Rostfritt stål – handbok för nyfikna

Publicerat den av

Nyfiken på rostfritt stål? Då ska du beställa vår senaste bok, Rostfritt stål – handbok för nyfikna av vår egen specialist Claus Qvist Jessen. Den innehåller det mesta som är värt att veta när det gäller rostfritt stål, korrosion, bearbetning, ytbehandlingar och mycket annat. För att ge dig en försmak publicerar vi här ett utdrag ur boken som handlar om att ferritiska stål emellanåt kan vara ett fullgott alternativ till austenitiska stål.
Vill du beställa Rostfritt stål – handbok för nyfikna? Klicka här!

Bokomslag-Rostfritt stål-handbok för nyfikna

Utdrag ur Rostfritt stål – handbok för nyfikna:

Ferritiska stål som alternativ till austenitiska stål
För bara några år sedan var nickelfritt ferritiskt rostfritt stål något man skrattade åt. Det låga priset kunde inte kompensera dålig korrosionsbeständighet, dålig svetsbarhet och de dåliga mekaniska egenskaperna. Därför användes ferritiskt rostfritt stål historiskt sett ofta bara för enkla och billiga konstruktioner där man bara ville ha något som såg snyggt ut.
Det senaste årtiondets kraftiga uppgångar (och fall) för nickelpriserna har emellertid förändrat detta. Nickel är ett mycket viktigt legeringsämne i de austenitiska stålen, och större delen av legeringstillägget för ett 4301-stål utgörs av just nickel. Detta innebär att svängningarna i nickelpriset får stor effekt på̊ de fluktuerande stålpriserna. Det finns därför mycket att vinna på̊ att kunna släppa det dyra och prismässigt instabila nicklet och ändå̊ få en bra korrosionsbeständighet.

Korrosionsbeständighet hos ferritiskt stål

Punktfrätning är en av de vanligaste korrosionsformerna hos rostfritt stål. I avsnitt 3.5.2 visas stålets beständighet mot begynnande punktfrätning som uttrycks med ett PREN-värde (Pitting Resistance Equivalent). Baserat på̊ tabell 3.1 kan man därför förvänta sig att det ferritiska 4509 (PREN 17,5) har samma beständighet mot begynnande punktfrätning som det austenitiska 4301 (PREN 17,5). På samma sätt kan man förvänta sig att det ferritiska 4521 (PREN 22,9) ligger på̊ ungefär samma nivå̊ som det austenitiska 4404 (PREN 23,1). Detta har verifierats på̊ experimentell väg. Så länge punktfrätning utgör den största risken bör man alltså̊ kunna ersätta det traditionella austenitiska stålet med dess ferritiska motsvarighet utan att offra korrosionsbeständigheten.
Återigen måste man tänka på̊ att PREN-värden bara kan användas för att bestämma beständigheten gentemot begynnande punktfrätning. Om korrosion har startat är det bra att ha med Ni som broms, och därför förlöper angreppet snabbare hos ferritiskt stål än austenitiskt. Detta är för övrigt skälet till att de austenitiska stålen klarar sig bättre mot spaltkorrosion än sina ferritiska motsvarigheter. Bägge delarna är goda argument för att alltid välja ett stål där korrosionen aldrig har en chans att sätta igång.
Utöver punktfrätning/spaltkorrosion finns goda skäl att vara uppmärksam på̊ spänningskorrosion (SPK). Spänningskorrosion angriper nästan uteslutande de austenitiska standardstålen ur 4301- och 4401-klasserna (avsnitt 3.7.1), så där har de ferritiska stålen en enorm fördel eftersom de inte alls angrips av kloridinducerad SPK. Det går därför utmärkt att använda ferritiska stål på̊ många platser där SPK är den korrosionsform som påverkar livslängden mest, och där stål ur 4301- och 4401/04-klasserna därför inte kan användas. Ugnar tillverkade av ferritiskt rostfritt stål är en klassiker.
På minussidan för de ferritiska stålen hör det faktum att den frånvarande nickelbromsen gör att de inte motstår allmän korrosion särskilt bra, vare sig i starka syror eller starka baser (t.ex. fig. 3.6). För användning vid extrema pH-värden är traditionella austenitiska rostfria stål därför normalt att föredra framför de ferritiska.

