På väg mot ett rekordår

Publicerat den av

När vi nu summerar 2018 kan vi konstatera att det faktiskt kommer att bli något av ett rekordår. Våra kunder verkar uppskatta vårt breda och djupa sortiment och vår snabba service, för under 2018 kommer vi att ha levererat den största volymen av rostfritt stål under ett enskilt år sedan starten i Sverige 1977.
Men det innebär inte på något sätt att vi lutar oss tillbaks, tvärtom. Under 2018 har vi fortsatt att utveckla Damstahl Sverige och rustat oss för framtiden. Målet är att bli en ännu bättre partner och leverantör av rostfritt stål till våra kunder i Sverige.

Ny lagerhall i Malmö.

Vi växer och våra volymer ökar. Dessutom har vi som ambition att hela tiden bredda vårt sortiment. Det har lett till att vårt lager i Malmö, som byggdes 1999, efterhand blivit ganska trångt. Det har inneburit att vi varit tvungna att lagra en del material hos ett antal åkerier runt om i Malmö och även, under kortare perioder, tvingats ha en mindre del utomhus.
Därför investerade vi under 2018 i en ny lagerhall i anslutning till vårt befintliga lager i Malmö. Med ytterligare 4375 kvm lageryta inomhus kommer vi från årsskiftet att ha allt samlat hos oss, vilket gör det lättare för vår logistikavdelning att hantera godset, leveranserna kommer gå snabbare, allt kommer finnas under tak och vi får en ökad lagervolym. Kort sagt, vi blir en ännu bättre leverantör av rostfritt stål på den svenska marknaden! Dessutom minskar våra leveranser från centrallagret i danska Skanderborg med cirka 100 lastbilar om året, vilket ger en positiv miljöeffekt. Men givetvis kommer våra kunder även i fortsättningen ha tillgång till hela vårt sortiment i Danmark och Tyskland.

Nya produkter

Vi lyssnar på våra kunder och försöker ständigt att utveckla vårt redan mycket breda lagersortiment.
Eftersom efterfrågan på Duplex ökat på den svenska marknaden har vi under året lagt upp plåt i Duplex i lager, vilket har blivit mycket populärt hos våra kunder. Vi har dessutom fullbordat vårt Super Dairy-program genom att tillföra rördelar i samma utförande som våra rör. Nu har vi ett ännu mer komplett program för livsmedelssektorn.
Förutom produkterna vi lagerför i Malmö har du som kund även tillgång till fler produkter via vårt lager i Tyskland. Här har vi ett kompletterande sortiment av bland annat stång, ämnesrör och sömlösa rör i olika stålkvaliteter. Även om de inte finns i vår e-handel är de lätta att beställa. Du hittar en komplett produktkatalog här.

Vi delar gärna med oss av vår kunskap

Förutom att leverera rostfritt stål älskar vi också att dela med oss av rostfria kunskaper. Vi har till exempel gett ut tre böcker i ämnet: Rostfritt stål och korrosion, Rostfritt stål för hygienisk utrustning inom food/pharma samt Surface Treatment of Stainless Steel. Det är tre böcker som på ett djupare sätt belyser olika aspekter av rostfritt stål och de har blivit väldigt uppskattade. Samtidigt kände vi att det saknades en bok som på ett mer generellt plan lyfte det rostfria stålets egenskaper och fördelar. Därför lanserade vi nu i december vår nya bok Rostfritt stål – handbok för nyfikna. Den är en sammanfattning av våra tre första böcker och beskriver på ett gediget och lättfattligt sätt vårt rostfria material och hur du får bästa möjliga resultat när du använder det. Är du intresserad av våra böcker kan du beställa dem på www.damstahl.se.
Vi vill också inspirera, intressera och väcka intresse hos nästa generation. Därför kommer vi att skicka ut Rostfritt stål – handbok för nyfikna till yrkesskolor runt om i Sverige. Vår förhoppning är att den ska medverka till att öka kunskapen om det rostfria materialets alla fördelar hos morgondagens användare.

Ett annat sätt vi sprider kunskap och inspiration på är vår rostfria kunskapsblogg snackaomrostfritt.se som i år firade sitt femårsjubileum. Det är fortfarande den enda bloggen om rostfritt stål på den svenska marknaden, och vi är mycket glada över det intresse den väcker. Vi får många skarpa, rostfria frågor och vi ser fram emot att tillsammans med dig som läsare utveckla den vidare under 2019.

E-handeln allt mer populär

Vår e-handel är nu inne på sitt tredje år. Den har på kort tid blivit väldigt populär och vi ser att andelen order som kommer till oss den vägen fortsätter att öka. Kul, tycker vi! Men det som är bra kan alltid bli ännu bättre. Därför utvecklar vi vår e-handel hela tiden, bland annat genom att utöka antalet artiklar som kan beställas via webben. En nyhet under året är vår chattfunktion där du som besökare på ett enkelt och smidigt sätt kan komma i kontakt med oss direkt på den sida du där du befinner dig. Vi har även en rad andra tekniska funktioner och du är välkommen att kontakta oss om du vill veta mer.

