Rostfritt, rapsolja och miljö

Har du börjat känna solens strålar värma dina kinder och tänka på varmare breddgrader? Känner du suget av medelhavsmat med god olivolja ringlad över maten för att höja smaken?
Men kanske behöver vi inte tänka riktigt så många mil bort för att förhöja smakerna i maten. Istället kan vi ta hjälp av rostfri utrustning som kan förädla det gula guldet i södra Sverige till smakrik rapsolja.

Raps som med hjälp av rostfritt blir rapsolja

De soldränkta medelhavsområdena har sin olivodlingar som ger olivolja medan klimatförhållandena med sol blandat med regn och ibland hagel får södra Sveriges landskap att lysa gult. Doften slår mot dig när du går längs de gula fälten och får en att tänka en extra gång. Tänka en extra gång på den natur som vi har nära – där vi kan hitta råvaror till produkter som inte behöver fraktas så långt. Vi har exempelvis många svenska producenter som hittat fördelarna i både rostfritt och raps. De rostfria anläggningarna kan utvinna rapsfrönas innehåll av ca 40-50 % olja. Efter den skonsamma mekaniska utvinningen av olja sker en filtrering för att få bort frö och rester av skal innan de tappas på flaskor. Flaskor som sedan transporteras en relativt kort bit till butik i jämförelse med olivoljan.

Miljövinsterna i att använda en av mest återvinningsbara metallerna för att utvinna en närproducerad produkt är många. Får du chansen att se de solgula fälten kan du alltid tänka att innan de små rapsfröna förädlats till oljan i butik har de runnit genom fina rostfria rör och rördelar. Livsmedelsklassade rostfria rör och livsmedelsklassade rördelar hittar du här hos oss.

Fält av raps

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 8; Rostfri karbinhake

Tanken var här att ni skulle få läsa om utvecklingen av våra plåtar vid havet. Men väl nere vid havet fick vi än en gång ett bevis på hur viktigt det är att välja rätt stålkvalitet för miljön. Havet påverkar inte bara våra plåtar. Det salta havet hade gått hårt åt de rostfria karbinhakar som vi köpt för att hålla våra plåtar på plats. Karbinhakarna hade rostat så pass mycket att de tappat sin funktion i att vara öppningsbara.

Rostig rostfri karbinhake

En rostig rostfri karbinhake som förlorat sin funktion att vara lätt att öppna.

Med risken att tappa kameran i havet ville vi ändå ta några bilder. Detta som ett bevis på att rostfritt visst kan rosta om du inte tänker till. Eller som i detta fall litar på orden ”rostfri karbinhake”. Eller inte tänker på att en stålsort av ringa kvalitet som ej är behandlad på något sätt bara är just rostfri om den inte utsetts för korrosiva miljöer.

Vi ska snart leta upp tänger för att ta oss förbi lagret av rost för att sen ge en uppdatering av våra plåtar.

Ökad rost i hamnen

 

One-Push kortar ledtiderna

Sedan en tid tillbaka erbjuder Damstahl alla kunder med affärssystemet Monitor en lösning som heter One-Push. Den gör så att kunden kan lägga en order i sitt affärssystem med sina egna artikelnummer och sedan skicka den direkt till Damstahl.
– En av de stora fördelarna med One-Push är de snabba beskeden, säger Johan Sjöström, kvalitetsansvarig på Widal Industri AB i Getinge, ett av de företag som använder One-Push.

Bytte till One-Push

Widal Industri är tillsammans med systerföretaget Wigamek en komplett leverantör för

Jonas-Widal-One-Push

Jonas Sjöström

plåtbearbetning som bland annat legotillverkar komponenter till medicinsk industri.
– Vi tillverkar 90 procent i rostfritt, så vi köper in stora mängder i alla möjliga tjocklekar och kvaliteter, berättar Johan Sjöström.

Innan Widal Industri började använda One-Push la de ordrar på det traditionella viset, gick genom sitt eget affärssystem, skapade en order och skickade den till en av Damstahls säljare.
– Då kunde det dröja ett tag innan vi fick ett ordererkännande, säger Johan Sjöström.