Mekaniska förhållanden för de ferritiska stålen

Ur mekaniskt perspektiv finns vissa skillnader mellan de ferritiska och austenitiska ståltyperna. Tittar man på̊ sträckgränsen (Rp 0,2) är den vanligen marginellt högre för de ferritiska ståltyperna än de motsvarande austenitiska. I gengäld är brottgränsen (Rm) lite lägre, och erfarenheten säger att de ferritiska stålen därför är lättare att klippa och borra i än de väldigt sega austenitiska stålen.
På minussidan för ferriterna står det faktum att brottförlängningen är något mindre än för de gummiartade austenitiska stålen (minst 20 % jämfört med 45 %), vilket gör att ferriterna är mindre lämpliga för kraftiga mekaniska deformationer. Detta gäller framför allt vid ren sträckformning, men ferritiska stål kan i stället ofta användas för djupdragning. I England och Italien använder man till exempel ofta 4016 för cateringutrustning just på̊ grund av djupdragningsegenskaperna som inte alls är så dåliga. Man ska dock inte förvänta sig några mirakel och tro att det går att tillverka en komplicerad dubbeldiskho i ferritiskt rostfritt stål utan mellanglödgning. Det är tyvärr omöjligt.
Brottförlängningen påverkar också̊ vid bockning. Ferritiska stål kan absolut bockas, men inte alls i samma utsträckning som de austenitiska, och bockningsradien måste därför vara större. På det hela taget påminner de ferritiska rostfria stålen (kubisk rumscentrerad struktur) ur mekanisk synpunkt mer om ferritiska svarta stål (även de kubiskt rumscentrerade) än om austenitiska rostfria stål (kubiskt ytcentrerade).
En annan detalj är de mekaniska förhållandena vid extremt låga och extremt höga temperaturer. Vid mycket låga temperaturer kan de ferritiska stålen bli spröda, vilket märks i form av en plötsligt försämrad slagseghet (AV). Vid vilken temperatur denna förändring inträffar varierar en del beroende på̊ legering, tjocklek och eventuella svetsar, men ned till -20 °C går det som regel bra. Till exempel 4509 har med framgång använts utomhus i Norrland där vintertemperaturen lätt hamnar runt –40 °C. För hyperkalla ändamål (t.ex. flytande kväve ned till –196 °C) finns det bara en enda lösning: austenitiskt stål – vanligen 4404.
Även vid förhöjda temperaturer kan man riskera mekaniska problem. Vid längre uppehåll i temperaturområdet 400 till 550 °C kan man riskera ”475°-sprödhet”. Detta fenomen förekommer också̊ för duplexstål (samma temperaturområde), och de ferritiska stålen är därför mindre lämpade för högtemperaturförhållanden än de mer toleranta austeniterna. Observera dock att stålet vid mycket höga temperaturer (över 550 °C) lämnar riskzonen. Då kan de ferritiska stålen återigen bli relevanta (avsnitt 5.3.5), så alla situationer måste bedömas från fall till fall.

Vill du beställa Rostfritt stål – handbok för nyfikna? Klicka här!

Damstahls egen Claus Qvist Jessen är kemiingenjör, fil. dr och en världsledande auktoritet inom rostfritt stål. Han har även skrivit böckerna ”Rostfritt stål och korrosion”, ”Rostfritt stål för hygienisk utrustning inom food/pharma” samt ”Surface Treatment of Stainless Steel – Corrosion and Cleanability”. Du kan beställa dem här.

 

Superduplex skapar lättare och säkrare oljeplattformar

Publicerat den av

Ända sedan 70-talet har det borrats efter olja i Nordsjön. Men efterhand som behovet av nya fyndigheter ökat, har man tvingats placera oljeplattformar allt längre norrut. Den isande havsmiljön är oerhört aggressiv mot rostfritt stål, framför allt alla de stålbultar som håller ihop konstruktionen. Lösningen på den utmaningen blev superduplex stål.

Rätt rostfritt på oljeplattformar i extrema miljöer

I grund och botten är en oljeplattform helt enkelt en kemisk fabrik placerad mitt ute på havet. Där finns all teknik och utrustning som krävs för att göra den helt självförsörjande, som till exempel elgeneratorer, vattenavsaltare och bostäder för oljearbetarna. Allt inklämt på ett så litet utrymme som möjligt för att undvika att göra plattformen för tung så att man kan minimera stödkonstruktionen och ankarpunkterna.
Dessutom kräver oljeproduktionen åtskilliga kilometer rör, både för process och för transport. Rören sammanfogas normalt med flänsar vilket innebär hundratusentals galvade bultar och muttrar.

Rostande bultar ett problem

Ett av de företag som under lång tid borrat efter olja i Nordsjön är norska Statoil. För närvarande är de i full färd med att vidareutveckla det största oljefältet i området, Johan Sverdrup, vilket bland annat innebär att de bygger ett antal nya oljeplattformar. Fältet beräknas ge olja i 50 år framöver, så det ställer höga krav på plattformens livslängd, vilket i förlängningen påverkar materialvalen i stomme, utrustning och rördelar, både när det gäller motståndskraft och vikt.
Statoil har länge varit verksamma på Nordsjön och har genom åren fått allt större erfarenhet av vad som krävs för att klara det hårda klimatet, med kyla, stormar och saltvatten.
Bland annat har de noterat att de galvade bultarna som bland annat används i rörflänsarna har förhållandevis kort livslängd på grund av korrosion. Den skyddande hinnan av zink varar i snitt mellan åtta och tio år, sedan börjar bultarna rosta. I den hårda marina miljön blir den totala livslängden för bultarna inte mer än cirka 15 år. Långsiktigt skapar detta problem eftersom försvagade bultar riskerar en säker, pålitlig och miljömässigt hållbar drift av det komplicerade rörsystemen.