God jul och god fortsättning

Peter Sjödahl - Damstahls årskrönika

Peter Sjödahl

2018 har varit ett kul år, tycker vi på Damstahl. Vi har jobbat mycket med att utveckla och förbättra vårt kunderbjudande. Det kommer vi givetvis att fortsätta med framöver. Stort tack till alla våra kunder för ert förtroende i år, precis som alla andra år. Tack även till alla våra medarbetare som varje dag på olika sätt ser till att vi fortsätter att vara Sveriges största grossist inom rostfritt stål.
Jag önskar er alla en härlig avkopplande jul innan det är dags att ta sats mot ett spännande 2019!

 

Ingen jul utan glögg och rostfritt

Publicerat den av

Ingen jul utan glögg kan du säkert hålla med om. Men vad har rostfritt med saken att göra? Svaret är enkelt, för rostfritt stål behövs för att kunna producera vin, sprit och öl på ett hygieniskt och smakneutralt sätt. Drycker som i olika varianter är vanliga gäster på många julbord i form av till exempel glögg, snaps och julöl.

Även glögg gillar rostfritt

Alkoholhaltiga drycker kan produceras på många olika sätt. Vin bygger på druvor, saké görs på ris och i gin är enbär en viktig grund. Glögg görs av vin som kryddas och värms. Men oavsett vilken typ av dryck det är, behöver tillverkarna försäkra sig om att de håller samma kvalitet från sats till sats och årgång till årgång.
Vilket är förklaringen till att rostfritt stål idag är ett helt dominerande material i utrustning för produktion av alkoholhaltiga drycker. Rostfritt är hygieniskt, motstår korrosion, är lätt att rengöra, är hållbart och väger inte så mycket. Dessutom påverkar rostfritt stål varken smak, doft eller färg.

Ingen glögg utan rostfritt

Surhetsgrad avgör material

Oavsett vilken typ av dryck det handlar om börjar tillverkningen med någon form av saft, mos eller vört, blandningar som uppstår när man pressar, kokar eller mältar råvarorna. Vilken typ av rostfritt stål som behövs avgörs av vätskans kemiska sammansättning, framför allt surhetsgraden – alkohol i sig inte är korrosivt. Saften och moset fermenteras för att producera alkohol, en process som oftast sker i tankar av rostfritt stål. Materialet som tanken är gjort av måste kunna motstå kemiska angrepp och uppfylla de krav som den alkohol som tillverkas ställer. Detsamma gäller för samtliga steg i processen och de skiljer sig beroende på dryck. Men vin, som ju är grunden i glögg, kräver den mest komplexa och ömtåliga processen av dem alla.

Vitt vin är känsligare

Vin görs genom att en saft som utvinns av pressade druvor fermenteras och sedan mognar på fat eller ståltank. Vita viner görs ofta av gröna druvor och rött vin av blå, men fruktsaften är oftast ofärgad oavsett druva. Den röda färgen i rött vin kommer av att de blå druvorna mosas och fermenteras med både druvskal och kärnor, vilket ger både dess färg och smak.
Vita viner kräver mer omsorg under processen eftersom de är ömtåligare och känsligare för oxidation. Faktum är att många av de mest kvalitetsmedvetna vingårdarna som ligger i riktigt varma klimatzoner skördar de vita druvorna på natten för att skydda deras ömtåliga smakämnen. De måste också pressas försiktigt, ofta sker det i en pneumatisk vinpress.

Sulfiter och surhet kräver rätt material

Den naturliga syran hos vita viner är betydligt högre än hos röda, samtidigt som de är mer känsliga för oxidation som kan uppstå om det exponeras för luft när det pumpas från en tank till en annan. Därför tillsätter man till exempel sulfitsalter i pulverform. Tillsammans med det sulfit som naturligt uppstår under jäsningsprocessen hjälper det till att förhindra oxidation. Men sulfit har även en bakteriedödande effekt och skyddar mot vissa mikroorganismer.
Kombinationen av hög syrahalt och sulfit ökar dock korrosiviteten, vilket innebär att man nästan uteslutande använder syrafast rostfritt stål av typen 1.4404 i utrustning för vitt vin (och champagne, dessertviner och rosé). För röda viner, som är mindre korrosiva, brukar det i de flesta fall räcka med rostfritt stål av typ 1.4307.