 

Kortare ledtid och mindre lager

Nu gör de ordern i sitt affärssystem och skickar den till Damstahls One-Push och får svar inom 30 sekunder om varorna finns på lager samt en länk till e-shoppen där ordern ligger färdig för godkännande. Efter beställningen är gjord kommer ordererkännandet inom 30 sekunder.
– Den stora fördelen är just de snabba beskeden, menar Johan Sjöström. Det gör att vi kan planera vår produktion bättre och minimera antalet varor vi behöver ha på lager. Med One-Push kan även de som kör processen direkt veta när plåten kommer in. Sammantaget kortar det ner våra ledtider.
Att det ibland kunde halta något mellan inköp och ordererkännande var tidigare lite av en akilleshäl för Widal Industri.
– Förr, när vi skickade mejl till en specifik säljare, kunde det ju vara så att just den personen inte var på plats utan på resande fot. Idag behöver vi aldrig kolla upp hur det går, nu får vi besked direkt. Skulle det vara så att en artikel inte finns i lager blir vi dessutom direkt uppringda av en säljare som hjälper oss att lösa det.

 

Få inkörningsproblem

Widal Industri var en av de pilotkunder som testade One-Push innan Damstahl erbjöd lösningen till alla kunder med affärssystemet Monitor. Johan Sjöström upplevde att inkörningsproblemen var små.
– Det fanns givetvis lite barnsjukdomar, men de bestod till 99 procent av att våra och Damstahls artikelnummer inte var överens. Det löstes med några smärre justeringar och på det hela taget måste jag säga att allt gick ganska smärtfritt.

 

Har du affärssystemet Monitor och är intresserad av att skaffa One-Push? Hör av dig till din säljare så får du veta mer om hur du gör.

 

Ännu bättre service för våra kunder i Mälardalen

Nu stärker vi servicen för våra kunder i Mälardalen med en account manager som enbart fokuserar på denna region. Han heter Tomas Wikman och har en gedigen erfarenhet, både från stålbranschen och regionen, vilket gör att han kommer kunna bidra med mycket kompetens.

Tomas har jobbat länge i stålbranschen och arbetar sedan april som account manager för våra kunder i region Mälardalen, en region han även tidigare varit verksam i och känner väl.
– Jag jobbade som produktspecialist inom rör och profiler på ett annat företag. Det var dock i den ”svarta världen”, alltså kolstål och inte rostfritt. Jag fungerade som teknisk support för säljarna. Innan dess jobbade jag på stålföretaget Ruukki. Där sålde jag alla typer av platta produkter, alltså även rostfritt, i Mälardalsområdet.
Under tiden på Ruukki kom han dessutom i kontakt med företag som även var kunder till Damstahl och hörde hur positiva de var. Något som också gjorde att han blev intresserad av att jobba hos oss.
– Jag hörde väldigt mycket gott om Damstahl. Även bekanta runt omkring mig som hade kopplingar hit sa att det var, både marknadsmässigt och personalmässigt, samtidigt som Damstahl har ett starkt kundfokus. Dessutom är det många som jobbat här länge vilket alltid är ett gott tecken. Under rekryteringsprocessen var jag även i Malmö och fick en rundvisning på lagret vilket gav mig ett mycket positivt intryck.

Tomas Wikman-Mälardalen-Damstahl

Lång erfarenhet av stål

Efter att ha arbetat med stålprodukter i olika former under drygt tio år har Tomas har en hel del erfarenhet av både branschen och marknaden.
– Dessutom har jag tidigare jobbat med svetsade rör vilket passar fint nu när vi utökar sortimentet med svetsade rör och rördelar. Så jag vet mycket om plåt och rör, men behöver öka min kunskap om legeringarna. Det är en spännande utmaning som jag ser fram emot.
För våra kunder i Mälardalen erbjuder vi redan nu en stopptid för order klockan 15:30, fem dagar i veckan. Tack vare vår egen logistikkedja och Sveriges största rostfria lager kan vi leverera redan dagen efter. Med Tomas på plats kan vi nu dessutom ge ännu våra kunder ännu bättre och snabbare service.