rostfritt oljeplattformar-oljefältet Danfelt

Oljebranschen har traditionellt sett alltid legat i framkant av utvecklingen och rostfritt stål är inget undantag – särskilt inte när man behöver ett material som tål mycket frätande miljöer. Den här bilden är hämtad från oljefältet Danfelt i den danska delen av Nordsjön. Foto: ©Maersk Oil

Superduplex rostfritt stål blev lösningen

I och med att många av de äldre oljeplattformarna genom uppgraderingar och utveckling fortfarande är i drift, innebär det att Statoil löpande behöver byta ut flera tusen bultar efterhand som de passerar sin tekniska livslängd. Det är av förklarliga skäl ett tids- och resurskrävande projekt som dessutom skapar driftsstörningar på plattformen. Därför har Statoil sedan en tid börjat ersätta de galvade bultarna med bultar i superduplex rostfritt stål.
I de nya oljeplattformarna som byggs för Johan Sverdrup har de redan från början föreskrivit duplex, framför allt för kabelrännor, rörstöttor och andra konstruktionsdelar som inte utsätts för höga temperaturer. Med duplex får plattformen längre livslängd, minskat underhåll och lägre vikt. Just viktreduceringen är en viktig del i konstruktionen. Ju mer ovandelen på plattformen väger, desto större lyftkraft måste kranbåten ha för att få allt på plats, vilket ökar kostnaderna avsevärt. En lättare ovandel innebär också att den bärande konstruktionen undertill kan vara mindre, lättare och därmed också mer kostnadseffektiv.

Ökande betydelse inom offshore-teknologin

Det rostfria stålet med superduplex legeringar är oerhört starkt och har en hög motståndskraft mot många olika typer av korrosion, vilket bland annat beror på en molybdenhalt på 3,5 procent. Duplex och superduplex har dubbelt så hög sträckgräns jämfört med austenitiskt rostfritt stål, som exempelvis 316L, och är starkare än härdade versioner av samma stålsort, vilket är den sort som vanligtvis används inom offshore. Dessutom har duplex och superduplex bra egenskaper när det gäller duktilitet och seghet i temperaturer ända ner till -80° C, vilket är en viktig faktor vid oljeborrning i Nordsjön eller arktiska miljöer.
Så efterhand som offshore-teknologin utvecklas för att möta världens energibehov på ett mer effektivt, säkert och hållbart sätt, kommer duplex och superduplex rostfritt stål att bli en allt viktigare faktor i konstruktionsarbetet

Djupare rostfri information hittar du som vanligt hos våra produktspecialister samt i våra böcker som du kan läsa mer om här

Rostfritt plattstål; Tre av samma sort men inte likadana

Publicerat den av

Ofta vill vi samla ihop produkter till större grupper. Man kan se det som att rostfritt plattstål är ett samlingsnamn för en produktfamilj med flera olika egenskaper. Anledningen till att det finns tre olika sorters plattjärn är just för att de har olika egenskaper och ska med fördel användas för olika ändamål.

Varmvalsat plattstål

Det vanligaste rostfria plattstålet är det i varmvalsat utförande. Detta kan  upplevs ofta som lite mjukare. Varmvalsat rostfritt plattstål går bra att svetsa borra och fräsa i dock är toleranserna ganska generösa vad det gäller vinkelräthet och rakhet. Detta plattstål går också att bocka men är inte helt följsamt det kan ibland sticka iväg åt ett håll du inte riktigt vill.

Att tänka på vad det gäller de generösa toleranserna är att ju grövre dimension desto generösare är toleranserna. Exempelvis hur romboid plattstålet får vara = hur mycket ur vinkel den får vara. Detta är något du ska ha med i beräkningen och välja dimension efter sitt färdigmått.’

Om du exempelvis beställt ett plattjärn som är 60 x 40 mm och har ett färdigmått  59 x 39 mm så kan du snabbt se i tabellen för tjocklek att plattjärnet får vara 1,5 mm ur vinkel. Med denna information kan du enkelt se att det då kan bli svårt vid extremfall att få ut färdigmåttet 59 x 39 mm.

