Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 5

Hur går det för plåtarna?

Då var det tid igen med nya foton på plåtarna av olika kvalitéer som hänger i tuff havsmiljö.
Som vi kan se, så har där inte hänt så mycket på de senaste månaderna. Även om det i kalendern har varit sommar så har det inte  påverkat plåtarna i någon större grad. Jag tror det har att göra med den ganska frekventa nederbörden. Det har gjort att  det kommit färskt regnvatten med jämna mellanrum på plåtarna och sköljt bort kloriderna (bla. saltet).
Detta visar också vikten med rätt konstruktion. Att man till exempel inte ”bygger in” stålet, vilket kan hindra att naturens egna dusch med regnvatten  inte kommer åt att spola bort klorider. Speciellt i sådana här aggressiva miljöer.
 Korrosion i havsmiljö

Även ett nytt experiment i experimentet har tillkommit!

Detta experiment handlar om samma kvalitéer men om olika ytor. Med detta experiment kommer vi att se skillnaden på motståndskraften mellan en 2B (blank yta), en slipad (repig yta) och en spegelpolerad yta.
De olika Ra-värden är
0,2-0,35 my – 2B (tjocklek 1 mm) 
0,55 my +/- 0,15 – vanligaste slipade ytan
0,05 my eller bättre – spegelpolerad yta
Korrosion i havsmiljö

 

När jag svetsade plåtarna så bara smälte jag ihop dem utan tillsats. Därefter så körde jag bara lite med Scotch Brite och efteråt betades svetsarna.

Dessa plåtar har hängt uppe i en månad när fotot togs och redan ser man korrosion i svetsen på ferriten 1.4016. Detta medan de andra tre stålsorterna/ytorna har klarat sig fint.

Upplever ni plåtarna i detta experiment lite blåaktiga, så är det på grund av att vädret var underbart denna dag och att himmeln speglas i plåtarna.. Himmeln var, som alltid här i Malmö, HIMMELSBLÅ JJ

 

Mer om korrosion och nästan allt du behöver veta på området hittar du i boken Rostfritt stål och korrosion.

Tidigare delar i serien Korrosion i havsmiljö hittar du här!

Plåtarna i havet och bryggan som försvann

Var kom reporna ifrån?

Ni kanske märkte att plåtarna i förra inlägget i serien hade fått lite mer stryk än normalt för att hänga vid havet. Här ser ni anledningen till alla repor på plåtarna:Plåtexperimentets brygga försvann

Som ni kanske kan förstå inleddes förra besöket för att titta till våra plåtar med en mindre chock – det var något i den lilla promenaden mot bryggan som inte stämde. Det var något i synfältet som inte såg ut som förr, de hade rivit vår älskade brygga. Men nedstämdheten höll inte i sig så länge för snabbt såg vi att hamnfogden räddat våra plåtar för att inte heller han ville missa upplösningen i detta experiment. Sen är denna händelse även ytterst intressant ur aspekten att se vad som händer när man väljer fel material.

Svart stål tål inte havsmiljön

Rostfritt vs svart stål

Denna bild på det rostiga stålet och de rostfria skruvarna är helt underbar tycker jag. Ser ut som de skruvat i skruvarna idag och att stålet suttit där i 100 år, när det egentligen suttit 10-15 år.

Närbild på hur rostfritt vs svart stål

 

Korrosionen på det svarta stålet, som kanske är den gamla stålsorten 1312, är också otroligt fräck. Denna korrosion är speciell för det svarta stålet och utan att vara 100 %  säker på det hela så tror jag detta expanderar 10 gånger sin tjocklek vid kraftig korrosion (ta det med en nypa salt). De exakta värdena för detta får ni ta med några experter på svart stål eller så ser ni tillbaka på bilderna och nöjer er med informationen att rätt rostfritt material till rätt miljö lönar sig.

Tack vare att de räddade våra plåtar från bryggan som försvann så kommer vårt experiment att fortsätta.

Läs med om korrosion på vår hemsida. 

 

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 4

Vad har hänt sen sist?