Rostfritt har ersatt trä

Viner lagras ibland under flera år, en process som sedan tidernas begynnelse har skett på fat tillverkade av trä. Beroende på träslag ger det vinet subtila smakvariationer. Vissa vin lagras fortfarande på träfat (oftast ek) för att uppnå önskade smakresultat, men det är också det enda användningsområdet idag. Trä är känsligt för föroreningar av mikroorganismer, håller inte alltid tätt, är dyra i inköp och har höga underhållskostnader. På 1900-talet gjorde betongen entré. Det är ett material som är temperaturokänsligt, billigt och enkelt att forma som man vill. Samtidigt är betong svårt att underhålla och krävde många gånger att faten på insidan kläddes med epoxi för att motstå kemiska reaktioner. Dessutom var de i princip omöjliga att flytta runt när de väl var fyllda och förseglade.
Idag har rostfritt stål i princip helt tagit över som material i faten på grund av materialets fördelar när det gäller installation, användning och underhåll. Tankarna kan formas hur som helst, göras runda, böjda, fyrkantiga, och de kan placeras på ben, plattor eller hängas från taket. De kan enkelt rengöras, desinficeras och tillslutas hermetiskt vilket gör dem hygieniska. Till skillnad från ett träfat är de helt skyddade mot bakterier som kan angripa jästen eftersom den blankpolerade rostfria stålinsidan kan göras kliniskt ren.

Så nästa gång du smuttar på din glögg, ägna gärna en tanke åt rostfritt stål. För till skillnad från förr, när bara de absolut rikaste vinproducenterna hade möjligheten och kunskapen att tillverka kvalitetsdrycker trots förorenade kärl, är din glögg idag både god och prisvärd – tack vare rostfritt stål!

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 7; Ytan påverkar

Publicerat den av

Det var nu ett tag sedan vi uppdaterade er omkring hur det går för våra rostfria plåtar nära havet. Men nu har det hänt saker med våra plåtar!

Sommaren påverkade våra plåtar

Efter en fantastisk fin sommar med uppemot 35 grader varmt där vi njöt av bad, mat & dryck så tyckte inte plåtarna detsamma. Nu är 1.4016 snart helt brun av korrosion. Och som jag har nämnt tidigare så kommer 1.4509 att accelerera korrosionsmässigt mot 1.4301. något den nu har gjort. Stålsorten 1.4404 har stått sig fint mot en fin svensk sommar.

Plåtarna i havet experiment1 181018

Hur påverkar den rostfria ytan motståndskraften mot korrosion

För cirka ett år sedan utökade vi vår rostfria stålexperiment. Nu kan vi även här börja se en markant skillnad på den slipade respektive 2B-ytan på ferriten 1.4016. På de slipade ytorna (de till vänster och utan klistermärke) har korrosionen tilltagit mer än på 2B-ytorna. Man ser också skillnaden mellan 1.4301 och 1.4404, speciellt i underkanten på 4301 ser man att korrosionen fått fäste.
Men, titta på den spegelpolerade 4301:an! Inte ett enda märke på och det är ”bara en vanlig 4301:a” 😊
Vårt enkla experiment börjar visa hur viktigt det är med rätt yta. Den spegelpolerade ytan har ett Ra-värde på max 0,05 my och är blank som en spegel. Detta gör att kloriderna inte får fäste i samma omfattning som på andra ytor med högre Ra-värde. Läs mer om Ra-värde i vårt tidigare inlägg om toppar och dalar.

Plåtarna i havet ytor 181018

Experimentet fortsätter – vad kan vi lära oss härnäst?

Rostfri adventskalender på Linkedin

Publicerat den av

Det börjar lacka mot advent och vi vill bara säkerställa att du inte missat vår rostfria adventskalender på Linkedin. Varje vecka har du chansen att vinna en av våra fyra böcker om rostfritt. Allt du behöver göra är att skriva ett julklappsrim i kommentarsfältet på respektive inlägg. Gör det redan idag: Länk till LinkedIn hittar du här 

Damstahls adventskalender

Missa inte chansen att fixa årets julklapp – och dessutom få rimmet på köpet! Läs mer om böckerna på vår hemsida.

Oxidhinna av ketchup och senap

Publicerat den av

Kommer ni ihåg vårt experiment med senap och ketchup?
Nu ska ni få se vad som hänt med de olika stålsorterna efter tre månaders kontakt med dessa livsmedel.
Som vi tidigare berättat har de båda produkterna ett lågt pH på grund av ättikan och hög kloridhalt på grund av saltet. Dessa två delar tillsammans med tiden som det rostfria utsätts är den bidragande orsaken till att den rostfria ytan blir påverkad.
Tittar du ordentligt på bilderna ser du en blåaktig färg där senapen legat (vänstra sidan på plåtbitarna). Detta är det rostfria stålets oxidhinna som blivit tjockare. Den tjockare oxidhinnan är ett bevis på att senapen är steget mer aggressiv, mot det rosfria, än ketchupen. Denna blåaktiga oxidhinna kan betraktas som ett förstadie till korrosion. Den blåaktiga lätta oxidationen kan ses som en form av anlöpning. Detta är oftast inget som påverkar funktionen utan mest en kosmetiskt påverkan. Du ser också att korrosionen har tagit olika hårt på stålsorterna. 1.4016 har fått mycket stryk, med riktiga kratrar efter båda produkterna.