Plattstång-toleranstabell

Toleranstabell för vinkelräthet

Plattstång-tolerans

Klippt plattstål

Det andra plattstålet är den sort som vi kallar för det klippta plattstålet, eller mer korrekt det slittade plattstålet. Detta är ett plattjärn som är slittat ur ett varmvalsat coils. Det kan ibland upplevas som något hårdare. Däremot håller det sig bättre inom måttoleranserna vad det gäller bredd-, vinkel- och rakhetstolerans än det varmvalsade.

Det klippta plattjärnet sticker inte heller iväg när du bockar det vilket är en fördel om du ska ex bocka detta runt tex en jig (jig = en mall). Givetvis går det bra att även fräsa, borra, gänga och svetsa i detta också. En nackdel med det klippta plattstålet är att de slittade/klippta kanterna kan upplevas som grova och råa.

Kalldraget eller blankdraget plattstål

Den sista sortens plattstål är det i kall-/blankdraget utförande. Denna typ av plattjärn har snäva toleranser och raka skarpa kanter samt är ofta till utförandet i tolerans H11. Ytterligare en egenskap är att den också passar i en fixtur utan att man behöva fräsa den runt om.

En nackdel som gäller all form av kall-/blankdraget material är att man bygger in spänningar. Vid kraftig bearbetning som tex fräsning frisläpper man dessa spänningar och materialet har lätt för att slå sig.

Rostfritt plattstål i dekorativt syfte

Har du tänkt använda plattjärn i dekorativt syfte. Då finns det en del dimensioner i klippt utförande som är slipade på de två breda sidorna. Givetvis kan du även slipa upp ett varmvalsat plattjärn men då ska du ha med sig att det kan finnas porer som kan synas efter slipning.

 Vilket plattstål ska du välja?

Alla tre varianter som vi beskrivit går givetvis att använda och fungerar till allting men för att optimera bör du tänka till. Väljer du rätt sort till tillverkningen så blir arbetet lättare

Massor av olika plattstål hittar du på vår egna rostfria e-handel.

Vad gör ketchup och senap med rostfritt?

Publicerat den av

I ett tidigare inlägg kan du läsa om vår kund som fick byta ut de mer lättbearbetade stålsorterna 1.4301 och 1.4404 till det hårda SMO för att skapa produkter som ska kunna hantera tillverkningen av ketchup. Detta för att ketchup är ett så pass frätande livsmedel.

Kan verkligen den mat vi har i kylen vara så frätande att det påverkar något så hårt som rostfritt?

Då vi hade en sommar med långt grillförbud fick vi på Damstahl mycket ketchup och senap över i kylen. Därför ville vi själva göra ett lite experiment med det vi hade kvar. Numera ligger det därför fyra stycken plåtprover på en hylla här hos oss. De fyra plåtproverna i kvaliteterna 1.4462, 1.4016, 1.4301 och 1.4404 har vi preparerat med både ketchup och senap för att följa dem och se vad som händer med när dessa livsmedel med hög halt ättika får ligga kvar länge.

Experiment med ketchup och senap

Experiment med sommarens rester

Efter en månads tid så sköljde vi av plåtarna för att se om de blivit påverkade och nog blev vi lite förvånade. För på kort tid hade framförallt senapen gjort stor åverkan på främst plåten av 1.4016. Se bilden här nedanför där du kan se de mörka partierna som är riktiga urgröpningar i plåten.

Rostfritt 1.4016 ketchup

Senapens påverkan på 1.4016

Vi fortsätter att följa sommarens rester på våra plåtar!

Ketchup kräver 254 SMO

Publicerat den av

Ketchup är ett av de mest frätande livsmedel som finns, åtminstone när det kommer till hur det påverkar rostfritt stål. Men 254 SMO, en legering som skapades för att kunna motstå den kraftigt korrosiva miljön vid oljeplattformarna i Nordsjön, visade sig vara lösningen. På VK Mekaniska i Staffanstorp är de specialister på att bearbeta denna mycket sega, hårda och motståndskraftiga stålsort.

Ingen motstår ketchup. Mer än 254 SMO

Rostfritt stål av 4307- och 4404-grupperna är standardmaterialet för komponenter i nästan alla former av anläggningar för livsmedelsproduktion. Det beror bland annat på att de austenitiska stålsorterna sedan 1940-talet med framgång använts för en mängd kritiska tillämpningar. De är dessutom relativt lätta att forma och svetsa.
Men det finns vissa livsmedel där det vanliga syrafasta stålet inte räcker till. Det gäller till exempel vid tillverkning av ketchup, senap och majonnäs, som är bland de mest korrosiva livsmedlen som finns.
Dessa tre livsmedel innehåller ättika vilket ger dem ett lågt pH-värde. Visserligen är surheten i sig inte något större problem. Ren, kall ättika är totalt ofarlig för nästan alla typer av rostfritt stål. Men i kombination med det salt som tillsats i exempelvis ketchup och som ger en hög kloridhalt, kan den skapa punktfrätning också i syrafast stål. Till detta kommer en hög temperatur på ca 70°C under tillverkningsprocessen, vilket gör att korrosionen går mycket fortare.
Kombinationen av klorider, syra och värme innebär alltså att det rostfria stålet utsätts för en gemensam attack av tre korrosiva beståndsdelar.
Förr i tiden tvingades man därför att byta ut delarna i maskinerna för tillverkning av dessa livsmedel med relativt korta intervall. Framför allt punktkorrosionen skapade ytojämnheter där bakterier kunde samlas och växa, vilket innebar potentiella hälsorisker. Idag är hållbarheten mycket bättre eftersom de kritiska maskindelarna nästan uteslutande tillverkas av 1.4547 – eller 254 SMO som den också kallas, en stålsort med mycket stark motståndskraft mot korrosion.

