Tycker du att prissättningen av rostfritt stål är förvirrande? Med en slutsumma som består av två olika delar. Men varför är det så? Och varför skiljer sig baspriserna på olika stålsorter åt? Här reder vi ut ett och annat kring priset på rostfritt.
Vid tillverkning av rostfritt stål står legeringsmetallerna för en stor del av kostnaden. Krom, nickel och molybden är alla dyra metaller vars värde ständigt rör sig upp och ner på marknaden. Som exempel kan vi se hur nickelpriserna på LME, London Metal Exchange, har visat på stor volatilitet sedan maj 2014. Volatilitet betyder, enkelt uttryckt, hur mycket priset på en finansiell tillgång svänger eller varierar. För att snabbt kunna anpassa priset på rostfritt stål efter produktionskostnaderna har tillverkarna valt att dela upp priset på ett fast baspris och ett rörligt legeringstillägg.
Legeringsavgiften fastställs på säljdagen
Det fasta priset är känt redan under produktionens gång medan legeringsavgiften fastställs först den dagen stålet ska säljas och styrs då av rådande priser på legeringsmetallerna. Men det är inte riktigt hela sanningen. Även baspriset påverkas av priserna på legeringsmetallerna. Producenterna har nämligen valt att lägga en mindre del av legeringskostnaden i baspriset som en slags representation av värdet på legeringsämnena. Därför skiljer även baspriset sig åt mellan till exempel vanligt rostfritt stål och det dyrare, syrafasta stålet som innehåller molybden.