Ingen jul utan glögg och rostfritt

Ingen jul utan glögg! Det kan du säkert hålla med om. Men vad har rostfritt med saken att göra? Svaret är enkelt; rostfritt stål behövs för att kunna producera vin, sprit och öl på ett hygieniskt och smakneutralt sätt. Drycker som i olika varianter är vanliga gäster på många julbord i form av till exempel glögg, snaps och julöl. 

Glögg gillar rostfritt 

Alkoholhaltiga drycker kan produceras på många olika sätt. Vin bygger på druvor, saké görs på ris, i gin är enbär en viktig grund och glögg görs av vin som kryddas och värms. Men oavsett vilken typ av dryck det är behöver tillverkarna försäkra sig om att de håller samma kvalitet från sats till sats och från årgång till årgång. 

Det är förklaringen till att rostfritt stål idag är ett det dominerande material i utrustning för produktion av alkoholhaltiga drycker. Rostfritt är hygieniskt, motstår korrosion, är lätt att rengöra, är hållbart och väger inte så mycket. Dessutom påverkar rostfritt stål varken smak, doft eller färg. 

Utan rostfritt blir det varken glögg eller julöl.

Surhetsgrad avgör material 

Oavsett vilken typ av dryck det handlar om börjar tillverkningen med någon form av saft, mos eller vört; blandningar som uppstår när man pressar, kokar eller mältar råvarorna. Vilken typ av rostfritt stål som passar bäst avgörs av vätskans kemiska sammansättning, framför allt surhetsgraden – alkohol i sig inte är korrosivt. Saften och moset fermenteras för att producera alkohol, en process som oftast sker i tankar av rostfritt stål. Materialet som tanken är gjort av måste kunna motstå kemiska angrepp och uppfylla de krav som den alkohol som tillverkas ställer. Detsamma gäller för samtliga steg i processen och de skiljer sig beroende på dryck. Vin, som ju är grunden i glögg, kräver den mest komplexa och ömtåliga processen av dem alla. 

Vitt vin är känsligare 

Vin görs genom att en saft som utvinns av pressade druvor fermenteras och sedan mognar på fat eller ståltank. Vita viner görs ofta av gröna druvor och rött vin av blå, men fruktsaften är oftast ofärgad oavsett druva. Den röda färgen i rött vin kommer av att de blå druvorna mosas och fermenteras med både druvskal och kärnor, vilket ger både dess färg och smak. 

Vita viner kräver mer omsorg under processen eftersom de är ömtåligare och känsligare för oxidation. Faktum är att många av de mest kvalitetsmedvetna vingårdarna som ligger i riktigt varma klimatzoner skördar de vita druvorna på natten för att skydda deras ömtåliga smakämnen. De måste också pressas försiktigt, vilket ofta sker i en pneumatisk vinpress. 

Sulfiter och surhet kräver rätt material 

Den naturliga syran hos vita viner är betydligt högre än hos röda, samtidigt som de är mer känsliga för oxidation som kan uppstå om det exponeras för luft när det pumpas från en tank till en annan. Därför tillsätter man till exempel sulfitsalter i pulverform. Tillsammans med det sulfit som naturligt uppstår under jäsningsprocessen hjälper det till att förhindra oxidation. Sulfit har även en bakteriedödande effekt och skyddar mot vissa mikroorganismer. Kombinationen av hög syrahalt och sulfit ökar dock korrosiviteten, vilket innebär att man nästan uteslutande använder syrafast rostfritt stål av typen EN 1.4404 i utrustning för vitt vin (samt för champagne, dessertviner och rosé). För röda viner, som är mindre korrosiva, brukar det i de flesta fall räcka med rostfritt stål av typ EN 1.4307.  

Rostfritt har ersatt trä 

Viner lagras ibland under flera år, en process som sedan tidernas begynnelse har skett på fat tillverkade av trä. Beroende på träslag ger det vinet subtila smakvariationer. Vissa vin lagras fortfarande på träfat (oftast ek) för att uppnå önskade smakresultat, men det är också det enda användningsområdet idag. Trä är känsligt för föroreningar av mikroorganismer, håller inte alltid tätt, är dyra i inköp och har höga underhållskostnader. På 1900-talet gjorde betongen entré. Det är ett material som är temperaturokänsligt, billigt och enkelt att forma som man vill. Samtidigt är betong svårt att underhålla och krävde många gånger att faten på insidan kläddes med epoxi för att motstå kemiska reaktioner. Dessutom var de i princip omöjliga att flytta runt när de väl var fyllda och förseglade.  

Idag har rostfritt stål i princip helt tagit över inom vinindustrin på grund av materialets fördelar när det gäller installation, användning och underhåll. Tankarna kan formas hur som helst; göras runda, böjda eller fyrkantiga. De kan placeras på ben, plattor eller hängas från taket. De är enkla att rengöra, desinficera och tillsluta hermetiskt, vilket gör dem hygieniska. Till skillnad från ett träfat är de helt skyddade mot bakterier som kan angripa jästen eftersom den blankpolerade rostfria stålinsidan går att göra kliniskt ren. 

Så nästa gång du smuttar på din glögg, ägna gärna en tanke åt rostfritt stål. För till skillnad från förr, när bara de absolut rikaste vinproducenterna hade möjligheten och kunskapen att tillverka kvalitetsdrycker trots förorenade kärl, är din glögg idag både god och prisvärd – tack vare rostfritt stål!