SMO för ketchup

Tube case gjorda i 256 SMO

 

254 SMO utvecklades för oljeindustrin

Den stora oljekrisen i början av 70-talet, då oroligheter i Mellanöstern fick oljepriserna att stiga kraftigt, ledde till ett ökat intresse för nya oljekällor. Bland annat blev det ekonomiskt försvarbart att borra efter olja i Nordsjön. Det krävde en ny typ av rostfri legering som kunde klara de svåra förhållandena i havsvatten.
Att experimentera fram nya legeringar som tål tuffa korrosiva miljöer har pågått under hela 1900-talet. Redan på 1940-talet insåg man att man genom att kombinera ferritiskt och austenitiskt rostfritt stål kunde öka motståndskraften mot korrosion och öka hårdheten, det som idag kallas duplexstål.
Olje- och gasindustrin i Nordsjön efterfrågade rostfritt stål som var starkt, hade hög motståndskraft mot saltvatten. Bland annat utvecklade Avesta Jernverk en legering som kombinerade en högre andel molybden med kväve, vilket resulterade i ett rostfritt stål som är nästan två gånger starkare än de mer vanliga stålsorterna. Avesta Jernverk lanserade sin nya legering under varumärket 254 SMO.
Men även om nya superstarka stålet var utvecklat med den marina industrin i åtanke, spred det sig tack vare sina egenskaper efter hand till andra områden, som till exempel livsmedelsindustrin – och ketchuptillverkningen.

Mer om hur du kan kombinera stålsorter kan du läsa om här

Nackdelen är att 254 SMO är svårbearbetat

VK Mekaniska i Staffanstorp levererar maskindelar till bland annat TetraPak och Getinge och har arbetat med 254 SMO i drygt 20 år. De har med andra ord lång erfarenhet av de utmaningar som finns när det gäller att bearbeta materialet.
– Vi började arbeta med SMO i slutet av 90-talet när Alfa Laval ville byta till SMO i vissa komponenter i processanläggningar för bland annat ketchup, berättar Henrik Johansson på VK Mekaniska. Ketchup är oerhört frätande, en maskin gjord i en stålsort med lägre motståndskraft riskerar att få betydligt kortare livslängd.
Men att bearbeta 254 SMO är onekligen en utmaning. I och med att 254 SMO har en legering som består av mellan 19,5–20,5 % krom, 17,5–18,5 % nickel, 6–6,5 % molybden och 0,18–0,22 % kväve är det betydligt segare och hårdare än traditionellt syrafast stål.
– SMO tar uppemot 50 procent längre tid att bearbeta jämfört med syrafast, berättar Henrik. Dessutom kostar det fyra gånger så mycket i inköp. Så det gäller verkligen att inte köra fel.

Förutom den ökade tidsåtgången, innebär materialhårdheten även att verktygen slits betydligt snabbare.
I och med sin långa erfarenhet när det gäller bearbetning av 254 SMO händer det att kunder ber VK Mekaniska att vara med som rådgivare vid utvecklingen av komponenter till nya maskiner.
– Eftersom vi vet vad som krävs i tillverkning och bearbetning är vi gärna med och hjälper till att förbättra produktionen, säger Henrik. På så sätt kan vi bidra till att göra den enklare och billigare att tillverka. När man arbetar med SMO räknas varje timme man kan spara in.
Tack vare att VK Mekaniska har en låg personalomsättning har de genom åren byggt upp en stor kompetens och erfarenhet när det gäller att hantera 254 SMO utifrån hur konstruktionen ser ut.
– Det handlar om hur vi rent praktiskt hanterar det, när det gäller maskiner, verktyg och arbetsgång. Men också om en känsla för materialet och hur vi tar oss an det på smartast möjliga vis, säger Henrik.

Har du frågor om rostfria stålkvaliteter kan du alltid vända dig till våra produktspecialister och säljare för att få bästa råden.

