Höstvädret har fått verka på våra plåtar nära havet. Du kan nu se tydliga tecken på att både ytan och designen spelar stor roll för korrosionshastigheten.
Stålsorter
Under de senaste fem månaderna har inte hänt så mycket med våra plåtar, förutom två saker. För det första så har 1.4016 fått fler mörka fläckar på ytan vilket tyder på att tiden spelar en mycket stor roll. Tid är, som vi varit inne på flera gånger, en av de tre faktorerna som har en stor påverkan på det rostfria stålet förutom klorider och värme. Spolas bara kloriderna av från ytan så klarar sig stålet mycket bättre än om de av någon anledning stannar kvar på ytan (tidsfaktorn). Detta visar återigen på att design är viktigt när det kommer till hur bra rostfritt står emot korrosion – Läs mer om rostfri design här.
Den andra saken , som är mycket intressant och bra att veta är resultatet kring 1.4404. Nämligen att 4301:an har klarat sig minst lika bra som 4404:an.
Hur kan det vara så? 4404:an är ju en syrafast stålsort.
Jo, det är så att den plåtbit vi satt upp av 1.4301 har en borstad yta med ett Ra värde på ca 0,25-0,35 my. Detta är en mycket jämn yta jämfört med plåten i 1.4404 som har en slipad yta med ett Ra värde på 0,55 +/- 0,15 my. Detta blir ett tydligt exempel på att ju grövre ytan är, desto lättare fastnar kloriderna på ytan. Detta i sin tur gör att korrosionen kan sätta igång. Intressant hur en stålsort med sämre korrosionsmotstånd klarar sig så pass mycket sämre på grund av en grövre yta!
Ytorna
I vårt andra experiment kan du ännu tydligare se vad som kan hända vid olika ytval. Här har vi valt en slipad yta för plåtarna i både 1.4301 och 1.4404 vilket resulterar i att du kan se att 4404:an står emot korrosion bättre. Vad du också kan se i detta experiment är att 1.4016 fått grövre korrosion som väntat likt den slipade ytan på 4301. Men bäst i klassen är fortfarande den spegelpolerade 4301:an 😊
Nu får vi se vad ännu en höst och vinter gör med våra plåtar.