Ketchup kräver 254 SMO

Ketchup är ett av de mest frätande livsmedel som finns, åtminstone när det kommer till hur det påverkar rostfritt stål. Men 254 SMO, en legering som skapades för att kunna motstå den kraftigt korrosiva miljön vid oljeplattformarna i Nordsjön, visade sig vara lösningen. På VK Mekaniska i Staffanstorp är de specialister på att bearbeta denna mycket sega, hårda och motståndskraftiga stålsort.

Ingen motstår ketchup. Mer än 254 SMO

Rostfritt stål av 4307- och 4404-grupperna är standardmaterialet för komponenter i nästan alla former av anläggningar för livsmedelsproduktion. Det beror bland annat på att de austenitiska stålsorterna sedan 1940-talet med framgång använts för en mängd kritiska tillämpningar. De är dessutom relativt lätta att forma och svetsa.
Men det finns vissa livsmedel där det vanliga syrafasta stålet inte räcker till. Det gäller till exempel vid tillverkning av ketchup, senap och majonnäs, som är bland de mest korrosiva livsmedlen som finns.
Dessa tre livsmedel innehåller ättika vilket ger dem ett lågt pH-värde. Visserligen är surheten i sig inte något större problem. Ren, kall ättika är totalt ofarlig för nästan alla typer av rostfritt stål. Men i kombination med det salt som tillsats i exempelvis ketchup och som ger en hög kloridhalt, kan den skapa punktfrätning också i syrafast stål. Till detta kommer en hög temperatur på ca 70°C under tillverkningsprocessen, vilket gör att korrosionen går mycket fortare.
Kombinationen av klorider, syra och värme innebär alltså att det rostfria stålet utsätts för en gemensam attack av tre korrosiva beståndsdelar.
Förr i tiden tvingades man därför att byta ut delarna i maskinerna för tillverkning av dessa livsmedel med relativt korta intervall. Framför allt punktkorrosionen skapade ytojämnheter där bakterier kunde samlas och växa, vilket innebar potentiella hälsorisker. Idag är hållbarheten mycket bättre eftersom de kritiska maskindelarna nästan uteslutande tillverkas av 1.4547 – eller 254 SMO som den också kallas, en stålsort med mycket stark motståndskraft mot korrosion.

SMO för ketchup

Tube case gjorda i 256 SMO

 

254 SMO utvecklades för oljeindustrin

Den stora oljekrisen i början av 70-talet, då oroligheter i Mellanöstern fick oljepriserna att stiga kraftigt, ledde till ett ökat intresse för nya oljekällor. Bland annat blev det ekonomiskt försvarbart att borra efter olja i Nordsjön. Det krävde en ny typ av rostfri legering som kunde klara de svåra förhållandena i havsvatten.
Att experimentera fram nya legeringar som tål tuffa korrosiva miljöer har pågått under hela 1900-talet. Redan på 1940-talet insåg man att man genom att kombinera ferritiskt och austenitiskt rostfritt stål kunde öka motståndskraften mot korrosion och öka hårdheten, det som idag kallas duplexstål.
Olje- och gasindustrin i Nordsjön efterfrågade rostfritt stål som var starkt, hade hög motståndskraft mot saltvatten. Bland annat utvecklade Avesta Jernverk en legering som kombinerade en högre andel molybden med kväve, vilket resulterade i ett rostfritt stål som är nästan två gånger starkare än de mer vanliga stålsorterna. Avesta Jernverk lanserade sin nya legering under varumärket 254 SMO.
Men även om nya superstarka stålet var utvecklat med den marina industrin i åtanke, spred det sig tack vare sina egenskaper efter hand till andra områden, som till exempel livsmedelsindustrin – och ketchuptillverkningen.

Mer om hur du kan kombinera stålsorter kan du läsa om här

Nackdelen är att 254 SMO är svårbearbetat

VK Mekaniska i Staffanstorp levererar maskindelar till bland annat TetraPak och Getinge och har arbetat med 254 SMO i drygt 20 år. De har med andra ord lång erfarenhet av de utmaningar som finns när det gäller att bearbeta materialet.
– Vi började arbeta med SMO i slutet av 90-talet när Alfa Laval ville byta till SMO i vissa komponenter i processanläggningar för bland annat ketchup, berättar Henrik Johansson på VK Mekaniska. Ketchup är oerhört frätande, en maskin gjord i en stålsort med lägre motståndskraft riskerar att få betydligt kortare livslängd.
Men att bearbeta 254 SMO är onekligen en utmaning. I och med att 254 SMO har en legering som består av mellan 19,5–20,5 % krom, 17,5–18,5 % nickel, 6–6,5 % molybden och 0,18–0,22 % kväve är det betydligt segare och hårdare än traditionellt syrafast stål.
– SMO tar uppemot 50 procent längre tid att bearbeta jämfört med syrafast, berättar Henrik. Dessutom kostar det fyra gånger så mycket i inköp. Så det gäller verkligen att inte köra fel.