Vill du höra av dig till Tomas hittar du hans kontaktuppgifter här.

Fasadmaterial i både rostfritt och rostrött

Ett bra fasadmaterial är både vackert och underhållsfritt vilket kan förklara varför rostfritt stål är ett material som används på många skyskrapor världen över. Ett exempel är Socony–Mobil Building i New York, världens första skyskrapa helt klädd i rostfritt. Men det finns även fasadmaterial som är gjorda för att rosta, som till exempel corten. Ett exempel på det är en ny hyresfastighet i Malmö som fått ett minst sagt blandat mottagande.

Först med rostfritt som fasadmaterial

Socony–Mobil Building är en skyskrapa som ligger i Midtown på Manhattan. När den invigdes 1956 var den världens första skyskrapa vars fasad var gjord helt i rostfritt stål, och den är fortfarande världens största.
Fasadbeklädnaden består av knappt centimetertjocka rostfria paneler som tillsammans väger 340 000 kg. 7 000 paneler är präglade pyramidformade reliefer som ramar in de blåskimrande fönstren. Pyramidrelieferna pressformades direkt i plåtarna för att förhindra vågighet och minska reflexer i den blanka fasaden.
Det gav huset en ganska egensinnig yta och kritikerna kallade det för ”våffelhuset”. Men det var på 50-talet, idag är det ett klassiskt inslag i New Yorks skyline och utsågs 2003 till ”en av New Yorks mest slående skyskrapor” av Landmarks Preservation Committee.

The-Socony-Mobil-Building

Större kontorsyta och lägre vikt

Genom att använda rostfria stålpaneler på fastigheten vann man både flera centimeter golvyta på insidan av ytterväggen och minskade arbetskostnaderna för fasadarbetet. Man lyckades också minska fastighetens vikt i och med att stålpanelerna bara vägde 10 kg per kvadratmeter jämfört med teglets 235 kg/kvm.
Dessutom skapade man en fastighet vars fasad var både vacker och underhållsfri. Faktum är att det dröjde fram till 1995 innan fasaden för första gången behövde rengöras.

Fasadmaterial i corten omstritt

En annan fastighet med annorlunda fasad som mött kritik från samtiden, men som kanske omvärderas i framtiden, är kvarteret Sofia i Malmö. När Malmö Kommunala Bostadsbolag MKB tillsammans med arkitektfirman Tegnestuen Vandkunsten utvecklade ritningarna för det nya hyreshuset beslutade man sig för att klä in fasaden i cortenstål.
Corten är en stålkvalitet vars yta, när den exponeras för väder och vind, snabbt börjar att rosta. Men efterhand omvandlas ytrosten till ett tunt skyddande oxidskikt som fäster vid metallytan och förhindrar att fukt tränger in. Det får korrosionsprocessen att avstanna även om den inte upphör helt. För att ge cortenstålet dessa rosttröga egenskaper har det en legering bestående av koppar, krom, nickel och fosfor.

Fulaste huset i Sverige?

Vid själva bygget blev man tvungen att använda plåtar av cortenstål som inte hade förbehandlats och fått sin roströda färg. Detta på grund av att syran som användes för att förrosta visat sig vara starkt miljöfarlig. Plåtarna gjordes istället av varmvalsat cortenstål och fick istället rosta efterhand. Det innebar att fasaden under lång tid såg minst sagt anfrätt ut, med stora skiftningar i färgen. Huset blev omtalat och många förfasade sig. Arkitekturupproret, en ideell grupp av arkitekturintresserade gav, efter en omröstning på Facebook, till och med huset årets Kaspar Kalkon-pris för Sveriges fulaste byggnad.
Skälet till att korrosionsprocessen gick ovanligt långsamt berodde dock i stor utsträckning på att det var den torraste sommaren i mannaminne. Utan nederbörd eller fukt tog det helt enkelt tid för plåtarna att rosta, vilket gav upphov till byggnadens flammiga yttre.
Kanske hade det varit en god idé att iklä fasaden i rostfritt istället? Då hade åtminstone inte frånvaron av rost varit ett problem!

cortenhuset-malmö

Då vi fascineras av korrosion var vi i början av inklädnaden vid cortenhuset för att sedan göra ett återbesök 8 månader senare.

