men priset vi får betala är tyvärr att både bilar och byggnader under en stor del av vintersäsongen befinner sig i en tjock saltdimma. Och inte ens rostfritt stål kan hålla sig utanför farozonen.

Ytlig punktkorrosion är en reell risk på vintern och utomhus bör man inte använda stål med en lägre kvalitet än syrafast 4404. 4404 klarar sig utan rostfläckar om stålet är slätt och sköljs regelbundet. Vid användning av glasblästrat stål bör man överväga än mer beständiga sorter som till exempel duplex 4462.

Vägsalt är inte alltid bra för allt.

 

Vem är Claus?

Claus Qvist Jessen är kemiingenjör, fil. dr och en världsledande auktoritet inom rostfritt stål. Claus har i flera år undervisat och gett expertråd till våra kunder och nu kommer han att göra det även på vår blogg, under rubriken Claus’ Corner. Här kommer han regelbundet att komma med råd och förklaringar till intressanta problemställningar när det gäller rostfritt stål.

Claus Qvist Jessen

Claus Qvist Jessen

Utan rostfritt stål ingen biogas

Att stål är en återvinningsbar produkt visste man redan på 1800-talet. Det kan återanvändas ett oändligt antal gånger utan att tappa i kvalitet och befinner sig därmed i ett ständigt kretslopp. Faktum är att stål är det mest återvunna materialet i världen – hälften av allt stål som produceras kommer från återvunnet järnskrot.
Men stål har indirekt även andra positiva effekter på miljön. Till exempel hade det varit svårt att producera biogas om rostfritt stål inte funnits.

Biogas får bussen att rulla

Biogas är ett helt förnybart bränsle som framställs av bland annat matrester, djurspillning, slam från reningsverk och rester från livsmedelsindustrin. Allt blandas och blir det man kallar biomassa. Genom en process där mikroorganismer bryter ner biomassan i en miljö utan syre skapas en gas som till stor del består av metan, koldioxid och små mängder vatten.
Biogasen kan användas inom flera olika områden. Den kan blandas med naturgas och blir då fordonsgas som idag framför allt används inom kollektivtrafiken. Fördelen är att den inte är ett fossilt bränsle och att utsläppen av partiklar från bilen eller bussen minskar kraftigt.
Men även industrin kan dra nytta av biogas. Den brinner till exempel med en ren och klar låga vilket gör att värmepannor och annan utrustning inte smutsas ner av sot och slagg. Dessutom kan metanmolekylen i gasen användas som råvara i tillverkningen av exempelvis färg, plast och smörjoljor.

Rostfritt stål gör anläggningen för biogas hållbar

Det krävs mer än bara röta

Biologiskt material som ruttnar producerar helt naturligt metangas. I en biogasanläggning, eller rötkammare, optimeras rötningsprocessen genom att det organiska materialet förbehandlas och sedan pumpas in i en helt lufttät behållare. Materialet kan bestå av en mängd olika så kallade substrat, som till exempel avloppsslam, matavfall, gödsel och slakteriavfall.
Själva rötningsprocessen består av olika faser där biomaterialet börjar jäsa för att sedan, med hjälp av ett antal speciella mikroorganismer, utveckla metangasen. Gasen är dock mättad med vattenånga och innehåller koldioxid och en del föroreningar som måste avskiljas innan det blir en användbar biogas. Sedan transporteras den via rörledningar, eller i flytande form via lastbil, till sin destination.

En krävande miljö även för rostfritt
Inne i rötkammaren är miljön oerhört krävande. Vilket fordrar material som under lång tid klarar av att stå emot syror, baser, värme, fukt och mikroorganismer. De behållare, kärl, rör och blandningsredskap som används i biogasanläggningen är alla gjorda av rostfritt stål. Men det duger inte med vilket rostfritt stål som helst.
I en studie av hur korrosionsbeständigheten i biogasanläggningar kan ökas konstaterar professor Ralf Feser vid University of Applied Sciences i Tyskland och ordförande i German Corrosion Society (GfKORR), att det finns många olika skäl till varför korrosion uppstår just i en rötningsanläggning.

Kraftig korrosion vid biogas

Korrosionsskador är ett stort och kostsamt problem i biogasanläggningar. Ralf Fesers studie visar till exempel att den svavelsyra som uppstår under den biologiska avsvavlingsprocessen kan orsaka korrosionsskador under gasfasen eftersom syran även angriper legerat stål. Samtidigt som järnoxiden som tillsätts som ett avsvavlingsmedel i rötningsprocessen sannolikt accelererar korrosionen i vissa delar av biogasanläggningen, till exempel i blandningskärl gjorda av rostfritt stål. Men även i den blöta fasen av rötningsprocessen uppstår mikrobiell korrosion i de delar av biogasanläggningen som involverar syre, till exempel omrörningsdelar av icke-legerat stål.

Rätt rostfritt är lösningen

Studien visade dock att korrosionsbeständigheten kan förlängas genom att välja rätt typ av rostfritt. Som till exempel höglegerat stål med högre halt av krom. Men det är minst lika viktigt att stålet innehåller tillräcklig mängd molybden, vilket ökar motståndskraften mot punkt- och spaltkorrosion. En annan slutsats var att det inte får förekomma något syre alls i rötkammaren.
Med andra ord: Rätt kunskap i kombination med rätt rostfritt ökar varje dag livslängden på biogasanläggningar. Och bidrar därmed till ett hållbart samhälle på mer än ett sätt.

 

Rostfritt stål för hållbara lösningar hittar du hos Damstahl