Alla plåtar ketchup senap 181012

Här ser ni hur experimentets stålsorter ser ut efter tre månaders påverkan av ketchup och senap

 

1.4016 ketchup senap 181012

Närbild på 1.4016 efter tre månader

Detta experiment utför vi med plåtarna placerade i vanlig rumstemperatur. Det är fascinerande att se hur så pass vanliga faktorer kan påverka rosfritt – rumstemperatur och vanliga livsmedel.  Skulle man höja temperaturen till tex. 70-80 °C så är vi säkra om på att blir det mycket mer korrosionsangrepp på alla stålsorter. Vid en högre temperatur kan där till och med bli pittings på 1.4404. Vid exempelvis tillverkning av senap och ketchup väljer en del 1.4462 och även så högt som 254 SMO för att klara av korrosionen. Något du kan läsa mer om i inlägget Ketchup kräver 254 SMO

Plåtproverna ligger kvar på kontoret så fortsättning följer.

Rostfritt stål – handbok för nyfikna

Publicerat den av

Nyfiken på rostfritt stål? Då ska du beställa vår senaste bok, Rostfritt stål – handbok för nyfikna av vår egen specialist Claus Qvist Jessen. Den innehåller det mesta som är värt att veta när det gäller rostfritt stål, korrosion, bearbetning, ytbehandlingar och mycket annat. För att ge dig en försmak publicerar vi här ett utdrag ur boken som handlar om att ferritiska stål emellanåt kan vara ett fullgott alternativ till austenitiska stål.
Vill du beställa Rostfritt stål – handbok för nyfikna? Klicka här!

Bokomslag-Rostfritt stål-handbok för nyfikna

Utdrag ur Rostfritt stål – handbok för nyfikna:

Ferritiska stål som alternativ till austenitiska stål
För bara några år sedan var nickelfritt ferritiskt rostfritt stål något man skrattade åt. Det låga priset kunde inte kompensera dålig korrosionsbeständighet, dålig svetsbarhet och de dåliga mekaniska egenskaperna. Därför användes ferritiskt rostfritt stål historiskt sett ofta bara för enkla och billiga konstruktioner där man bara ville ha något som såg snyggt ut.
Det senaste årtiondets kraftiga uppgångar (och fall) för nickelpriserna har emellertid förändrat detta. Nickel är ett mycket viktigt legeringsämne i de austenitiska stålen, och större delen av legeringstillägget för ett 4301-stål utgörs av just nickel. Detta innebär att svängningarna i nickelpriset får stor effekt på̊ de fluktuerande stålpriserna. Det finns därför mycket att vinna på̊ att kunna släppa det dyra och prismässigt instabila nicklet och ändå̊ få en bra korrosionsbeständighet.

Korrosionsbeständighet hos ferritiskt stål

Punktfrätning är en av de vanligaste korrosionsformerna hos rostfritt stål. I avsnitt 3.5.2 visas stålets beständighet mot begynnande punktfrätning som uttrycks med ett PREN-värde (Pitting Resistance Equivalent). Baserat på̊ tabell 3.1 kan man därför förvänta sig att det ferritiska 4509 (PREN 17,5) har samma beständighet mot begynnande punktfrätning som det austenitiska 4301 (PREN 17,5). På samma sätt kan man förvänta sig att det ferritiska 4521 (PREN 22,9) ligger på̊ ungefär samma nivå̊ som det austenitiska 4404 (PREN 23,1). Detta har verifierats på̊ experimentell väg. Så länge punktfrätning utgör den största risken bör man alltså̊ kunna ersätta det traditionella austenitiska stålet med dess ferritiska motsvarighet utan att offra korrosionsbeständigheten.
Återigen måste man tänka på̊ att PREN-värden bara kan användas för att bestämma beständigheten gentemot begynnande punktfrätning. Om korrosion har startat är det bra att ha med Ni som broms, och därför förlöper angreppet snabbare hos ferritiskt stål än austenitiskt. Detta är för övrigt skälet till att de austenitiska stålen klarar sig bättre mot spaltkorrosion än sina ferritiska motsvarigheter. Bägge delarna är goda argument för att alltid välja ett stål där korrosionen aldrig har en chans att sätta igång.
Utöver punktfrätning/spaltkorrosion finns goda skäl att vara uppmärksam på̊ spänningskorrosion (SPK). Spänningskorrosion angriper nästan uteslutande de austenitiska standardstålen ur 4301- och 4401-klasserna (avsnitt 3.7.1), så där har de ferritiska stålen en enorm fördel eftersom de inte alls angrips av kloridinducerad SPK. Det går därför utmärkt att använda ferritiska stål på̊ många platser där SPK är den korrosionsform som påverkar livslängden mest, och där stål ur 4301- och 4401/04-klasserna därför inte kan användas. Ugnar tillverkade av ferritiskt rostfritt stål är en klassiker.
På minussidan för de ferritiska stålen hör det faktum att den frånvarande nickelbromsen gör att de inte motstår allmän korrosion särskilt bra, vare sig i starka syror eller starka baser (t.ex. fig. 3.6). För användning vid extrema pH-värden är traditionella austenitiska rostfria stål därför normalt att föredra framför de ferritiska.