En skräddarsydd fläktkåpa i rostfritt stål

Publicerat den av

Köket är hemmets hjärta och människor vill skapa ett personligt hem. Då blir möjligheten att individanpassa utrustning och design allt viktigare. Fjäråskupans framgångsrika affärsidé är att tillverka en skräddarsydd fläktkåpa i rostfritt stål.

Rätt rostfritt stål för en vacker fläktkåpa

På Fjäråskupan i Torslanda tillverkas köksfläktar precis som kunderna vill ha dem. Flexibiliteten är stor och kunderna kan välja bland en mängd olika modeller till ett tiotal olika tekniska system som sedan anpassas utifrån deras förutsägningar och önskemål. Höjd, bredd, lutning – du kan få din fläkt exakt som du vill. Ett erbjudande som visat sig vara mycket framgångsrikt.
– Vi säljer mycket till de som renoverar sina kök, berättar Henrik Turefeldt, designer på Fjäråskupan. Husen varierar väldigt när det gäller mått, takhöjd och förutsättningar. Dessutom vill allt fler ha individuella lösningar och sin egen design.

Förutom själva fläktmotorn och kretskortet tillverkar Fjäråskupan allt i egen regi.
– Vi sköter hela produktionen här i Torslanda, från plan plåt till färdig produkt. Vi säljer via återförsäljare som köksbutiker, vitvarubutiker och byggvaruhandeln.
Eftersom det finns en mängd val är varje order unik. Därför har Fjäråskupan ett system för order för att säkerställa att allt blir rätt.
– Varje kupa tillverkas mot order, vi har ingenting färdigt på lager. Så de som arbetar i produktionen måste verkligen läsa ordrarna noga och se vad som är unikt för varje enskild kåpa.
Men även om utseendet skiljer sig mellan varje kåpa är anpassningarna ofta av samma typ.
– Vi har cirka 35 olika standardmodeller som kunden utgår ifrån och sedan anpassar. Det kan handla om att de vill ha den djupare för att passa köksbänken, ha fläktmotorn på taket för att minska buller, ha skorstenen snedskuren i en viss vinkel eller göra den extra lång, eller att de vill ha kåpan lackerad i en speciell unik kulör. Oavsett vilket, så tillverkar vi den som de vill ha den.

Rostfritt stål fläktkåpa Fjäråskupan - Fasett

Rostfri fläkten Fasett från Fjäråskupan

 

Ytan är lika viktig som insidan

När Henrik och hans far startade Fjäråskupan i början på 90-talet ägnade Henrik mycket tid åt att studera olika rostfria ytbehandlingar för att hitta den perfekta lystern.
– Jag hade en väldigt tydlig idé om hur jag ville ha det. För mig var det otroligt viktigt att hitta rätt kvalitet och rätt yta. Den skulle definitivt inte vara slipad, det är inte snyggt och dessutom opraktiskt eftersom den är svår att rengöra.
Henrik provade en mängd olika varianter och kom till slut fram till att den skulle vara våtborstad.
– Tillsammans med Damstahl testade vi olika plåtar och olika sätt att våtborsta dem och kom till slut fram till att det dessutom skulle göras i en specifik maskin för att uppnå exakt det resultat jag eftersträvade. Som sagt, för mig är lystern oerhört viktig.

Behålla lystern med ny plåt

Från 90-talets mitt fram till 2007 använde Fjäråskupan en nickelbaserad ickemagnetisk rostfri plåt. Men i och med att priset på nickel fluktuerade allt mer ville de hitta ett alternativ.
– Tillsammans med Damstahl började vi titta på en krombaserad plåt. Vi hittade en som verkade fungera, men den stora frågan var ju lystern. Vi provade att borsta den i vår maskin och kunde knappt se någon skillnad. Kromplåten visade sig till och med vara lite finare. Och eftersom våra produkter enbart används inomhus behövde vi inte tänka på skillnader i korrosionsskydd så det var ett mycket bra val för oss.
En annan positiv bieffekt med den nya plåtkvaliteten var att den visade sig vara något mer vinkelkonsekvent när den bockades.
– Det är rätt jobbigt att bocka plåt så man vill komma så nära sanningen som möjligt redan i första bockningen, säger Henrik. Det blev enklare med den nya kromplåten.