Förutom den ökade tidsåtgången, innebär materialhårdheten även att verktygen slits betydligt snabbare.
I och med sin långa erfarenhet när det gäller bearbetning av 254 SMO händer det att kunder ber VK Mekaniska att vara med som rådgivare vid utvecklingen av komponenter till nya maskiner.
– Eftersom vi vet vad som krävs i tillverkning och bearbetning är vi gärna med och hjälper till att förbättra produktionen, säger Henrik. På så sätt kan vi bidra till att göra den enklare och billigare att tillverka. När man arbetar med SMO räknas varje timme man kan spara in.
Tack vare att VK Mekaniska har en låg personalomsättning har de genom åren byggt upp en stor kompetens och erfarenhet när det gäller att hantera 254 SMO utifrån hur konstruktionen ser ut.
– Det handlar om hur vi rent praktiskt hanterar det, när det gäller maskiner, verktyg och arbetsgång. Men också om en känsla för materialet och hur vi tar oss an det på smartast möjliga vis, säger Henrik.

Har du frågor om rostfria stålkvaliteter kan du alltid vända dig till våra produktspecialister och säljare för att få bästa råden.

En skräddarsydd fläktkåpa i rostfritt stål

Köket är hemmets hjärta och människor vill skapa ett personligt hem. Då blir möjligheten att individanpassa utrustning och design allt viktigare. Fjäråskupans framgångsrika affärsidé är att tillverka en skräddarsydd fläktkåpa i rostfritt stål.

Rätt rostfritt stål för en vacker fläktkåpa

På Fjäråskupan i Torslanda tillverkas köksfläktar precis som kunderna vill ha dem. Flexibiliteten är stor och kunderna kan välja bland en mängd olika modeller till ett tiotal olika tekniska system som sedan anpassas utifrån deras förutsägningar och önskemål. Höjd, bredd, lutning – du kan få din fläkt exakt som du vill. Ett erbjudande som visat sig vara mycket framgångsrikt.
– Vi säljer mycket till de som renoverar sina kök, berättar Henrik Turefeldt, designer på Fjäråskupan. Husen varierar väldigt när det gäller mått, takhöjd och förutsättningar. Dessutom vill allt fler ha individuella lösningar och sin egen design.

Förutom själva fläktmotorn och kretskortet tillverkar Fjäråskupan allt i egen regi.
– Vi sköter hela produktionen här i Torslanda, från plan plåt till färdig produkt. Vi säljer via återförsäljare som köksbutiker, vitvarubutiker och byggvaruhandeln.
Eftersom det finns en mängd val är varje order unik. Därför har Fjäråskupan ett system för order för att säkerställa att allt blir rätt.
– Varje kupa tillverkas mot order, vi har ingenting färdigt på lager. Så de som arbetar i produktionen måste verkligen läsa ordrarna noga och se vad som är unikt för varje enskild kåpa.
Men även om utseendet skiljer sig mellan varje kåpa är anpassningarna ofta av samma typ.
– Vi har cirka 35 olika standardmodeller som kunden utgår ifrån och sedan anpassar. Det kan handla om att de vill ha den djupare för att passa köksbänken, ha fläktmotorn på taket för att minska buller, ha skorstenen snedskuren i en viss vinkel eller göra den extra lång, eller att de vill ha kåpan lackerad i en speciell unik kulör. Oavsett vilket, så tillverkar vi den som de vill ha den.

Rostfritt stål fläktkåpa Fjäråskupan - Fasett

Rostfri fläkten Fasett från Fjäråskupan

 

Ytan är lika viktig som insidan

När Henrik och hans far startade Fjäråskupan i början på 90-talet ägnade Henrik mycket tid åt att studera olika rostfria ytbehandlingar för att hitta den perfekta lystern.
– Jag hade en väldigt tydlig idé om hur jag ville ha det. För mig var det otroligt viktigt att hitta rätt kvalitet och rätt yta. Den skulle definitivt inte vara slipad, det är inte snyggt och dessutom opraktiskt eftersom den är svår att rengöra.
Henrik provade en mängd olika varianter och kom till slut fram till att den skulle vara våtborstad.
– Tillsammans med Damstahl testade vi olika plåtar och olika sätt att våtborsta dem och kom till slut fram till att det dessutom skulle göras i en specifik maskin för att uppnå exakt det resultat jag eftersträvade. Som sagt, för mig är lystern oerhört viktig.