Tre månader har gått och det har blivit tid igen för nya foton från vårt korrosionstest på plåtarna vid havet. Senaste inlägget hittar ni här. Plåtarna har hängt uppe i ganska precis ett år nu. Det man ser direkt är att korrosionen på 1.4016 har tagit rejäl fart. Även den andra ferriten 1.4509 har tagit en del stryk nu.

Korrosionsexperient med plåtar av fyra olika stålkvaliteter

16 juni 2017

Austeniten 1.4301 står emot klimatet här vid havet förvånansvärt bra. Det man kan se är att i underkanten på denna plåt där vattnet legat kvar längre har korrosionen börjat. 1.4404 är den som klarat sig bäst i klassen.

Närbild på korrosion på 1.4301 & 1.4404

Reporna på plåtarna återkommer jag till i nästa inlägg…

Plåtar utan korrosion hittar ni på vår e-shop

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 3

Plåtarna har nu suttit uppe ytterligare tre månader under vintermånadernas stormar.

Se hur plåtarna har påverkats:

7 februari 2017

Olika korrosion för samma PREN-tal

I förra inlägget kunde ni läsa om hur plåtars olika PREN-tal påverkar tåligheten och som en kort repetition ser ni här PREN-talen för våra aktuella plåtkvaliteter:

1.4016 16,0
1.4509 17,5
1.4301 17,5
1.4404 23,1

Som vi såg redan förra gången så är korrosionen riktigt aggressiv på ferriten 1.4016. Den stora skillnaden från förra gången är mellan ferriten 1.4509 och austeniten 1.4301. Dessa har samma PREN-tal men ferriten har klarat sig något sämre. Detta på grund av att ferriten saknar nickel som tillsätts i första hand för att plåten ska bli formbar. Nickeln fungerar också som en broms (då det är en ädlare metall än tex. järn) när väl stålet har aktiverats. Som sagt, 1.4509 och 1.4301  har samma motståndskraft mot punktkorrosion men när väl korrosionen sätter igång så accelererar den mycket fortare på ferriten.

Den syrafasta austeniten 1.4404 står sig fint, men vi får se hur det går nu när vi går mot varmare tider och kloridhalterna förmodligen ökar på plåtytorna.

Korrosion i havsmiljö – följ våra plåtar! Del 2

I september kunde du läsa om att vi startat ett experiment för att se hur plåtar av olika stålsorter klarar av påverkan av havsmiljö. Var visar sig korrosionen?

Plåtarna har suttit uppe sedan mitten av juni på en brygga vid havet. Det beräknas att salthalten i området är omkring 10 promille.

16-img_4804-2-0

Före uppsättning i mitten av juni

Sedan mitten av juni har vi varit ute och tittat på plåtarna för att se hur havets inverkan påverkar dem. I detta inlägg kan ni nu se hur plåtarna såg ut efter att ha suttit uppe en respektive fem månader.

Resultat – en respektive fem månader

Vi ser på bilderna från juli att det bara är 1.4016 som påverkats. Mest är det den svets som inte är efterbehandlad med en roterande Scotch-Brite som påverkats.

billede_2

12 juli 2016

billede_3

11 november 2016

På bilderna från november ser vi att det är en aggressiv korrosion som börjat i svetsen på 1.4016. Även på övrig yta ser vi en lite lättare punktkorrosion.

Att det är mer korrosion på/vid svetsen beror på att blåanlöpningarna inte är täta. Blåanlöpningarna har en väldigt hög Cr-halt och under denna yta finns ett tunt skikt avkromat lager som har ett sämre motstånd.

Att vissa stålsorter klarar sig bättre beror på att de är högre legerade. För att få en fingervisning om hur tålig en stålsort är mot korrosion kan du titta på stålsortens   PREN-tal (Pitting Resistance Equivalent). Desto högre PREN-tal, desto bättre beständighet mot korrosion. Olika stålsorter med samma PREN-tal har samma beständighet.

Stålsort PREN-tal (ungefärligt)
1.4016 16,0
1.4509 17,5
1.4301 17,5
1.4404 23,1

Mer viktig och nyttig kunskap får du alltid i boken Rostfritt stål och korrosion som du kan läsa mer om här.