Mekaniska förhållanden för de ferritiska stålen

Ur mekaniskt perspektiv finns vissa skillnader mellan de ferritiska och austenitiska ståltyperna. Tittar man på̊ sträckgränsen (Rp 0,2) är den vanligen marginellt högre för de ferritiska ståltyperna än de motsvarande austenitiska. I gengäld är brottgränsen (Rm) lite lägre, och erfarenheten säger att de ferritiska stålen därför är lättare att klippa och borra i än de väldigt sega austenitiska stålen.
På minussidan för ferriterna står det faktum att brottförlängningen är något mindre än för de gummiartade austenitiska stålen (minst 20 % jämfört med 45 %), vilket gör att ferriterna är mindre lämpliga för kraftiga mekaniska deformationer. Detta gäller framför allt vid ren sträckformning, men ferritiska stål kan i stället ofta användas för djupdragning. I England och Italien använder man till exempel ofta 4016 för cateringutrustning just på̊ grund av djupdragningsegenskaperna som inte alls är så dåliga. Man ska dock inte förvänta sig några mirakel och tro att det går att tillverka en komplicerad dubbeldiskho i ferritiskt rostfritt stål utan mellanglödgning. Det är tyvärr omöjligt.
Brottförlängningen påverkar också̊ vid bockning. Ferritiska stål kan absolut bockas, men inte alls i samma utsträckning som de austenitiska, och bockningsradien måste därför vara större. På det hela taget påminner de ferritiska rostfria stålen (kubisk rumscentrerad struktur) ur mekanisk synpunkt mer om ferritiska svarta stål (även de kubiskt rumscentrerade) än om austenitiska rostfria stål (kubiskt ytcentrerade).
En annan detalj är de mekaniska förhållandena vid extremt låga och extremt höga temperaturer. Vid mycket låga temperaturer kan de ferritiska stålen bli spröda, vilket märks i form av en plötsligt försämrad slagseghet (AV). Vid vilken temperatur denna förändring inträffar varierar en del beroende på̊ legering, tjocklek och eventuella svetsar, men ned till -20 °C går det som regel bra. Till exempel 4509 har med framgång använts utomhus i Norrland där vintertemperaturen lätt hamnar runt –40 °C. För hyperkalla ändamål (t.ex. flytande kväve ned till –196 °C) finns det bara en enda lösning: austenitiskt stål – vanligen 4404.
Även vid förhöjda temperaturer kan man riskera mekaniska problem. Vid längre uppehåll i temperaturområdet 400 till 550 °C kan man riskera ”475°-sprödhet”. Detta fenomen förekommer också̊ för duplexstål (samma temperaturområde), och de ferritiska stålen är därför mindre lämpade för högtemperaturförhållanden än de mer toleranta austeniterna. Observera dock att stålet vid mycket höga temperaturer (över 550 °C) lämnar riskzonen. Då kan de ferritiska stålen återigen bli relevanta (avsnitt 5.3.5), så alla situationer måste bedömas från fall till fall.

Vill du beställa Rostfritt stål – handbok för nyfikna? Klicka här!

Damstahls egen Claus Qvist Jessen är kemiingenjör, fil. dr och en världsledande auktoritet inom rostfritt stål. Han har även skrivit böckerna ”Rostfritt stål och korrosion”, ”Rostfritt stål för hygienisk utrustning inom food/pharma” samt ”Surface Treatment of Stainless Steel – Corrosion and Cleanability”. Du kan beställa dem här.

 

Superduplex skapar lättare och säkrare oljeplattformar

Publicerat den av

Ända sedan 70-talet har det borrats efter olja i Nordsjön. Men efterhand som behovet av nya fyndigheter ökat, har man tvingats placera oljeplattformar allt längre norrut. Den isande havsmiljön är oerhört aggressiv mot rostfritt stål, framför allt alla de stålbultar som håller ihop konstruktionen. Lösningen på den utmaningen blev superduplex stål.

Rätt rostfritt på oljeplattformar i extrema miljöer

I grund och botten är en oljeplattform helt enkelt en kemisk fabrik placerad mitt ute på havet. Där finns all teknik och utrustning som krävs för att göra den helt självförsörjande, som till exempel elgeneratorer, vattenavsaltare och bostäder för oljearbetarna. Allt inklämt på ett så litet utrymme som möjligt för att undvika att göra plattformen för tung så att man kan minimera stödkonstruktionen och ankarpunkterna.
Dessutom kräver oljeproduktionen åtskilliga kilometer rör, både för process och för transport. Rören sammanfogas normalt med flänsar vilket innebär hundratusentals galvade bultar och muttrar.