Behålla lystern med ny plåt

Från 90-talets mitt fram till 2007 använde Fjäråskupan en nickelbaserad ickemagnetisk rostfri plåt. Men i och med att priset på nickel fluktuerade allt mer ville de hitta ett alternativ.
– Tillsammans med Damstahl började vi titta på en krombaserad plåt. Vi hittade en som verkade fungera, men den stora frågan var ju lystern. Vi provade att borsta den i vår maskin och kunde knappt se någon skillnad. Kromplåten visade sig till och med vara lite finare. Och eftersom våra produkter enbart används inomhus behövde vi inte tänka på skillnader i korrosionsskydd så det var ett mycket bra val för oss.
En annan positiv bieffekt med den nya plåtkvaliteten var att den visade sig vara något mer vinkelkonsekvent när den bockades.
– Det är rätt jobbigt att bocka plåt så man vill komma så nära sanningen som möjligt redan i första bockningen, säger Henrik. Det blev enklare med den nya kromplåten.

Viktigt med kvalitet i alla former

När plåtarna levererades var de tidigare klädda med laserplast för att skydda ytan. Nackdelen med laserplast är dock att den är svår att dra av för den sitter väldigt hårt. Därför ville Fjäråskupan hitta ett alternativ.
– Vi klär alltid av våra färdiga produkter för att kunna inspektera ytorna och laserplasten sitter väldigt hårt. Undantaget är skorstenspelarna, där det är våra kunder som ska dra av den. Men även de uppskattar att det går lätt. Därför är vi väldigt nöjda med att vi tillsammans med Damstahl kunde utveckla vår egen plast.
Överlag är kvalitet viktigt för Fjäråskupan, oavsett om det gäller kundupplevelse, design, tillverkning eller material. När det gäller den rostfria plåten är framför allt jämnhet i kvalitet av stor betydelse.
– Tidigare har vi haft leverantörer där kvaliteten varierat över tid. Det kan handla om variationer i ytans utseende, men även små repor som inte syns men som borstas fram när vi behandlar ytan. Vi har provat flera leverantörer och det känns bra att vi hittat Damstahl. Med dem vet vi hur det ser ut under plasten redan innan vi drar av den. Dessutom har de alltid våra plåtar formklippta i tre storlekar på lager vilket ger korta ledtider. Det är viktigt för oss eftersom vi enbart tillverkar kuporna mot order. Det är i princip alltid en bil med plåt på väg hit.

Arbetar du också på ett företag som är i behov av rostfritt stål från en leverantör som har kunskapen för att leverera vad som är bäst för just er? Tveka inte att ta kontakt med oss!

Examensarbete med design i blankpolerad plåt

Vi på Damstahl pratar ofta om rostfri design, men då brukar det mer handla om att konstruktionen ska vara genomtänkt och hjälpa till att minska risken för korrosion. Men vi gillar även rostfri design med estetiska utgångspunkter. Därför är vi väldigt glada att vi fick bidra med blankpolerad plåt i rostfritt stål till draperiet som var en del i Melinda Urbansdotters examensarbete på Beckmans Designhögskola.

Blankpolerad plåt blev del i tidning om design

När Melinda Urbansdotter kom på idén till sitt examensarbete blev det ett ganska komplext projekt. Primärt handlade det om stereotypa inredningstidningar och att bryta likriktningen.
– Jag ville skapa en inredningstidning som inte bara handlade om ”höstens trender” och ”galleristens dröm”. Istället ville jag skapa en arena för alla de former av design som inte representeras idag, berättar Melinda.
Hennes examensarbete blev därför i form av en tidning som hon döpte till alt+f=ƒ paper. En alternativ plattform för de som är intresserade av form och design på djupet.
Men för att kunna göra en tidning behövde Melinda innehåll. Lösningen blev att hon själv designade några föremål i blankpolerad plåt och skrev en artikel om arbetsprocessen, och om hur hon tänkte.

Vattenskuren plåt examensarbete

Mycket plåt i lager hittar du alltid hos Damstahl.

 

150 vattenskurna blankpolerade länkar

Eftersom Melinda länge hade varit fascinerad av väggar i metall bestämde hon sig för att designa en rumsavdelare i metallväv och ett draperi i rostfritt stål. Hon hade tidigare skapat i textil och var fascinerad av metallens uttryck.
– Att göra en rumsavdelare i metallväv kändes som en perfekt kombination. Tanken var att jag skulle använda ett hårt material som metall och göra det mjukt, följsamt och textilt. Förutom den avskiljande väggen designade hon ett draperi i blankpolerat rostfritt stål.
Här arbetade hon utifrån samma princip

Design blankpolerad plåt - Melinda Urbansdotter

som i den avskiljande väggen, sammankoppling i form av kedjor, men valde att gå upp i storlek och överdriva dimensionerna.
– Draperiet består av 150 vattenskurna länkar i rostfritt stål. Valet av blankpolerad rostfri plåt var medvetet eftersom jag ville att både jag och betraktaren ska kunna spegla sig i objektet.