Plåtarna kommer fortsatt att hänga kvar. Vi återkommer i början av nästa år för att ta en ny titt på plåtarna och se hur de klarat de första skånska vintermånaderna.

Korrosion vid havsmiljö -> Följ våra plåtar!

Vi gör ett experiment brygganvidhavet_cirkel160706

Vi vill se hur korrosionsförloppet ser ut i en klorid-utsatt havsnära miljö. Dessutom är vi nyfikna på hur olika sorters rostfria stålkvaliteter påverkas.

Därför har vi satt upp fyra olika stålkvaliteter på sidan av en träbrygga vid Öresund. Vi kommer att följa dem under året, dokumentera det vi ser och dela det med er här på bloggen.

De fyra olika kvaliteterna är

  • EN 1.4016 – Slipad
  • EN 1.4509 – Borstad
  • EN 1.4301 – Slipad
  • EN 1.4404 – Slipad

Alla plåtarna har varsin svetsskarv, för det är ofta vid svetsen som korrosion uppstår.

Under året kommer vi löpande rapportera vad som händer med våra plåtar i havsmiljö. Hur ser de ut? Vilken plåt har fått mest angrepp och vilken har klarat sig bäst? Var sitter korrosionen?

Följ oss och våra plåtar vid havet!bryggplatarna_alla_closeup160712

Hur låg legeringstillägget för 5 år sedan?

Vi har fått en fråga:

Jag letar efter en bra portal/hemsida som visar historiska rörelser av legeringstillägget ca 5 år bakåt i tiden.

På vår webbsida damstahl.se -> prisutveckling -> prisutveckling ser du till ett diagram där du kan ställa in datum och välja mellan kvaliteten 4301 och 4404. Den blå linjen är ett indextal för marknadspriset (dvs baspriset) och den röda för legeringstillägget.

Det går att se så långt bak i tiden som 1997, då vår statistik börjar (Index 100=1997).

lz_historik150923

Går det att färga rostfritt mörkare? En fråga (om) att beta av.

Vi har fått en intressant fråga:

Är det möjligt att få en rostfri plåtyta mörkare/gråare? Är den ytan i så fall lika hållbar mot rost och repning som en obehandlad? Jag Googlade fram ett förslag:

“50 g sulphuric/200 g sodium thiosulphate / 1 lit water solution, temp 30 °C”. Detta har jag översatt till 50 g svavelsyra + 200 g natriumtiosulfat (Na2S2O3), blandas i en liter vatten (30 °C). Hur lösningen appliceras fanns det ingen uppgift om.

Vad tror ni om detta? Alternativa metoder? Syftet är alltså att få till en mindre ljus och blänkande yta utan att förlora den rostfria plåtens fysiska egenskaper. Tusen tack på förhand!

Jag föreslår att du undersöker om betning kanske kan vara rätt metod för din önskan om att ”färga” den rostfria ytan.

Att beta en rostfri yta innebär att man tar bort allt som inte är rostfritt. Kvar blir bara det bästa materialet, men det “förbrukas” också, men i en långsammare takt. Ytan bli alltså “skrovligare” och får en annan reflektionsgrad. De fysiska värdena på stålet är intakta och korrosionsmotståndet blir optimalt. Det är svårt att jämföra reptåligheten mellan en blank och matt yta. Men faktum är att på en blank yta ser du allt.

Det förekommer en mängd olika nyanser på en betad yta. Allt från vitbetad till en lätt betning som bara har mattat ytan en aning. Hur det slutliga resultatet blir beror på faktorer som ursprungsyta, stålsort och hur betbadet är komponerat, samt tid och temperatur.

De tre vanligaste betmetoderna är doppbetning, spraybetning och pensling.