Viktigt med kvalitet i alla former

När plåtarna levererades var de tidigare klädda med laserplast för att skydda ytan. Nackdelen med laserplast är dock att den är svår att dra av för den sitter väldigt hårt. Därför ville Fjäråskupan hitta ett alternativ.
– Vi klär alltid av våra färdiga produkter för att kunna inspektera ytorna och laserplasten sitter väldigt hårt. Undantaget är skorstenspelarna, där det är våra kunder som ska dra av den. Men även de uppskattar att det går lätt. Därför är vi väldigt nöjda med att vi tillsammans med Damstahl kunde utveckla vår egen plast.
Överlag är kvalitet viktigt för Fjäråskupan, oavsett om det gäller kundupplevelse, design, tillverkning eller material. När det gäller den rostfria plåten är framför allt jämnhet i kvalitet av stor betydelse.
– Tidigare har vi haft leverantörer där kvaliteten varierat över tid. Det kan handla om variationer i ytans utseende, men även små repor som inte syns men som borstas fram när vi behandlar ytan. Vi har provat flera leverantörer och det känns bra att vi hittat Damstahl. Med dem vet vi hur det ser ut under plasten redan innan vi drar av den. Dessutom har de alltid våra plåtar formklippta i tre storlekar på lager vilket ger korta ledtider. Det är viktigt för oss eftersom vi enbart tillverkar kuporna mot order. Det är i princip alltid en bil med plåt på väg hit.

Arbetar du också på ett företag som är i behov av rostfritt stål från en leverantör som har kunskapen för att leverera vad som är bäst för just er? Tveka inte att ta kontakt med oss!

Examensarbete med design i blankpolerad plåt

Publicerat den av

Vi på Damstahl pratar ofta om rostfri design, men då brukar det mer handla om att konstruktionen ska vara genomtänkt och hjälpa till att minska risken för korrosion. Men vi gillar även rostfri design med estetiska utgångspunkter. Därför är vi väldigt glada att vi fick bidra med blankpolerad plåt i rostfritt stål till draperiet som var en del i Melinda Urbansdotters examensarbete på Beckmans Designhögskola.

Blankpolerad plåt blev del i tidning om design

När Melinda Urbansdotter kom på idén till sitt examensarbete blev det ett ganska komplext projekt. Primärt handlade det om stereotypa inredningstidningar och att bryta likriktningen.
– Jag ville skapa en inredningstidning som inte bara handlade om ”höstens trender” och ”galleristens dröm”. Istället ville jag skapa en arena för alla de former av design som inte representeras idag, berättar Melinda.
Hennes examensarbete blev därför i form av en tidning som hon döpte till alt+f=ƒ paper. En alternativ plattform för de som är intresserade av form och design på djupet.
Men för att kunna göra en tidning behövde Melinda innehåll. Lösningen blev att hon själv designade några föremål i blankpolerad plåt och skrev en artikel om arbetsprocessen, och om hur hon tänkte.

Vattenskuren plåt examensarbete

Mycket plåt i lager hittar du alltid hos Damstahl.

 

150 vattenskurna blankpolerade länkar

Eftersom Melinda länge hade varit fascinerad av väggar i metall bestämde hon sig för att designa en rumsavdelare i metallväv och ett draperi i rostfritt stål. Hon hade tidigare skapat i textil och var fascinerad av metallens uttryck.
– Att göra en rumsavdelare i metallväv kändes som en perfekt kombination. Tanken var att jag skulle använda ett hårt material som metall och göra det mjukt, följsamt och textilt. Förutom den avskiljande väggen designade hon ett draperi i blankpolerat rostfritt stål.
Här arbetade hon utifrån samma princip

Design blankpolerad plåt - Melinda Urbansdotter

som i den avskiljande väggen, sammankoppling i form av kedjor, men valde att gå upp i storlek och överdriva dimensionerna.
– Draperiet består av 150 vattenskurna länkar i rostfritt stål. Valet av blankpolerad rostfri plåt var medvetet eftersom jag ville att både jag och betraktaren ska kunna spegla sig i objektet.

Mer om Melinda kan ni läsa här:

www.m-urbansdotter.com

Varför är en rostfri stång så hård?

Publicerat den av

Har du funderat över varför en rostfri stång ibland är så hård? Svaret står att finna i stålets recept. Konsten är att lägga i lite extra hemliga ingredienser, precis som när du gör kanelbullar. Här får du ett recept på hur stålet görs mjukare och kanelbullarna godare från vår produktspecialist Tord Nilsson.

Grundreceptet skapar en hård rostfri stång

En norm för en stålsort kan liknas vid ett recept som beskriver vad som måste ingå för att slutresultatet ska bli det som receptet anger. Alla stålverk följer recept för en stålsorts norm, precis som jag följer recept när jag bakar. När verken gått igenom hela receptet har de bevisligen tillverkat rostfri stång. På samma sätt som att jag har gjort kanelbullar när jag kommit till punkt åtta när jag följer receptet bak på mjölkpaketet för kanelbullar. Varför rostfri stång hård och kopplingen till kanelbullar
Det tråkiga är att alla mycket hellre vill äta min mors kanelbullar, fast vi följer samma recept. Min mor har nämligen en liten hemlighet, hon lägger till ingredienser som inte står i receptet, vaniljsocker, kardemumma och mandelmassa. Vilket gör dem godare än mina.