Mer om Melinda kan ni läsa här:

www.m-urbansdotter.com

Varför är en rostfri stång så hård?

Har du funderat över varför en rostfri stång ibland är så hård? Svaret står att finna i stålets recept. Konsten är att lägga i lite extra hemliga ingredienser, precis som när du gör kanelbullar. Här får du ett recept på hur stålet görs mjukare och kanelbullarna godare från vår produktspecialist Tord Nilsson.

Grundreceptet skapar en hård rostfri stång

En norm för en stålsort kan liknas vid ett recept som beskriver vad som måste ingå för att slutresultatet ska bli det som receptet anger. Alla stålverk följer recept för en stålsorts norm, precis som jag följer recept när jag bakar. När verken gått igenom hela receptet har de bevisligen tillverkat rostfri stång. På samma sätt som att jag har gjort kanelbullar när jag kommit till punkt åtta när jag följer receptet bak på mjölkpaketet för kanelbullar. Varför rostfri stång hård och kopplingen till kanelbullar
Det tråkiga är att alla mycket hellre vill äta min mors kanelbullar, fast vi följer samma recept. Min mor har nämligen en liten hemlighet, hon lägger till ingredienser som inte står i receptet, vaniljsocker, kardemumma och mandelmassa. Vilket gör dem godare än mina.

Lite extra ingredienser gör susen

Likheten mellan rostfri stång och kanelbullar är just den att receptet anger vad som måste ingå, men ibland kan man göra extra tillägg. Alla stålverk tillverkar rostfritt enligt recepten för de olika normerna, men vissa verk lägger till ingredienser, likt min mor med kanelbullarna. Detta kan göra att produkten på olika sätt upplevs bättre, precis som att bullarna kan bli godare. Det man tillsätter i stången gör inte den godare, men gör att verktygsslitaget minskar och stången upplevs mjukare.

Kalcium minskar slitaget

Verktygen slits på grund av aluminiumoxider i stålet som är extremt hårda. Aluminium och syre finns båda som föroreningar i det rostfria stålet och aluminiumoxider bildas när de två förenar sig. För att göra stålet mindre hårt och för att minska uppkomsten av verktygslitage väljer en del verk att tillsätta ämnen som inte står med i norm-receptet.
Oftast tillsätter man då kalcium som är väldigt oädelt och som i sin tur binder syret och bildar kalciumoxider som är mjuka oxider. Kalcium påverkar inte spånbrytandet som svavel, men minskar verktygsslitaget avsevärt. Till skillnad från svavel har kalcium normalt sett ingen negativ inverkan på korrosionsbeständigheten.

Den hemliga ingrediensen

Kalcium är en mikrotillsats som inte beskrivs i någon av de normala standarderna. Precis som att mor lägger i lite vaniljsocker och kardemumma i degen, tillsätter en del verk kalcium i stålet. Det står inte någonstans i norm-receptet att de måste tillsätta kalcium. Med andra ord, de tillverkare som inte lägger i något extra gör inget fel, även om stången kan upplevas lite hårdare.
Den absolut största majoriteten av de stänger som Damstahl säljer är från Ugitech och deras serie som heter UgiMa (Ma= Machinability)

Mer om vilka ämne som kan tillsättas i smältan vid stångtillverkning kan du läsa om i vårt inlägg kring EN 1.4305

Hur kan du kombinera stålsorter

Ibland räcker inte de vanligast förekommande rostfria stålsorterna utan du behöver kombinera stålsorter för att nå de egenskap du är i behov av. Vissa kombinationer skapar nya material så som Duplex medan andra kombinationer

Kökskniven – en kombination av stålsorter

Olika stålsorter har olika egenskaper, vilket gör att de ibland behöver kombineras. En kockkniv gjord helt av rostfritt stål är i själva verket tillverkad av både martensitiskt och austenitiskt rostfritt stål.
– I bladet använder man ett martensitiskt stål som är mindre legerat och har högre kolhalt, vilket gör att det går att härda.
Därmed kan det slipas, vilket onekligen är en fördel för ett knivblad. Samtidigt har det ett sämre skydd mot korrosion. Handtaget tillverkas av austenitiskt stål, vilket är mjukare och lättare att formge. Det brukar därför kallas ”tuggummistål”. Det martensitiska stålet i bladet är magnetiskt, men det austenitiska stålet i handtaget är det inte.
– Så om du försöker hänga knivens skaft på en magnetlist, bör du se till att inte ha foten under, påpekar Tord.