 

Om du vill veta mer om rostfria stålsorter eller har frågor om vilken stålsort du ska välja, hör av dig till våra kunniga säljare.

Det finns knappt några bultar i Ölandsbron. Däremot en hel del rostfritt

Att det skulle finnas 7 428 954 bultar i Ölandsbron är ett påhitt från Killinggängets tv-program NileCity som gick under 90-talet. I verkligheten handlar det snarare om runt 20 000. Däremot finns det numera en hel del rostfritt armeringsjärn. Skälet till det är att Ölandsbron redan efter tio år hade börjat vittra sönder på grund av omfattande armeringskorrosion.

Utan rostfritt vittrade Ölandsbron

På sin tid var Ölandsbron ett djärvt och storslaget projekt, och faktum är att den under lång tid uppbar titeln Europas längsta vägbro. Man skulle kunna tro att den därför byggdes för att hålla för evigt. Men när projektet drogs igång på slutet av 60-talet låg fokus på byggkostnaden snarare än livscykelkostnaden.
Redan 1980, bara tio år senare, hade betongen i lågbrodelen börjat vittra sönder. Vid en närmare undersökning upptäckte man att bron hade omfattande armeringskorrosion i vattenlinjen på pelarna.
Det visade sig att vid tiden för bygget var Kalmar sund inte klassat som marin miljö utan som sötvattensområde. Därför rekommenderades en lägre cementhalt, ett mindre tjockt ytskikt och en högre vattenhalt i betongen. Skånska Cementgjuteriet fick dessutom tillstånd av Vägverket att använda havsvatten vid cementtillverkningen till lågbrodelen.

Inte många bultar men en hel del rostfritt i Ölandsbron

Det finns knappt några bultar i Ölandsbron. Däremot en hel del rostfritt

156 pelare fick bytas ut

Problemet var dock att även om Kalmar sund hade en betydligt lägre salthalt jämfört med havsvatten, 0,7 promille jämfört med 35 promille, så innehöll vattnet ändå salt. Därmed kom det in saltvatten i cementen.
Efterhand som åren gick dunstade vattnet, men kloriden blev kvar. På grund av kapillär uppsugning av havsvatten i bropelarna och avdunstning från ytan ökade dessutom koncentrationen av kloridjoner runt stålet ytterligare. Det ledde till att korrosion snabbt uppstod i armeringsjärnen eftersom de inte var tillverkade av rostfritt stål.
Redan 20 år efter att bron hade invigts fick lågbrodelens 156 pelare bytas ut. Tätskikten utökades kraftigt och armeringsjärnen ersattes med rostfria. Rostfria armeringsjärn är av förklarliga skäl dyrare än vanliga, men många förordar dem eftersom de kan spara väldigt mycket pengar på sikt.
Slutsatsen är att även om rostfritt stål ibland innebär en större initial investering, ger det ofta betydligt lägre totalkostnader.

Har du frågor kring hur rostfritt stål kan bidra till att göra din verksamhet eller konstruktion långsiktigt hållbar, tveka inte att höra av dig till någon av våra säljare. Du hittar deras kontaktuppgifter här.

Ytans betydelse för korrosion, del 3 – anlöpningar

Anlöpningar är något som kan drabba dig som svetsar i rostfritt. Har du upplevt att du är noggrann men ändå drabbas av oönskade anlöpningar. Vad beror anlöpningar på och hur undviker du att drabbas av anlöpningar? Detta är något vi hoppas att du ska ha koll på när du nu hittat till detta tredje inlägg kring ytans betydelse för korrosion.

