Att stål är en produkt som går att återvinna visste man redan på 1800-talet. Det går att återanvända oändligt många gånger utan att tappa i kvalitet och befinner sig på så vis i ett ständigt kretslopp. Faktum är att stål är det mest återvunna materialet i världen – hälften av allt stål som produceras kommer från återvunnet järnskrot. Men stål spelar också en viktig roll i andra sammanhang som har positiva effekter på miljön. Till exempel hade det varit svårt att producera biogas om rostfritt stål inte funnits.
Biogas får bussen att rulla
Biogas är ett helt förnybart bränsle som framställs av bland annat matrester, djurspillning, slam från reningsverk och rester från livsmedelsindustrin. Allt blandas och blir det man kallar biomassa. Genom en process där mikroorganismer bryter ner biomassan i en miljö utan syre skapas en gas som till stor del består av metan, koldioxid och små mängder vatten.
Biogasen kan användas inom flera olika områden. Den kan blandas med naturgas och blir då fordonsgas som idag framför allt används inom kollektivtrafiken. Fördelen är att den inte är ett fossilt bränsle och att utsläppen av partiklar från bilen eller bussen minskar kraftigt. Men även industrin kan dra nytta av biogas. Den brinner till exempel med en ren och klar låga vilket gör att värmepannor och annan utrustning inte smutsas ner av sot och slagg. Dessutom kan metanmolekylen i gasen användas som råvara i tillverkningen av exempelvis färg, plast och smörjoljor.
Det krävs mer än bara röta
Biologiskt material som ruttnar producerar helt naturligt metangas. I en biogasanläggning, eller rötkammare, optimeras rötningsprocessen genom att det organiska materialet förbehandlas och sedan pumpas in i en helt lufttät behållare. Materialet kan bestå av en mängd olika så kallade substrat, som till exempel avloppsslam, matavfall, gödsel och slakteriavfall.
Själva rötningsprocessen består av olika faser där biomaterialet börjar jäsa för att sedan, med hjälp av ett antal speciella mikroorganismer, utveckla metangasen. Gasen är dock mättad med vattenånga och innehåller koldioxid och en del föroreningar som måste avskiljas innan det blir en användbar biogas. Sedan transporteras den via rörledningar, eller i flytande form via lastbil, till sin destination.
En krävande miljö även för rostfritt
Inne i rötkammaren är miljön oerhört krävande. Detta fordrar material som under lång tid klarar av att stå emot syror, baser, värme, fukt och mikroorganismer. De behållare, kärl, rör och blandningsredskap som används i biogasanläggningen är alla gjorda av rostfritt stål.
Men det duger inte med vilket rostfritt stål som helst! I en studie av hur korrosionsbeständigheten i biogasanläggningar kan ökas konstaterar professor Ralf Feser vid University of Applied Sciences i Tyskland och ordförande i German Corrosion Society (GfKORR), att det finns många olika skäl till varför korrosion uppstår just i en rötningsanläggning.
Kraftig korrosion vid biogas
Korrosionsskador är ett stort och kostsamt problem i biogasanläggningar. Ralf Fesers studie visar till exempel att den svavelsyra som uppstår under den biologiska avsvavlingsprocessen kan orsaka korrosionsskador under gasfasen eftersom syran angriper legerat stål. Samtidigt kan järnoxiden som tillsätts som ett avsvavlingsmedel i rötningsprocessen sannolikt accelerera korrosionen i vissa delar av biogasanläggningen, till exempel i blandningskärl gjorda av rostfritt stål. Men även i den blöta fasen av rötningsprocessen uppstår mikrobiell korrosion i de delar av biogasanläggningen som involverar syre, till exempel omrörningsdelar av icke-legerat stål.
Rätt rostfritt är lösningen
Studien visade dock att korrosionsbeständigheten kan förlängas genom att välja rätt typ av rostfritt. Som till exempel höglegerat stål med högre halt av krom. Men det är minst lika viktigt att stålet innehåller tillräcklig mängd molybden vilket ökar motståndskraften mot punkt- och spaltkorrosion. En annan slutsats var att det inte får förekomma något syre alls i rötkammaren.
Med andra ord: rätt kunskap i kombination med rätt rostfritt ökar livslängden på biogasanläggningar och bidrar därmed till ett hållbart samhälle på mer än ett sätt.