Mer om knivar och magnetlister hittar du här:

Vad gör den rostfria kniven magnetisk

Hur du kan kombinera stålsorter

Duplex – en blandning av stålsorter

Duplex är ett annat sätt att kombinera stålsorter. Duplex, EN 1.4462, är en blandning av en ferrit och en austenit. Denna kombination av stålsorter gör att det rostfria stålet står emot korrosion bättre och blir immun mot spänningskorrosion. Mekaniskt sett är stål i duplexkvalitet magnetiskt, med en mycket högre flytspänning än austenitiska och ferritiska stål. Detta innebär att duplexstål är lämpliga för stora konstruktioner där godstjockleken kan reduceras jämför med austenitstål.

Läs mer kring duplex på hemsidan, där du även kan se vad vi har för produkter i lager i duplexkvalitet.

Hittar du inte rostfritt material med de egenskaper du är på jakt efter? Eller har du frågor om hur du kan kombinera stålsorter? Då ska du kontakta oss!

Snart ger vi ut en ny rostfri bok!

Snart ger vi ut en ny bok

Tycker du att det kan vara svårt att förstå allt kring rostfritt? Vi vill försöka göra det lite enklare. Under hösten kommer vi att ge ut en ny bok – ”Rostfritt stål – handbok för nyfikna”

Denna bok är en lättläst och övergripande bok om rostfritt stål skriven av vår expert Claus Qvist Jessen. Ta chansen och förhandsboka boken så skickar vi den så fort den anländer från tryckeriet.

Förhandsboka ditt exemplar genom att fylla i bokningsformuläret som du hittar här

Damstahls tidigare utgivna böcker med olika specialområde hittar du även dem här:

 

Rostfri design minskar risken för korrosion

Att rostfritt stål som befinner sig under vatten är utsatt för korrosiva krafter är knappast någon nyhet, men även rostfritt stål ovanför vattenytan och på land utsätts för fukt och därmed risk för rostangrepp. Men det går att minimera riskerna genom en genomtänkt rostfri design.

Mindre korrosion med rostfri design

Det finns olika faktorer som samverkar när korrosion uppstår. Det går inte att helt eliminera dem, men genom att ta hänsyn till dem och tänka design när man formger och konstruerar produkter som är tänkta att befinna sig i utomhusmiljö, kan man åtminstone kraftigt fördröja uppkomsten av rost.
Att miljön under vatten är påfrestande för stål är välkänt, men att tro att miljön ovanför ytan är utan påverkan är en vanföreställning. I utomhusmiljön förekommer vatten i små mängder i form av stänk, småpölar eller en tunn vattenfilm. Vattnet är oftast i kontakt med ytan under en kortare tid och salthalten är ofta lägre, även om det kan komma från havsvatten, vägsalt eller som svavelsalt från rökgaser. Det är för det mesta mycket syre i luften och vattnet kan snabbt avdunsta, särskilt på varma ytor.
En mindre mängd vatten, kortare kontakttid och låg salthalt innebär mindre korrosion. Å andra sidan är syretillgången betydligt större, vilket innebär att det alltid finns en kraftig oxidant närvarande.

Kontakttiden har betydelse

Dessa faktorer har betydelse för hur du ska tänka kring rostfri design. För även om korrosion ovanför vattenytan ofta är i form av punktfrätning och sällan leder till genomrostning, kan det ändå vara irriterande, särskilt om det handlar om en konstruktion där estetiken har betydelse.
Givetvis är det bästa att helt undvika att ytan kommer i kontakt med vatten och salt, men om det inte är möjligt är det viktigt att se till att det finns en dränering. Rostfritt kan tåla rätt korrosiva miljöer om bara kontakttiden är kort.
Vertikala ytor är alltid att föredra framför horisontella och en plan polerad yta är mer beständig än en skrovlig, vilket beror på att fukt och salt fäster lättare på en skrovlig yta vilket förlänger kontakttiden.
På samma sätt är det klokt att på en vertikal plåt alltid avsluta nertill med ett omslag, som till exempel på ett fönsterbleck. Det gör att vattendropparna inte hänger sig kvar genom ytspänningen utan istället släpper taget, vilket minskar kontakttiden.

Rostfri design minimera rostangrepp

I konstruktioner ska man se till att rester av salt och vatten inte kan ansamlas. “Sjön” till vänder kan mycket väl bli en kritisk faktor. Horisontella ytor (mitten) är bättre – men helt bra blir det bara om alla ytor är självdränerande (höger).