I första delen berättade vi om varför en slipad yta är sämre mot korrosion än en oslipad yta. I andra delen kan du läsa om hur en elektropolerad yta förbättrar korrosionsmotståndet. Nu har turen kommit att prata kring anlöpningar. Anlöpningar är en försvagning i det rostfria materialet som uppstår vid kraftig uppvärmning såsom vid svetsning. Och nitisk putsning av ytan runt den kommande svetsen kan visa sig vara helt fel!

Hur uppstår anlöpningar

Anlöpningar uppstår vid temperaturer över 200°C som en kemisk reaktion när syre kommer i kontakt med det rostfria stålet. Även i lägre gradtal reagerar kromet med syret i luften och bildar kromoxid som skapar det fantastiska passiva skiktet som gör rostfritt till rostfritt. För att detta kromoxidskikt ska skapas krävs det att stålet innehåller minst 11 % krom och mer om detta kan du läsa om här. Vid svetsning när temperaturerna är höga och om syre får medverka så accelererar denna reaktion. Kromoxidskiktet växer kraftigt i tjocklek och utarmar det underliggande skiktet av krom. Oxidskiktet kan innehålla över 30 % krom men är fullt av sprickor som öppnar upp för punktkorrosion i det underliggande kromfattiga stålet. Vi har fått en anlöpning!

Hur undviker du anlöpningar?

Bästa sättet för att undvika anlöpningar är att undantränga och eliminera syret i luften genom att använda skyddsgas.

En oväntad och oönskad effekt!

Att putsa det rostfria stålet innan det svetsas ihop kan ge en oväntad och oönskad effekt. Det är nämligen så att mekanisk rengöring av ytan kan orsaka sämre slutresultat efter svetsning då anlöpningarna blir kraftigare.

Bilderna nedan visar ihopsvetsning av oslipade livsmedelsrör 76,1 x 1,6 mm i stålsort 1.4404. På bilden ser man skillnader i anlöpningens färg efter svetsning om man har att borstat med Scotch-Brite samt avfettat ytan eller endast avfettat ytan. På bilderna syns även hur förekomsten av syre har accelererat den kemiska reaktionen och skapat kraftiga anlöpningar. Vanligtvis tillåter man ljusa halmgula anlöpningar, men ytterligheten, mörka blåsvarta är förkastligt.
Ytterligare en sak att tänka på är också att på blankglödgade, slipade, borstade eller överbetade ytor uppkommer kraftigare anlöpningar jämfört med ytor i 2B och 1D.

rostfritt anlöpningar

Svetsat med 30 ppm syre i argon                         vs         Svetsat med 300 ppm syre i formiergas

 

Ett tåg helt i rostfritt blev räddningen för 30-talets tågoperatörer

Pioneer Zefyr, ett tåg helt i rostfritt, utvecklades av Budd Company i Chicago på i 30-talet. Genom att sänka vikten och förse det med en ny förbränningsmotor slog det de gamla ångloken med råge. Tiden det tog att resa mellan Denver och Chicago gick från 25 till 13 timmar och tågets premiärtur lanserades med sloganen ”From Dusk to Dawn”.

Lättare vagnar med rostfritt tåg

Från mitten av 20-talet hade resor med bil ökat och sakta men säkert fått den ångdrivna tågtrafiken att minska. Det skapade ett behov hos tågbolagen att utveckla snabbare och mer effektiva resmöjligheter för att kunna konkurrera.
En person som stod inför denna utmaning var Ralph Budd, verkställande direktör vid Chicago-Burlington and Quincy Railroad. Han var på jakt efter ett snabbare tåg som kunde ersätta dåtidens konventionella tunga ångdrivna tågen och att minska driftskostnaderna, locka fler kunder och öka lönsamheten. Projektet byggde på två delar, att utveckla lättare tågvagnar och en förbränningsmotor som kunde möjliggöra ett höghastighetståg.