En betvätska består normalt av 10-20% salpetersyra (HNO3) och en aktivator i form av 1-10% flussyra (HF). Höglegerat rostfritt stål kräver ett mer aggresivt betbad med hög halt flussyra. För 304/316 räcker det med 2-3% flussyra. Ibland kan man se betvätskor där salpetersyran helt eller delvis har ersatts med en blandning av svavelsyra och väteperoxid (H2O2)

Jag kan själv inte svara på om blandningen som du hittat på nätet fungerar för ditt material. Det allra bästa är att vända sig till och anlita en betfirma som kan utföra betningen.

Att själv blanda kemikalier är inget som rekommenderas, då det finns en mängd skyddsinstruktioner och regler man måste följa. Den förbrukade betvätskan innehåller metalljoner och måste tas om hand och får inte hällas ut i avloppet.

Rätt stål för rostfri planteringsbänk?

Vårtider är planteringstider. Vi har fått en för årstiden passande fråga:

Jag undrar vilket material som funkar bäst för rostfria arbetsbänkar/planteringsbänkar och liknande som ska stå utomhus. Det är produkter till konsumenter, så ingen större påfrestning förutom vädret och kanske lite jord och sand. AISI 430 eller 304? Som jag har uppfattat är 304 austenitiskt och 430 ferritiskt, men skillnaden mellan de två och hur utomhusmiljön påverkar är jag inte helt säker på…

Det är helt rätt att AISI 430 (EN 1.4016) är ett ferritiskt material och AISI 304 (EN 1.4301) är ett austenitiskt. För utemiljö är 4301 snäppet bättre. Den har ett PREN-tal på 17,5, jämfört med det ferritiska 4016 som har 16.

PREN (Pitting Resistance Equivalent) är en utvärdering/beräkning av vissa legeringar i stålet. Ju högre tal desto mer motståndskraft har materialet.

En annan fördel med 4301 är att den är “mjukare” att jobba med, tack vare det tillsatta nicklet (ca 8-10%).

Det är dock ingen garanti att 4301 klarar utemiljön och är det bästa valet. Bänken kan t ex bli placerad vid en pool eller nära havet. Där utsätts den för klorid och då krävs det någon slags syrafast stål för att vara på den säkra sidan.

Rostfritt är svettfritt

Vi har fått två frågor från en skylt-arbetare:

Jag håller på att bygga skyltar med en speciell logga som är gjord i rostfri plåt av typ EN 1.4301 i 2B-yta i 3 mm (laserskuren) Jag har två frågor:

1) Jag har limmat distanser för fäste på baksidan. Limmet kallas Terostat 9220 (en 1-komponents MS-polymerlim) Jag har tillverkat en del skyltar och limmet känns mycket bra, men jag har hört att metaller kan “svettas” och därmed lösa upp limmet så att det släpper. Vet ni om rostfri plåt av den sorten jag använder har sådana egenskaper med det limmet jag använder? Skylten väger ju en del och jag vill inte att de släpper från distanserna.

2) På vilket sätt tycker ni att jag bör bearbeta ytan för att den ska se fin och presentabel ut? Ibland finns det mindre repor och dessa vill jag egentligen jobba bort. Har försökt med olika slippapper vilket blir hyfsat men ändå inte helt bra. Har också kört med olika polermedel men resultatet blir så där. Skyltarna är ca 1000*400 mm och jag har inga stora maskiner till hands. Vad är enklaste sättet (utan för stora investeringar) att bearbeta ytan så den blir fin?

Tack för dina frågor! Limmet vet vi inget om, men, desto mer om det rostfria materialet 🙂
Det rostfria materialet “svettas” inte, så det löser inte upp limmet. Dina skyltar väger nästan 10 kg/styck. Med rätt lim och antal distanser så är det inga problem. Skyltarna kommer att sitta kvar.

Vad är då det bästa och enklaste sättet för att få en fin yta? Det är att redan från början tillverka skyltarna av en borstad yta eller en 2b yta med folie. Folien är ett litet skydd mot repor och dylikt vid hanteringen.

Men glöm inte att ta av folien ett dygn innan du monterar det slipade/borstade i sin ”rätta” miljö! Då hinner den skyddande oxidfilmen återskapas. Läs mer i Dra av plasten på slipad och borstad plåt som Tord skrivit.