Regn är bra om kontakttiden är kort

Till skillnad från vad man kanske kan tro är det en fördel om en rostfri yta i utomhusmiljö utsätts för regn (så länge kontakttiden minimeras). Regnet rengör stålet och håller det fritt från smuts vilket i sin tur kan skapa ansamlingar av vatten och salt.
Detta gäller särskilt i havsnära miljöer där saltet från havet annars kan få en starkt korrosiv effekt. Det finns till exempel en fastighet där arkitekten skapade en vacker grov blästrad fasad i syrafast stål och samtidigt försåg byggnaden med ett stort utskjutande tak. Taket förhindrade att regnet nådde fasaden, samtidigt som den exponerades för den salta havsdimman. Kombinationen medförde att det bara tog några månader innan fasaden hade börjat angripas av punktfrätning.

Avdunstning är en kritisk faktor

Under vattenytan har vattnet en relativt konstant salthalt. Men ovanför ytan kan vattnet avdunsta, vilket innebär att salthalten blir betydligt mer koncentrerad. En högre saltkoncentration kan paradoxalt nog också leda till att ytan blir konstant våt. För på samma sätt som salter kan upplösas i vatten, kan vattnet upplösas i salter. Klorider är särskilt vattenuppsugande och kan betraktas som våta även om den omgivande luftfuktigheten är 78 procent eller högre. Att se till att ytorna är dränerade och kontakttiden låg är därför viktigt av flera skäl.

Är du intresserad av att veta mer om hur du ska tänka när du konstruerar och designar med rostfritt är du välkommen att diskutera ditt projekt med våra produktspecialister. Du hittar deras kontaktuppgifter här.

Mer fördjupning kring rostfri design hittar du i vår utgivna bok Rostfritt stål och korrosion 

Dricksvatten och rostfritt

Du vrider på kranen och det kommer rent vatten, färdigt att drickas. Men innan det når dig har det färdats långa sträckor genom rör och filter. Att säkerställa vår försörjning av rent dricksvatten är en viktig uppgift och den möjliggörs bland annat med hjälp av rostfritt stål.

Rostfritt för rent dricksvatten

Innan Robert Humlebæk Petersen började på Damstahl arbetade han en period som driftreparatör på Trelleborgs kommun. Så han vet en hel del om rostfritt och dricksvatten och hur det tar sig från källan till kranen.
Många kommuner tar sitt dricksvatten från en närbelägen sjö. Det gör att kvaliteten på vattnet kan vara varierande och gör reningsprocessen än viktigare. Ämnen från omgivande åkrar kan komma ner i vattnet, men även en olycka som skapar utsläpp riskerar att påverka vattenkvaliteten. Det är bland annat därför det finns stora gula skyltar om att man ska ringa 112 uppsatta vid viktiga vattentäkter.
– Trelleborgs kommun är rätt bortskämda med bra kvalité på dricksvattnet eftersom de har en mängd djupborrade brunnar, minns jag rätt så är det cirka 24 stycken, säger Robert. Där tar de upp grundvattnet för att sedan pumpa in det till vattenverket.

UV-ljus är bakteriedödande

Men oavsett källan måste vattnet renas innan det kan bli dricksvatten. I de flesta fall används luftning, sandfilter och ett steg där vattnet avhärdas. Har man sin källa från ytvatten så kräver detta fler steg och här är det vanligt att detta även kloreras för att ta bort eventuella smittoämnen.
– I Trelleborg använde vi inte klorering, utan tillsatte bara natrium, berättar Robert. Fördelen med att ta upp grundvattnet är att det till stor del har filtrerat sig själv, vilket minimerar behovet av andra kemikalier.
Det blir också mer vanligt att man använder sig av UV-ljus och ozon. Det dödar bakterier och används ofta som en sista passage innan det går vidare till vattentornet.

Rent dricksvatten kräver rostfritt

Rostfritt eller plast för dricksvatten?

Den eviga frågan när det gäller rör för dricksvatten har varit om det är bäst med plast eller rostfritt. Förr var det enkelt att svara, eftersom plasten innehöll mjukgörare som kunde fällas ut i vattnet. Men efterhand har plastmaterialets kvalitet utvecklats och idag är svaret inte lika givet. Montering och svetsning har blivit enklare vilket gör plasten både billigare och snabbare. Det är helt enkelt mer lättarbetat nu vilket innebär att fler och fler övergår till plast när det är långa sträckor som vattnet ska transporteras.
– Samtidigt är de nya typerna av plast inte lika beprövade än som rostfritt, ett material som använts under decennier, säger Robert. Så den långsiktiga kvaliteten är svår att bedöma.
Men även om plast i allt större utsträckning används för långa rörledningar under mark, dominerar rostfritt fortfarande inne i vattenverken. Här är det rostfria stålet oslagbart, gör man det på rätt sätt så har man en anläggning som håller många år framöver med minimalt underhåll.