Rostfritt tåg blev räddningen

Bygga i rostfritt gav många fördelar

1932 träffade Ralph Budd en av pionjärerna inom tillverkning av stål för bilar, Edward G. Budd, grundare och vd på Budd Company och blev mycket intresserad. För Edward Budd demonstrerade nämligen sitt nya Budd-Michelin-lok som var byggt helt i rostfritt stål.
Att bygga i rostfritt hade många fördelar jämfört med trä och härdat stål. Det var ett lättare och starkare material, och den naturliga silverfärgen i kombination med motståndet mot rost innebar att det inte behövde målas för att motstå väder och vind. I och med att loket var lättare skulle det även kunna ta mer last för samma kostnad.

Utvecklade ny metod för punktsvetsning

I utvecklingsarbetet drog Budd Company nytta av den teknik för att forma stål som de tidigare uppfunnit. Dessutom hade de redan lyckats lösa det största problemet med att bygga lok i rostfritt stål, nämligen att hitta en svetsteknik som inte minskade stålets styrka och korrosionsmotstånd. Deras patenterade metod, kallad Shotwelding, innebar att man automatiskt kunde kontrollera timingen på varje enskild svetsad punkt.
I punktsvetsning pressas de två material som ska förenas ihop och sedan leder man en hög ström genom fogen vilket får de två delarna att smälta samman. Men om svetspunkten hettas upp under för lång tid kommer hettan att sprida sig ut från fogen vilket försvagar stålet och kraftigt minskar dess korrosionsmotstånd. Genom den nya metoden kunde Budd Company automatiskt och med hög precision kontrollera svetstiden och därmed säkerställa att värmen inte hann sprida sig.

Två timmar snabbare än tidtabellen

I maj 1934 var det dags för premiärturen med tåget som döpts till Pioneer Zefyr. Turen gick mellan stationerna i Denver och Chicago, en sträcka på drygt 160 mil. Tågets snitthastighet, tack vare den nyutvecklade dieselmotorn och den lägre vikten, blev i snitt 124 km/h med en topphastighet på 181 km/h. Det överträffade förväntningarna med råge, vilket innebar att tåget anlände till Chicago Union Station hela 1 timme och 55 minuter före tidtabellen. Resan tog drygt 13 timmar, vilket kan jämföras med de 25 timmar det tidigare tagit att göra resan med tåg.

Vill du veta mer om hur rätt sorts rostfritt stål kan förbättra och optimera din verksamhet? Hör av dig till någon av våra kunniga säljare så berättar de mer.

 

 

Storköksutrustning i rostfritt stål

Idesta Foodtech är specialister på utrustning till storkök och restauranger, med över 90 års erfarenhet. Deras fokus ligger på kvalitet i varje led och det gäller även när de väljer rostfritt stål.
– Många tror att rostfri plåt alltid har samma kvalitet, men det finns en oerhörd bredd på tillverkare över hela världen, säger Jonas Komstedt, produktionschef på Idesta Foodtech.

Från dörrar till storköksutrustning i rostfritt stål

Namnet Idesta har gamla anor. Det etablerades som varumärke redan 1929 av den legendariske arkitekten Sigurd Lewerentz som bland annat var med och skapade Skogskyrkogården i Stockholm. I Eskilstuna startade han produktion av dörr- och fönsterpartier av metall baserat på ett egenutvecklat byggsystem som han gav namnet Idesta.
Igenom åren har Idesta utvecklats till en familjeägd företagsgrupp, aktiv inom en rad olika branscher. Men metallen är fortfarande i fokus, precis som kvalitetstänkandet. Idag utvecklar och tillverkar företaget utrustning för storkök och restaurang med funktion och kvalitet som ledstjärnor.
Ett exempel på hur de kontinuerligt verkat för att underlätta arbetet i köket är att de var först med att införa gastronomistandarden Gastro-Norm i Sverige. Det är ett internationellt system för standardyttermått på kantiner som gör det möjligt att använda olika storlekar och fabrikat i samma vagnar, värmeskåp och vattenbad.

