Sommaren och förhoppningsvis värmen är på väg. Det var lite över ett halvår sedan vi tog en närmre titt på våra plåtar. Efter att vi vid förra besöket möttes av rostiga, rostfria karbinhakar som satte tillfälligt stopp för vårt experiment (som du kan läsa mer om här), lyckades vi denna gång plocka ner våra plåtar.
Korrosion i kanten
Som ni kan se på bilden nedan, så har det inte hänt så mycket sedan november, en lång period med varierade temperaturer och väderförhållanden. Det är EN 1.4016 som har blivit lite mer påverkad, speciellt i underkanten där vattnet kan stanna kvar längre vilket ger en högre koncentration av korrosiva salter.
Ferriten EN 1.4509 är borstad och har ett Ra värde på ca 0,25 my detta mot austeniten EN 1.4301/07 som är slipad och har ett högre Ra värde på ca 0,55 my. Trots dessa faktorer så står sig austeniten sig ändå bättre i denna korrosiva havsmiljö.
Spegelblanka ytan speglar sig i havet
I vårt andra experiment där vi vill se hur olika ytor på plåt av samma stålsort kan påverka korrosionen har det hänt lite mer. Här ser vi att den slipade ytan på EN 1.4016 har tagit stryk. Även de slipade plåtarna av austeniterna EN 1.4301/07 och EN 1.4404 har påverkats i underkanterna. Underkanterna påverkas som tidigare nämnts mest då det är i detta område som kloridhalten blir högre när vattnet håller sig kvar. Detta visar återigen på hur viktigt det är med design. Ett sätt att undvika detta problemet är exempelvis att få till en droppkant så vattnet kan försvinna. Läs mer om rostfri design i vårt tidigare inlägg på ämnet. Design kan ju även handla om ytans utseende och titta på den spegelpolerade ytan som också är EN 1.4301/07. I princip inte ett enda märke! Imponerande!!