Exempel på rostfria rör för dricksvatten hittar du här.

Rätt material på rätt plats

När det gäller själva stålkvaliteten kan det i Sverige räcka med vanligt rostfritt medan det i södra Europa ofta används syrafast eller till och med duplex.
– I vattentornet i Trelleborg är de gamla rören gjorda i gråjärn/segjärn och de håller fortfarande bra och ger inga avfällningar, berättar Robert. Även rent smakmässigt kan det vara en fördel med rostfritt. Alla som någon gång smaka på vatten som kommit ur ett plaströr som legat i solen vet att det smakar ganska konstigt.
Innan vattnet renas till dricksvatten kan det innehålla en del sten och grus, något som kan repa plaströr och frigöra partiklar. Det är inget allvarligt problem, eftersom dessa fastnar i filtreringen, men rostfritts fördel är att det är mycket tåligare.
– Plast har sina fördelar, men inget slår rostfritt, säger Robert. Det viktiga är att använda rätt material på rätt plats för att optimera kvaliteten i förhållande till kostnaden. Det är dock inte helt lätt att avgöra, därför kan du alltid kontakta någon av oss produktspecialister om du behöver rådgivning.

Läs även Roberts inlägg om pressfittings Hur fungerar de och vad är fördelarna?

 

 

Claus Corner: Rouge

Rouge och rostfritt – vad är det och hur får man bort det?

Rouge är ett tunt rödbrunt lager av järnoxider som kan uppstå i farmaceutiska system, särskilt vid höga temperaturer runt 100 °C. Orsaken och mekanismen bakom är inte belyst till hundra procent men det står klart att rouge orsakas av en ultrasvag korrosion av rostfritt stål och inte, som man tidigare antagit, av att det finns järnjoner i flödesvattnet. Att rouge uppstår har aldrig, så vitt man vet, lett till allvarliga korrosionsangrepp och genomrostning, men den tunna beläggningen är olycklig i exempelvis renvattensystem som ju ska vara partikelfria.

Oklara orsaker till rouge på rostfritt

Orsakerna till rouge är fortfarande oklara, men det står klart att ju bättre stål (högre PEN), desto mindre rouge. Tillsvidare misstänks magnetism ha med saken att göra, och enligt Baseler-Normen (BN2) bör det inte vara mer än 0,5 procent restferrit i austenitiskt stål. Av det skälet är 4435 (12,5–15% N) mycket populär för rördelar inom farma. Även hög temperatur accelererar uppkomsten av rouge, men också pH är viktigt. Starka alkaliska medier (baser, högt pH) är särskilt utsatta för rouge.

Kemisk rengöring bästa lösningen

Det är svårt (läs: omöjligt) att undgå rouge så den näst bästa lösningen är att ta bort den rouge som uppstår. Detta måste ske kemiskt och i praktiken är den bästa lösningen en blandning av citronsyra och fosforsyra. Temperaturen ska vara hög (minst 80–85 °C) och processen tar ofta åtskilliga timmar. Trots den höga temperaturen och långa tiden påverkas själva stålet inte av den svaga syran utan denna angriper bara rougen.

Damstahls egen Claus Qvist Jessen är kemiingenjör, fil. dr och en världsledande auktoritet inom rostfritt stål och fortsätter dela med sig av sina tankar från sin hörna.

Läs de tidigare inläggen här.

Claus Qvist Jessen

Claus Qvist Jessen

Konsten att ha rostfritt i lager

Vi på Damstahl har ju mängder av produkter av rostfritt i lager. Faktum är att vi har det bredaste sortimentet i Sverige. Av naturliga skäl kräver det en mängd kunniga och engagerade människor som håller ordning på ankommande, utgående och lagerhållna produkter. En av dem är Thomas Javermark på Ankommande som har arbetat hos oss i 30 år.

Alltid rostfritt i lager

Det är en solig och stekhet dag i augusti och en lastbil kör in på gården på Damstahls lager i Malmö. Varorna börjar lastas av och Thomas Javermark tar emot dem. Det är första steget i en välsmord logistikkedja som slutar med att en av våra kunder får rätt produkt i rätt tid.
– Det första jag gör är att registrera produkten i vårt system och förse den med ett ID-nummer. I samma ögonblick som jag registrerat den kan den också beställas, berättar Thomas.
För att göra processen så snabb och smidig som möjligt läggs de ankomna varorna sedan på en så kallad bufferthylla innan de så småningom förs ut till sina ordinarie lagerplatser.