All rostfri plåt är inte likadan

Förutom sina egna produkter för storkök och restauranger under namnet Idesta, tillverkar Idesta Foodtech även plåtdelar till SDX storköksutrustning som tillverkas i Sölvesborg. All plåtproduktion sker på fabriken i Malmö där Jonas Komstedt är produktionschef. I den rollen har han bland annat ansvar för kvaliteten på råmaterialet som till stor del utgörs av rostfritt stål.
– Köksutrustningen ska tåla mycket, därför är kvaliteten på det rostfria stålet viktig. Många tror att rostfritt stål alltid har samma kvalitet, men det finns en oerhörd bredd på tillverkare över hela världen. Det är ett av skälen till att vi valt att inte köpa på spotmarknaden utan enbart via Damstahl så att vi kan trygga hela kedjan.

Undviker vågiga plåtar

Idesta Foodtech använder uteslutande ferritiska och austenitiska rostfria stål. Deras produkter har inte livsmedelskrav eftersom de inte kommer i direktkontakt med livsmedlet, om man undantar diskbänkar. Därför har de inte behov av några syrafasta kvaliteter. Däremot är de beroende av att det rostfria stålet håller hög och jämn kvalitet.
– I vår tillverkning svetsar vi många meter och då är det oerhört viktigt att det inte finns några grundspänningar i plåten. Även om materialet i sig är av rätt sort kan det ändå uppstå spänningar i processen. Därför måste vi kunna vara säkra på att materialet har en jämn kvalitet.
Även vid laserskärningen är materialkvaliteten en kritisk faktor. Skärningen kan frigöra ”inbyggda” spänningar i plåten vilket gör plåten ojämn. Detta skapar problem i de följande momenten i processen eftersom stansmaskinen rör sig mycket nära ytan med millimeterprecision, vilket gör att minsta vågighet kan få den att fastna.

storköksutrustning rostfritt

Hade problem med tillverkarens logistik

När Jonas Komstedt blev anställd som inköpare på Idesta Foodtechs Malmöfabrik företaget började man förändra sitt synsätt på inköpsprocessen.
– Idesta Foodtechs fabrik hade tidigare ägts av Electrolux och de arbetade på ett eget sätt med inköp. De hade ett omfattande grundavtal direkt med stålverken och sedan kunde vi förhandla fram lokala villkor. Men jag blev rätt snart varse att stålverken inte riktigt kunde leva upp till våra behov när det gällde leveranstider. De tillverkade ofta en stålsort i taget vilket gjorde att tillgången varierade kraftigt. Ibland hade vi överdrivet mycket av en stålsort och brist på en annan.
För att kunna skapa en jämnare leverans började Jonas Komstedt titta på olika grossister som kunde leverera rostfritt stål.
– Jag insåg att prisskillnaden jämfört med stålverken faktiskt inte var så stor. Så vi bestämde att de extra örena var väl investerade om det innebar en bättre logistik och leveranssäkerhet.

Ett bollplank för rostfritt stål

När väl beslutet att handla via grossist var fattat föll valet på Damstahl.
– Jag upplevde dem som mer än en grossist, snarare ett bollplank. Bland annat frågade de mig varför jag inte använde mer ferritiskt stål och det fick mig att börja tänka i nya banor. Det ledde till kostnadsbesparingar som faktiskt till stor del var Damstahls förtjänst.
Samtidigt brottas Jonas Komstedt med prisnivåer. Det är hård konkurrens på marknaden och i upphandlingarna går kunderna mycket på pris.
– Därför tar vi alltid in priser för att skapa oss en uppfattning om hur marknaden ser ut. Men Damstahl brukar för det mesta ligga rätt.
Möjligheten att få speciallösningar kring logistik och service är en annan positiv faktor, som i vissa fall även inneburit bättre ekonomi för Idesta Foodtech.
– Damstahl är lyhörda på ett sätt som jag inte upplevt hos andra. Allt går inte alltid att lösa, men de försöker alltid göra det. Dessutom uppskattar jag att de finns där som ett bollplank. Jag har haft en massa idéer och kunnat diskutera dem med Damstahls kunniga experter.

