Ett bra fasadmaterial är både vackert och underhållsfritt vilket kan förklara varför rostfritt stål är ett material som används på många skyskrapor världen över. Ett exempel är Socony–Mobil Building i New York, världens första skyskrapa helt klädd i rostfritt. Men det finns även fasadmaterial som är gjorda för att rosta, som till exempel corten. Ett exempel på det är en ny hyresfastighet i Malmö som fått ett minst sagt blandat mottagande.
Först med rostfritt som fasadmaterial
Socony–Mobil Building är en skyskrapa som ligger i Midtown på Manhattan. När den invigdes 1956 var den världens första skyskrapa vars fasad var gjord helt i rostfritt stål, och den är fortfarande världens största.
Fasadbeklädnaden består av knappt centimetertjocka rostfria paneler som tillsammans väger 340 000 kg. 7 000 paneler är präglade pyramidformade reliefer som ramar in de blåskimrande fönstren. Pyramidrelieferna pressformades direkt i plåtarna för att förhindra vågighet och minska reflexer i den blanka fasaden.
Det gav huset en ganska egensinnig yta och kritikerna kallade det för ”våffelhuset”. Men det var på 50-talet, idag är det ett klassiskt inslag i New Yorks skyline och utsågs 2003 till ”en av New Yorks mest slående skyskrapor” av Landmarks Preservation Committee.
Större kontorsyta och lägre vikt
Genom att använda rostfria stålpaneler på fastigheten vann man både flera centimeter golvyta på insidan av ytterväggen och minskade arbetskostnaderna för fasadarbetet. Man lyckades också minska fastighetens vikt i och med att stålpanelerna bara vägde 10 kg per kvadratmeter jämfört med teglets 235 kg/kvm.
Dessutom skapade man en fastighet vars fasad var både vacker och underhållsfri. Faktum är att det dröjde fram till 1995 innan fasaden för första gången behövde rengöras.
Fasadmaterial i corten omstritt
En annan fastighet med annorlunda fasad som mött kritik från samtiden, men som kanske omvärderas i framtiden, är kvarteret Sofia i Malmö. När Malmö Kommunala Bostadsbolag MKB tillsammans med arkitektfirman Tegnestuen Vandkunsten utvecklade ritningarna för det nya hyreshuset beslutade man sig för att klä in fasaden i cortenstål.
Corten är en stålkvalitet vars yta, när den exponeras för väder och vind, snabbt börjar att rosta. Men efterhand omvandlas ytrosten till ett tunt skyddande oxidskikt som fäster vid metallytan och förhindrar att fukt tränger in. Det får korrosionsprocessen att avstanna även om den inte upphör helt. För att ge cortenstålet dessa rosttröga egenskaper har det fått en legering bestående av koppar, krom, nickel och fosfor.
Fulaste huset i Sverige?
Vid själva bygget blev man tvungen att använda plåtar av cortenstål som inte hade förbehandlats och fått sin roströda färg. Detta på grund av att syran som användes för att förrosta materialet har visat sig vara starkt miljöfarlig. Plåtarna gjordes istället av varmvalsat cortenstål och fick rosta efterhand. Det innebar att fasaden under lång tid såg minst sagt anfrätt ut, med stora skiftningar i färgen. Huset blev omtalat och många förfasade sig. Arkitekturupproret, en ideell grupp av arkitekturintresserade gav, efter en omröstning på Facebook, till och med huset årets Kaspar Kalkon-pris för Sveriges fulaste byggnad.
Skälet till att korrosionsprocessen gick ovanligt långsamt berodde dock i stor utsträckning på att det var den torraste sommaren i mannaminne. Utan nederbörd eller fukt tog det helt enkelt tid för plåtarna att rosta, vilket gav upphov till byggnadens flammiga yttre.
Kanske hade det varit en god idé att klä fasaden i rostfritt istället? Då hade åtminstone inte frånvaron av rost varit ett problem!
Cortenhuset i Malmö – till vänster nybyggt och till höger åtta månader senare.