Frihetsgudinnans järnskelett hade mått bra av lite rostfritt

Att välja rostfritt kan ibland upplevas som en stor investering. Men om du räknar in framtida underhållskostnader blir bilden en annan. Hade Frihetsgudinnan haft en stålkonstruktion av rostfritt hade hon sannolikt inte fått problem med skelettet vid så unga år! 

Brist på rostfritt gav Frihetsgudinnan invärtes problem 

Damen med facklan som möter den som närmar sig New York med båt är förvisso gjord av koppar. Men de skulpterade kopparplåtarna är fästa på en konstruktion som ursprungligen var gjord av järnstänger. Något som efterhand skapat problem, bland annat beroende på de många besökarna.  

Varje år tar cirka fyra miljoner turister trappan upp till utkiksgluggarna i statyns panna. Genom åren har fukten i besökarnas andedräkt och det trånga utrymmet lett till att järnstängerna rostat. Men även havsvattnet och den galvaniska korrosionen mellan järn och koppar har bidragit.  

Ursprungligen användes shellackad asbestväv som en barriär mellan kopparplåtarna och järnkonstruktionen, men med tiden torkade den vilket gjorde asbesten porös. Därmed började väven dra åt sig fukt (som innehöll salt från havsvattnet) och bidrog istället till den elektrolytiska kontakten och den galvaniska korrosionen. 

Frihetsgudinnan hade mått bra av lite rostfritt

Boten blev rostfritt stål 

När järnbalkarna rostade svällde de och tappade formen vilket fick kopparplåtarna att röra sig. Därmed kunde regnvatten tränga in och ytterligare påskynda processen. Problemen med korrosion upptäcktes redan 1936 men omfattningen var okänd eftersom rosten doldes bakom åtskilliga lager färg. 

Rosten i balkarna och deformationer i kopparplåten ledde till att man i mitten av 1980-talet beslutade sig för att renovera Frihetsgudinnan lagom till 100 årsjubileet 1986. Projektet, som kostade totalt cirka 70 miljoner dollar i dåtidens penningvärde, innebar bland annat att de 1 800 järnstängerna i konstruktionen (som för övrigt var designad av Gustave Eiffel) byttes ut mot rostfritt stål. Valet föll på 316L eftersom det bedömdes ha minimal risk att reagera med kopparn samtidigt som den hade en elasticitet som liknade den som finns i smidesjärn. 

Har du frågor kring hur rostfritt stål kan bidra till att göra din verksamhet eller konstruktion långsiktigt hållbar?