Om du har frågor kring rostfritt eller vill diskutera olika rostfria materiallösningar för din produktion är du välkommen att kontakta någon av våra kunniga säljare. Du hittar deras kontaktuppgifter här.

Rostfria grytor för induktionshällen

Har du en induktionshäll eller funderar kanske på att byta till en? Det gjorde vår produktspecialist Tord Nilsson för några år sedan och fick en påminnelse om att det finns många olika kvaliteter av rostfria grytor för induktionshällen. För även en produktspecialist kan råka ut för korrosion av rostfritt. Särskilt när han glömmer läsa instruktionsboken.

rostfria grytor induktionshäll

Välj rätt rostfria grytor för din induktionshäll

Visst har man hört många gånger att alla grytor inte fungerar på en induktionshäll. Men det är inte alltid man tänker på vad ens grytor har för botten precis när man byter spis. Däremot är det något som snabbt får stor betydelse när den nya spisen är på plats och en gammal gryta vägrar bli varm. Precis detta hände Tord när han skulle laga middag. Ett gäng nya rostfria grytor fick snabbt införskaffas och allt verkade vara som det skulle. Men efter några månader såg grytorna inte längre ut riktigt som de skulle. När Tord diskade dem upptäckte han att det hade börjat bli pittings, alltså punktkorrosion, i botten av grytan.

Salta vattnet sist

Eftersom Tord onekligen vet en hel del om både rostfritt, korrosion och pittings insåg han att det var något som blivit fel. Sagt och gjort, han tog med sig grytan till affären för att reklamera den och räknade med att det inte skulle vara några problem. Men väl framme vid kassan fick han en fråga han inte var beredd på: ”Har du läst bruksanvisningen?”
Nog för att det alltid är viktigt att läsa bruksanvisningar, men när det gäller en gryta med lock kändes det inte helt nödvändigt. Tord hade alltså inte läst bruksanvisningen, varken för dessa grytor eller några andra av alla de han använt genom åren.
En bruksanvisning letades fram och Tord kunde strax läsa: ”Salta vattnet först när vattnet har börjat koka”.
I åtskilliga år hade han kokt pasta, rotfrukter och potatis genom att hälla i vatten tätt följt av salt för att sedan vänta på att det hela skulle koka upp. Något som alla hans tidigare rostfria grytor hade klarat utan problem med pittings.

rostfri gryta pittings

På bilden kan du se en närbild av den rostfria grytans botten. Markerad kan du se de grövsta skadorna. De svarta märkena är urgröpningar i det rostfria stålet = pittings.

Varför rostade grytan?

Så varför skulle man hälla i saltet sist? Och vad berodde dessa pittings i grytan på? Jo, rostfritt stål är känsligt för tre olika parametrar: klorider, värme och tid. Lägre stålkvalitet har ett lägre motstånd mot klorider.
Anledningen till att grytan så lätt kunde drabbas av rostangrepp var alltså för att den var tillverkad i en stålsort av lägre kvalitet. Den korta stund som saltet varit i kontakt med grytans botten innan det lösts upp räckte för att stålet skulle påverkas och pittings uppstå.

Vilka rostfria grytor fungerar för induktionshällen?

En platta på en induktionshäll blir inte varm i sig. Istället finns det en metallspole under hällens yta som genererar ett magnetiskt fält. Det i sin tur skapar ett elektriskt motstånd i grytans botten vilket gör den varm. Och för att detta ska ske måste alltså grytan ha en botten som är magnetisk. Många av de bättre rostfria stålsorterna är inte magnetiska, därför brukar man lösa det genom att tillverka grytor i rostfritt stål av de kvaliteter som tål klorider och värme i högre grad, men tillverka bottenplattan i en rostfri kvalitet som är magnetisk.

Vill du läsa om fler kombinationer av rostfria stålsorter? Då finns det ännu ett köksverktyg som kombinerar stålsorter med olika egenskaper – din kökskniv.