Rostande bultar ett problem

Ett av de företag som under lång tid borrat efter olja i Nordsjön är norska Statoil. För närvarande är de i full färd med att vidareutveckla det största oljefältet i området, Johan Sverdrup, vilket bland annat innebär att de bygger ett antal nya oljeplattformar. Fältet beräknas ge olja i 50 år framöver, så det ställer höga krav på plattformens livslängd, vilket i förlängningen påverkar materialvalen i stomme, utrustning och rördelar, både när det gäller motståndskraft och vikt.
Statoil har länge varit verksamma på Nordsjön och har genom åren fått allt större erfarenhet av vad som krävs för att klara det hårda klimatet, med kyla, stormar och saltvatten.
Bland annat har de noterat att de galvade bultarna som bland annat används i rörflänsarna har förhållandevis kort livslängd på grund av korrosion. Den skyddande hinnan av zink varar i snitt mellan åtta och tio år, sedan börjar bultarna rosta. I den hårda marina miljön blir den totala livslängden för bultarna inte mer än cirka 15 år. Långsiktigt skapar detta problem eftersom försvagade bultar riskerar en säker, pålitlig och miljömässigt hållbar drift av det komplicerade rörsystemen.

rostfritt oljeplattformar-oljefältet Danfelt

Oljebranschen har traditionellt sett alltid legat i framkant av utvecklingen och rostfritt stål är inget undantag – särskilt inte när man behöver ett material som tål mycket frätande miljöer. Den här bilden är hämtad från oljefältet Danfelt i den danska delen av Nordsjön. Foto: ©Maersk Oil

Superduplex rostfritt stål blev lösningen

I och med att många av de äldre oljeplattformarna genom uppgraderingar och utveckling fortfarande är i drift, innebär det att Statoil löpande behöver byta ut flera tusen bultar efterhand som de passerar sin tekniska livslängd. Det är av förklarliga skäl ett tids- och resurskrävande projekt som dessutom skapar driftsstörningar på plattformen. Därför har Statoil sedan en tid börjat ersätta de galvade bultarna med bultar i superduplex rostfritt stål.
I de nya oljeplattformarna som byggs för Johan Sverdrup har de redan från början föreskrivit duplex, framför allt för kabelrännor, rörstöttor och andra konstruktionsdelar som inte utsätts för höga temperaturer. Med duplex får plattformen längre livslängd, minskat underhåll och lägre vikt. Just viktreduceringen är en viktig del i konstruktionen. Ju mer ovandelen på plattformen väger, desto större lyftkraft måste kranbåten ha för att få allt på plats, vilket ökar kostnaderna avsevärt. En lättare ovandel innebär också att den bärande konstruktionen undertill kan vara mindre, lättare och därmed också mer kostnadseffektiv.

Ökande betydelse inom offshore-teknologin

Det rostfria stålet med superduplex legeringar är oerhört starkt och har en hög motståndskraft mot många olika typer av korrosion, vilket bland annat beror på en molybdenhalt på 3,5 procent. Duplex och superduplex har dubbelt så hög sträckgräns jämfört med austenitiskt rostfritt stål, som exempelvis 316L, och är starkare än härdade versioner av samma stålsort, vilket är den sort som vanligtvis används inom offshore. Dessutom har duplex och superduplex bra egenskaper när det gäller duktilitet och seghet i temperaturer ända ner till -80° C, vilket är en viktig faktor vid oljeborrning i Nordsjön eller arktiska miljöer.
Så efterhand som offshore-teknologin utvecklas för att möta världens energibehov på ett mer effektivt, säkert och hållbart sätt, kommer duplex och superduplex rostfritt stål att bli en allt viktigare faktor i konstruktionsarbetet

Djupare rostfri information hittar du som vanligt hos våra produktspecialister samt i våra böcker som du kan läsa mer om här

Rostfritt plattstål; Tre av samma sort men inte likadana

Publicerat den av

Ofta vill vi samla ihop produkter till större grupper. Man kan se det som att rostfritt plattstål är ett samlingsnamn för en produktfamilj med flera olika egenskaper. Anledningen till att det finns tre olika sorters plattjärn är just för att de har olika egenskaper och ska med fördel användas för olika ändamål.

Varmvalsat plattstål

Det vanligaste rostfria plattstålet är det i varmvalsat utförande. Detta kan  upplevs ofta som lite mjukare. Varmvalsat rostfritt plattstål går bra att svetsa borra och fräsa i dock är toleranserna ganska generösa vad det gäller vinkelräthet och rakhet. Detta plattstål går också att bocka men är inte helt följsamt det kan ibland sticka iväg åt ett håll du inte riktigt vill.

Att tänka på vad det gäller de generösa toleranserna är att ju grövre dimension desto generösare är toleranserna. Exempelvis hur romboid plattstålet får vara = hur mycket ur vinkel den får vara. Detta är något du ska ha med i beräkningen och välja dimension efter sitt färdigmått.’

Om du exempelvis beställt ett plattjärn som är 60 x 40 mm och har ett färdigmått  59 x 39 mm så kan du snabbt se i tabellen för tjocklek att plattjärnet får vara 1,5 mm ur vinkel. Med denna information kan du enkelt se att det då kan bli svårt vid extremfall att få ut färdigmåttet 59 x 39 mm.

Plattstång-toleranstabell

Toleranstabell för vinkelräthet

Plattstång-tolerans

Klippt plattstål

Det andra plattstålet är den sort som vi kallar för det klippta plattstålet, eller mer korrekt det slittade plattstålet. Detta är ett plattjärn som är slittat ur ett varmvalsat coils. Det kan ibland upplevas som något hårdare. Däremot håller det sig bättre inom måttoleranserna vad det gäller bredd-, vinkel- och rakhetstolerans än det varmvalsade.

Det klippta plattjärnet sticker inte heller iväg när du bockar det vilket är en fördel om du ska ex bocka detta runt tex en jig (jig = en mall). Givetvis går det bra att även fräsa, borra, gänga och svetsa i detta också. En nackdel med det klippta plattstålet är att de slittade/klippta kanterna kan upplevas som grova och råa.

Kalldraget eller blankdraget plattstål

Den sista sortens plattstål är det i kall-/blankdraget utförande. Denna typ av plattjärn har snäva toleranser och raka skarpa kanter samt är ofta till utförandet i tolerans H11. Ytterligare en egenskap är att den också passar i en fixtur utan att man behöva fräsa den runt om.

En nackdel som gäller all form av kall-/blankdraget material är att man bygger in spänningar. Vid kraftig bearbetning som tex fräsning frisläpper man dessa spänningar och materialet har lätt för att slå sig.

Rostfritt plattstål i dekorativt syfte

Har du tänkt använda plattjärn i dekorativt syfte. Då finns det en del dimensioner i klippt utförande som är slipade på de två breda sidorna. Givetvis kan du även slipa upp ett varmvalsat plattjärn men då ska du ha med sig att det kan finnas porer som kan synas efter slipning.

 Vilket plattstål ska du välja?

Alla tre varianter som vi beskrivit går givetvis att använda och fungerar till allting men för att optimera bör du tänka till. Väljer du rätt sort till tillverkningen så blir arbetet lättare

Massor av olika plattstål hittar du på vår egna rostfria e-handel.

Vad gör ketchup och senap med rostfritt?

Publicerat den av

I ett tidigare inlägg kan du läsa om vår kund som fick byta ut de mer lättbearbetade stålsorterna 1.4301 och 1.4404 till det hårda SMO för att skapa produkter som ska kunna hantera tillverkningen av ketchup. Detta för att ketchup är ett så pass frätande livsmedel.

Kan verkligen den mat vi har i kylen vara så frätande att det påverkar något så hårt som rostfritt?

Då vi hade en sommar med långt grillförbud fick vi på Damstahl mycket ketchup och senap över i kylen. Därför ville vi själva göra ett lite experiment med det vi hade kvar. Numera ligger det därför fyra stycken plåtprover på en hylla här hos oss. De fyra plåtproverna i kvaliteterna 1.4462, 1.4016, 1.4301 och 1.4404 har vi preparerat med både ketchup och senap för att följa dem och se vad som händer med när dessa livsmedel med hög halt ättika får ligga kvar länge.

Experiment med ketchup och senap

Experiment med sommarens rester

Efter en månads tid så sköljde vi av plåtarna för att se om de blivit påverkade och nog blev vi lite förvånade. För på kort tid hade framförallt senapen gjort stor åverkan på främst plåten av 1.4016. Se bilden här nedanför där du kan se de mörka partierna som är riktiga urgröpningar i plåten.

Rostfritt 1.4016 ketchup

Senapens påverkan på 1.4016

Vi fortsätter att följa sommarens rester på våra plåtar!

Ketchup kräver 254 SMO

Publicerat den av

Ketchup är ett av de mest frätande livsmedel som finns, åtminstone när det kommer till hur det påverkar rostfritt stål. Men 254 SMO, en legering som skapades för att kunna motstå den kraftigt korrosiva miljön vid oljeplattformarna i Nordsjön, visade sig vara lösningen. På VK Mekaniska i Staffanstorp är de specialister på att bearbeta denna mycket sega, hårda och motståndskraftiga stålsort.

Ingen motstår ketchup. Mer än 254 SMO

Rostfritt stål av 4307- och 4404-grupperna är standardmaterialet för komponenter i nästan alla former av anläggningar för livsmedelsproduktion. Det beror bland annat på att de austenitiska stålsorterna sedan 1940-talet med framgång använts för en mängd kritiska tillämpningar. De är dessutom relativt lätta att forma och svetsa.
Men det finns vissa livsmedel där det vanliga syrafasta stålet inte räcker till. Det gäller till exempel vid tillverkning av ketchup, senap och majonnäs, som är bland de mest korrosiva livsmedlen som finns.
Dessa tre livsmedel innehåller ättika vilket ger dem ett lågt pH-värde. Visserligen är surheten i sig inte något större problem. Ren, kall ättika är totalt ofarlig för nästan alla typer av rostfritt stål. Men i kombination med det salt som tillsats i exempelvis ketchup och som ger en hög kloridhalt, kan den skapa punktfrätning också i syrafast stål. Till detta kommer en hög temperatur på ca 70°C under tillverkningsprocessen, vilket gör att korrosionen går mycket fortare.
Kombinationen av klorider, syra och värme innebär alltså att det rostfria stålet utsätts för en gemensam attack av tre korrosiva beståndsdelar.
Förr i tiden tvingades man därför att byta ut delarna i maskinerna för tillverkning av dessa livsmedel med relativt korta intervall. Framför allt punktkorrosionen skapade ytojämnheter där bakterier kunde samlas och växa, vilket innebar potentiella hälsorisker. Idag är hållbarheten mycket bättre eftersom de kritiska maskindelarna nästan uteslutande tillverkas av 1.4547 – eller 254 SMO som den också kallas, en stålsort med mycket stark motståndskraft mot korrosion.

SMO för ketchup

Tube case gjorda i 256 SMO

 

254 SMO utvecklades för oljeindustrin

Den stora oljekrisen i början av 70-talet, då oroligheter i Mellanöstern fick oljepriserna att stiga kraftigt, ledde till ett ökat intresse för nya oljekällor. Bland annat blev det ekonomiskt försvarbart att borra efter olja i Nordsjön. Det krävde en ny typ av rostfri legering som kunde klara de svåra förhållandena i havsvatten.
Att experimentera fram nya legeringar som tål tuffa korrosiva miljöer har pågått under hela 1900-talet. Redan på 1940-talet insåg man att man genom att kombinera ferritiskt och austenitiskt rostfritt stål kunde öka motståndskraften mot korrosion och öka hårdheten, det som idag kallas duplexstål.
Olje- och gasindustrin i Nordsjön efterfrågade rostfritt stål som var starkt, hade hög motståndskraft mot saltvatten. Bland annat utvecklade Avesta Jernverk en legering som kombinerade en högre andel molybden med kväve, vilket resulterade i ett rostfritt stål som är nästan två gånger starkare än de mer vanliga stålsorterna. Avesta Jernverk lanserade sin nya legering under varumärket 254 SMO.
Men även om nya superstarka stålet var utvecklat med den marina industrin i åtanke, spred det sig tack vare sina egenskaper efter hand till andra områden, som till exempel livsmedelsindustrin – och ketchuptillverkningen.

Mer om hur du kan kombinera stålsorter kan du läsa om här

Nackdelen är att 254 SMO är svårbearbetat

VK Mekaniska i Staffanstorp levererar maskindelar till bland annat TetraPak och Getinge och har arbetat med 254 SMO i drygt 20 år. De har med andra ord lång erfarenhet av de utmaningar som finns när det gäller att bearbeta materialet.
– Vi började arbeta med SMO i slutet av 90-talet när Alfa Laval ville byta till SMO i vissa komponenter i processanläggningar för bland annat ketchup, berättar Henrik Johansson på VK Mekaniska. Ketchup är oerhört frätande, en maskin gjord i en stålsort med lägre motståndskraft riskerar att få betydligt kortare livslängd.
Men att bearbeta 254 SMO är onekligen en utmaning. I och med att 254 SMO har en legering som består av mellan 19,5–20,5 % krom, 17,5–18,5 % nickel, 6–6,5 % molybden och 0,18–0,22 % kväve är det betydligt segare och hårdare än traditionellt syrafast stål.
– SMO tar uppemot 50 procent längre tid att bearbeta jämfört med syrafast, berättar Henrik. Dessutom kostar det fyra gånger så mycket i inköp. Så det gäller verkligen att inte köra fel.

Förutom den ökade tidsåtgången, innebär materialhårdheten även att verktygen slits betydligt snabbare.
I och med sin långa erfarenhet när det gäller bearbetning av 254 SMO händer det att kunder ber VK Mekaniska att vara med som rådgivare vid utvecklingen av komponenter till nya maskiner.
– Eftersom vi vet vad som krävs i tillverkning och bearbetning är vi gärna med och hjälper till att förbättra produktionen, säger Henrik. På så sätt kan vi bidra till att göra den enklare och billigare att tillverka. När man arbetar med SMO räknas varje timme man kan spara in.
Tack vare att VK Mekaniska har en låg personalomsättning har de genom åren byggt upp en stor kompetens och erfarenhet när det gäller att hantera 254 SMO utifrån hur konstruktionen ser ut.
– Det handlar om hur vi rent praktiskt hanterar det, när det gäller maskiner, verktyg och arbetsgång. Men också om en känsla för materialet och hur vi tar oss an det på smartast möjliga vis, säger Henrik.

Har du frågor om rostfria stålkvaliteter kan du alltid vända dig till våra produktspecialister och säljare för att få bästa råden.