– Det har hänt att en produkt beställts redan när den står på bufferthyllan, men det är sällsynt eftersom vi alltid har mycket i lager.
Skälet till att hyllorna alltid är välfyllda är att det finns ett system för autopåfyllning. Det innebär att när antalet av en lagerhållen produkt börjar nå under en viss nivå, går det automatiskt en beställning till Damstahls lager i Danmark.
– Men ibland kommer det in väldigt stora beställningar på en specifik produkt och då gör vi en manuell order, säger Thomas.

Varje molekyl kan spåras

Varje produkt som anländer har ett så kallat chargenummer. En ”charge” är den mängd stål som tillverkas i en specifik batch i stålverket. Alla produkter som tillverkats med stålet från batchen förses med ett och samma chargenummer. Därmed går det att på molekylnivå spåra exakt vad som ingår i materialet om det skulle visa sig uppstå några problem, t ex oförklarlig korrosion eller liknande.
– När produkterna kommer hit registrerar jag chargenumret tillsammans med ID-numret varan får hos oss, berättar Thomas.
ID-numret följer med produkten till hyllan och hela vägen ut till kunden. Det står även på ordern så att kunden kan följa upp det. Det innebär att om det i framtiden uppstår någon form av materialfel går det alltid att följa hela kedjan tillbaks till stålverket för att hitta orsaken.

Öppet nästan jämt

Varje kväll kommer en bil från lagret i Danmark. På natten lossas den samtidigt som tre bilar lastas med de varor som ska som ska köras ut på morgonen. För på Damstahl är lagret bemannat nästan dygnet runt.
¬ – Och vi jobbar i princip alla dagar under året, säger Thomas.
Damstahl har även ett stort lager i Tyskland med utökat sortiment med fler stålsorter. Dessa finns inte i Damstahls e-handel men går att hitta i produktkatalogen som du hittar på damstahl.se och kan enkelt beställas via säljarna på Damstahl. Leveransen till Sverige sker tre gånger i veckan.
– När de beställda varorna ankommer registrerar jag dem och produkterna lastas direkt på bilar under natten och körs ut till kunderna på morgonen, berättar Thomas.

Plåtplock rostfritt damstahl

Mycket har hänt på 30 år

Thomas har arbetat på Damstahls lager i 30 år i olika positioner och självklart är det mycket som förändrats under dessa år.
– I början hanterade vi alla plåtar med vanliga BT-truckar. Vi bar för hand och buntade för hand. Nu finns det maskiner för allt. Vi lägger plåten på ett bord där den plockas och bandas automatiskt.
Numera finns det även fasta traverser i taket och betydligt större truckar vilket gör det mycket enklare att flytta runt stora mängder material. Något Thomas menar är nödvändigt med tanke på att de idag hanterar så oerhört mycket mer material än när han började. Det beror på att kunderna idag beställer betydligt större kvantiteter än då, och att Damstahls försäljning har ökat kraftigt.

Fortfarande lika roligt

– På den tiden fanns det inte heller direkt några avancerade system för spårbarhet, det känns som att det inte var lika viktigt då, säger Thomas. Idag är det däremot väldigt höga krav och jag måste vara noga vid registreringen. Om jag gör fel blir det fel i hela systemet och vidare ut till kunden. Så jag dubbelkollar alltid allting för att vara helt säker på att det blir rätt.
Även lokalerna har genomgått en stor förändring sedan Thomas klev in genom porten första gången. Då fanns det inga fönster alls och bara två portar.
– Då såg man knappt solen på dagarna. Nu är det ljusa luftiga lokaler med en väldigt bra arbetsmiljö.

Efter alla dessa år tycker Thomas fortfarande att det är roligt på jobbet.
– Jag gillar att det hela tiden händer saker, det är aktivitet hela tiden. Jag jobbar fritt och får ta eget ansvar för mitt arbete. Dessutom är det god stämning, alla ställer upp för varandra och hjälps åt, till exempel när det kommer en stor order som måste fixas snabbt.
Lastbilen är lossad och Thomas fortsätter sitt arbete med att registrera varorna, samtidigt som hans kollegor ser till att de registrerade produkterna hamnar på rätt hylla, redo för leverans. För på Damstahl jobbar vi hårt på att alltid ha allt rostfritt du behöver på lager.

Nyfiken?

Rostfritt i lager - Thomas Javermark, Damstahl

Är du är nyfiken på vårt sortiment i Tyskland? Då kan du ladda ner en katalog här. Notera dock att du inte kan beställa dessa varor via vår e-handel, utan kontakta din säljare som gärna hjälper dig vidare.

Vill du läsa mer om vår logistik och? Då kan du läsa om lagret på natten här: https://snackaomrostfritt.se/laget-pa-damstahls-lager-om-natten