Lite extra ingredienser gör susen

Likheten mellan rostfri stång och kanelbullar är just den att receptet anger vad som måste ingå, men ibland kan man göra extra tillägg. Alla stålverk tillverkar rostfritt enligt recepten för de olika normerna, men vissa verk lägger till ingredienser, likt min mor med kanelbullarna. Detta kan göra att produkten på olika sätt upplevs bättre, precis som att bullarna kan bli godare. Det man tillsätter i stången gör inte den godare, men gör att verktygsslitaget minskar och stången upplevs mjukare.

Kalcium minskar slitaget

Verktygen slits på grund av aluminiumoxider i stålet som är extremt hårda. Aluminium och syre finns båda som föroreningar i det rostfria stålet och aluminiumoxider bildas när de två förenar sig. För att göra stålet mindre hårt och för att minska uppkomsten av verktygslitage väljer en del verk att tillsätta ämnen som inte står med i norm-receptet.
Oftast tillsätter man då kalcium som är väldigt oädelt och som i sin tur binder syret och bildar kalciumoxider som är mjuka oxider. Kalcium påverkar inte spånbrytandet som svavel, men minskar verktygsslitaget avsevärt. Till skillnad från svavel har kalcium normalt sett ingen negativ inverkan på korrosionsbeständigheten.

Den hemliga ingrediensen

Kalcium är en mikrotillsats som inte beskrivs i någon av de normala standarderna. Precis som att mor lägger i lite vaniljsocker och kardemumma i degen, tillsätter en del verk kalcium i stålet. Det står inte någonstans i norm-receptet att de måste tillsätta kalcium. Med andra ord, de tillverkare som inte lägger i något extra gör inget fel, även om stången kan upplevas lite hårdare.
Den absolut största majoriteten av de stänger som Damstahl säljer är från Ugitech och deras serie som heter UgiMa (Ma= Machinability)

Mer om vilka ämne som kan tillsättas i smältan vid stångtillverkning kan du läsa om i vårt inlägg kring EN 1.4305

Hur kan du kombinera stålsorter

Publicerat den av

Ibland räcker inte de vanligast förekommande rostfria stålsorterna utan du behöver kombinera stålsorter för att nå de egenskap du är i behov av. Vissa kombinationer skapar nya material så som Duplex medan andra kombinationer

Kökskniven – en kombination av stålsorter

Olika stålsorter har olika egenskaper, vilket gör att de ibland behöver kombineras. En kockkniv gjord helt av rostfritt stål är i själva verket tillverkad av både martensitiskt och austenitiskt rostfritt stål.
– I bladet använder man ett martensitiskt stål som är mindre legerat och har högre kolhalt, vilket gör att det går att härda.
Därmed kan det slipas, vilket onekligen är en fördel för ett knivblad. Samtidigt har det ett sämre skydd mot korrosion. Handtaget tillverkas av austenitiskt stål, vilket är mjukare och lättare att formge. Det brukar därför kallas ”tuggummistål”. Det martensitiska stålet i bladet är magnetiskt, men det austenitiska stålet i handtaget är det inte.
– Så om du försöker hänga knivens skaft på en magnetlist, bör du se till att inte ha foten under, påpekar Tord.

Mer om knivar och magnetlister hittar du här:

Vad gör den rostfria kniven magnetisk

Hur du kan kombinera stålsorter

Duplex – en blandning av stålsorter

Duplex är ett annat sätt att kombinera stålsorter. Duplex, EN 1.4462, är en blandning av en ferrit och en austenit. Denna kombination av stålsorter gör att det rostfria stålet står emot korrosion bättre och blir immun mot spänningskorrosion. Mekaniskt sett är stål i duplexkvalitet magnetiskt, med en mycket högre flytspänning än austenitiska och ferritiska stål. Detta innebär att duplexstål är lämpliga för stora konstruktioner där godstjockleken kan reduceras jämför med austenitstål.

Läs mer kring duplex på hemsidan, där du även kan se vad vi har för produkter i lager i duplexkvalitet.

Hittar du inte rostfritt material med de egenskaper du är på jakt efter? Eller har du frågor om hur du kan kombinera stålsorter? Då ska du kontakta oss!

Snart ger vi ut en ny rostfri bok!

Publicerat den av

Snart ger vi ut en ny bok

Tycker du att det kan vara svårt att förstå allt kring rostfritt? Vi vill försöka göra det lite enklare. Under hösten kommer vi att ge ut en ny bok – ”Rostfritt stål – handbok för nyfikna”

Denna bok är en lättläst och övergripande bok om rostfritt stål skriven av vår expert Claus Qvist Jessen. Ta chansen och förhandsboka boken så skickar vi den så fort den anländer från tryckeriet.

Förhandsboka ditt exemplar genom att fylla i bokningsformuläret som du hittar här

Damstahls tidigare utgivna böcker med olika specialområde hittar du även dem här: