Välj en stålsort som passar

I vissa fall krävs en speciell stålsort för att klara av särskilda förhållanden eller tuffa miljöer. Men eftersom de är dyrare och tillgängligheten är inte lika stor som standard gäller det att veta om de behövs eller inte. För det är ingen mening att betala för en Rolls Royce om du klarar dig med en Skoda.

En stålsort på rätt nivå

I den rostfria världen finns många stålsorter och det gäller att välja rätt åt båda hållen. Oavsett om du väljer för mycket eller för lite riskerar det att bli onödigt dyrt, antingen för att det uppstår problem med korrosion eller för att du betalar mer än vad du behöver. I vissa fall kanske det inte ens behövs rostfritt stål.
– Exklusiva stålsorter och legeringar är dyra så det gäller att välja en produkt som inte är högre legerad än vad man behöver för att lösa uppgiften, menar Damstahls produktspecialist Tord Nilsson. Teoretiskt sett skulle du kunna köpa rör i guld, vilket garanterat är rostfritt. Men det skulle inte vara särskilt ekonomisk.

Välja rätt stålsort

Flera skäl till högre pris

De riktigt exklusiva rostfria stålsorterna används sällan, och i de fall de behövs beror det på att det inte går att använda någon annan kvalitet. Priset för dessa stålsorter är högre men priset är mot bakgrunden till behovet inte den avgörande faktorn.
– Det finns egentligen mer än ett skäl till varför de kostar mer, säger Tord. Dels är det för att de är höglegerade, vilket innebär att det innehåller mer av dyra legeringsämnen som till exempel nickel eller molybden. Dels för att efterfrågan inte är så stor. Därmed är det få som producerar och de har möjlighet ta ut ett högre pris eftersom konkurrensen på marknaden är låg.

Den sistnämnda faktorn innebär till exempel att stålsorter som är värmebeständiga eller har högt motstånd mot korrosion, som superduplex eller andra exklusiva stålsorter som nickelbaslegeringarna, är relativt dyra eftersom den inte används så ofta. Medan den mer vanliga duplex, en blandning mellan ferritiskt och austenitiskt rostfritt stål, har börjat gå ner i pris efterhand som efterfrågan ökar.

 

Så tänk på att välja rätt stålsort i rätt miljö – då spar du pengar två gånger.

Rostfria hälsningar

/Tord Nilsson

 

 

EN 1.4305, stålet som drar nytta av föroreningar

Vad är ingredienserna i automatstål

Vid tillverkning av rostfritt stål är huvudingredienserna järn, krom och kol men det förekommer också ett antal föroreningar som man önskar hålla inom vissa bestämda gränser. Svavel är en av de föroreningarna i rostfritt stål som är väldigt skadligt för korrosionsmotståndet. För de flesta kommersiella ståltyper ligger den övre gränsen för svavel på 0,015 %.

Det som i övriga rostfria stålsorter räknas som en förorening tillsätter man medvetet under kontrollerade former i produktionen av automatstål (EN 1.4305). Vid tillverkningen tillsätter man svavel så att svavelhalten blir mellan 0,15-0,35 %. Detta tillsatta svavel förenar sig sedan med en av de andra föroreningarna som är mangan. Svavel och mangan bildar mangansulfiderna som i sin tur bildar hårda långa strängar längs med stången – se bild.

Fördelningen av mangansulfid i automatstål EN 1.4305

Fördelningen av mangansulfid i längdriktningen hos stångstål.

När passar EN 1.4305

Strängarna av mangansulfider förbättrar de spånbrytande egenskaperna avsevärt jämfört med ”normala” sega austeniter. Vid svarvning kommer du slippa långa spånor då strängarna av mangansulfider bryter och skapar korta spånor. Tyvärr är inneslutningar av dessa mangansulfider en mindre bra för korrosionsbeständigheten. Därför har 1.4305 inte samma motstånd mot korrosion som t.ex. vanligt 1.4301/1.4307.

EN 1.4305 lämpar sig till exempel där produktionen kräver mycket spånavskiljande bearbetning och i tillverkning av långa serier i automatsvarvar. Då motståndet mot korrosion är lägre jämfört med de övriga austeniterna är det viktigt att medier som kommer i kontakt med stålet är milda och utan starka syror. I en torr inomhusmiljö är EN 1.4305 inte heller ett dåligt alternativ.

Det är också bra att veta att automatstålet inte med så bra resultat går att:

• Bocka
• Elpolera
• Beta
• Svetsa

 

Har du fler frågor om rostfri stång – skicka dina frågor till oss så svarar produktspecialisten Tord Nilsson

 

Damstahl lagerför EN 1.4305 i rundstång diameter 2-500 mm, blankdragen fyrkantsstång och sexkantsstänger.

Hur kan den icke magnetiska kniven sitta på magnetlisten ?

Vi har förr skrivit om rostfritt ståls magnetiska eller icke magnetiska varande men där finns fortfarande en del som undrar: Hur kan den fina rostfria kockkniven sitta kvar på magnetlisten i köket?

Den omagnetiske kniven på magnetlist

Vad är det som gör kniven magnetisk?

Att det rostfria stålet inte är magnetiskt är likt tyskans grammatik en regel med undantag. Det rostfria stålet är indelat i ett par olika familjer så som exempelvis austeniter, martensiter, feriter. En av dessa familjer räknas som icke magnetisk och denna familj är austeniterna.
När man gör fina kockknivar är det inte rostfritt från den austenitiska familjen som används utan knivbladen görs då av martensiter. Martensiterna är magnetiska men har framförallt en stor fördel till när det kommer till knivegenskaper. Den kan härdas och slipas till en sylvass egg.

Det är den högre kolhalten och lägre kromhalt jämfört med “vanligt” rostfritt som gör det härdbart men det har ett pris. Motståndet mot korrosion/rost är sämre. Men så länge du är noga med att diska dina exklusiva rostfria vassa knivar för hand, skölja och torka dem torra så håller de länge, länge. Du kan också vara säker på att de rostfria knivarna inte ramlar ner från magnetlisten.

Varför görs det då inte en härdbar, magnetisk kniv som står emot rost?
Jo för att det är svårt att få ihop tre önskningar i en. Det blir då som “Det omöjliga Kinderägget”

Mer på ämnet magnetism och rostfritt hittar du i vårt tidigare inlägg ”Jag har alltid en magnet i fickan för att kunna kolla om stålet är rostfritt”

Det står att jag ska använda A5

-vad väljer jag då?

En fråga som många av våra kunder har är vad som egentligen menas när man specificerar syrafast rostfri A5. Det är en fråga som är ganska lätt att besvara men kan vara lite svårare att tyda.

Det finns många olika rostfria fästelement så som bult och mutter att använda vid montering. Då vi har passionen om allt det rostfria vill vi försöka bringa klarhet i denna fråga även om inte fästelement är en del av vårt stora rostfria sortiment.

Vilken stålsort som är t.ex. A5 är inte alltid lätt att utläsa då den inte är så exakt som till exempel EN-normen. EN-normen talar om exakt vilken stålsort som skall användas. Står det t.ex. EN 1.4404 då vet du att det är just 1.4404 som ska användas.

Vilken kvalitet som ska väljas vid fästelement är likt AISI-normen lite luddigare.  Står det att 316L skall användas så finns det flera stålsorter med liknande egenskaper att välja på. För fästelement så som bult, skruv och mutter som lever efter ISO 3506 är det likt AISI-normen inte bara en stålsort som kan användas.

Fästelement - bult, mutter, helgängad stång. A5, A4

Hur var det då med A5?

Stålsorten som ska användas för bult, skruv och mutter identifieras av en bokstav och en siffra. Om det står specificerat att du ska använda A5 får du utläsa vad detta står för:

A= austenitiskt krom/nickel-stål.

1= krom/nickel-stål med svavel. vs automatstål.

2= krom/nickel-stål – ”vanligt” rostfritt.

3= krom/nickel-stål stabiliserat med Ti, Nb, Ta.

4= krom/nickel-stål med molybden.

5= krom/nickel-stål med molybden stabiliserat med Ti, Nb, Ta.

 

Exempel:

A2= ett rostfritt fästelement. Kan t.ex. vara 1.4301, 1.4306 med flera.

A5= ett syrafast fästelement. Kan t.ex. vara 1.4571, 1.4580 med flera.

Som extra information kan tilläggas att bokstäverna C och Fi står för martensitiska och ferritiska stålsorter.

 

Har du fler rostfria frågor som du söker svar på?

Tord, Per och Robert är alltid beredda att svara.

 

Babysalva fixar både spaltkorrosion och ”löpningsrost”

Rost gillar vi inte på rostfria Damstahl. En av de värsta sorterna, som också är svårast att förhindra, är spaltkorrosion. Den bästa lösningen är självklart att helt undvika spalter. Detta är dock väldigt svårt vid både svetsporer och bindningsfel.

Gäller det planerade spalter, så som vid bultförband och flänsar, kan hjälpmedlet vara något som säkert ytterst få tänker att det kan fungera. Du ska få ett riktigt ”hästhandlartrick” här på bloggen. Det är inte vetenskapligt bevisat men fungerar bra i praktiken.

Smörj ytan med ett tunt lager vaselin. Ta ett tunt lager vaselin och smörj på spalten. Detta skapar ett vattenskydd som kan verka som en temporär lösning, i själva verket håller effekten i sig mycket länge. Ännu bättre effekt blir det om du använder en blandning av vaselin och basisk zinkoxid, samma innehåll som finns i babysalva. Se bara till att vaselinet eller zinkoxiden inte på något sätt påverkar mediet.

Hur var det då med ”löpningsrost” som långdistanslöpare kan drabbas av?

Jo, en rejäl sträng babysalva i “spalten” gör de långa loppen betydligt mindre smärtsamma! Vårens och sommarens löparlopp är i full gång så du har många möjligheter att testa detta tips.

Använd babysalva för att hindra korrosion

Använd babysalva för att hindra korrosion

 

Tord Nilsson rapporterar från besök hos Ugitech

Kundbesök hos vår franska stångproducent

Den 5 till 6 april reste vi till stålverket Ugitech i Frankrike med några av Damstahls kunder.

Vi fick på plats följa hela den spännande processen från smälta till färdig stång under sakkunnig vägledning av Ugitechs proffsiga experter. Naturligtvis bjöds vi också på äkta fransk gästfrihet under våra dagar i samhället Ugine.

Här ser ni en smälta

Ett företag som var med på resan var Gnosjö Automatsvarvning AB representerad av Solweig Fransson. Hon var imponerad av att stålverket investerar motsvarande över 150 miljoner kronor de närmaste åren för att utveckla produkter, tillverkningsmetoder och logistik.

Vår partner Ugitech är specialister på högkvalitativa stänger i rostfritt stål. Vi har nu samarbetat framgångsrikt i 30 år, och fortsättning följer. Damstahl lagerför idag varmvalsat, draget och slipat rundstål från Ugitech.

På plats i verket i Ugine blev vi positivt påminda om varför stång från Ugitech är den kanske bästa på marknaden. För mig som produktspecialist vill jag framhålla att hela stångsortimentet håller hög och jämn kvalitet för bearbetning. Det gör att våra kunder slipper dyra stillestånd när en maskin behöver ställas om. När du väljer stång från Damstahl så får du en bättre slutprodukt med god totalekonomi.

Vive la France, vive Ugitech!

/Tord Nilsson, produktspecialist på stång inom Damstahl

Gå in och se stora delar av vårt stångsortiment här på vår e-shop. Om du inte skulle hitta vad du söker är du alltid välkommen att kontakta oss.

Damstahl på verksbesök i natursköna Ugine

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Riktmärke för Ra-värden på ytor

Vi får en del frågor om ytor på våra produkter och så klart vill vi hjälpa till att reda ut
begreppen. När det gäller rundstång så definierar EN-normen en hel del om stången vad det gäller tolerans på dimension, ovalitet, rakhet, ytfel och så vidare. Dock säger normerna inget om Ra-värden.

Följande värden går oftast bra att använda som riktmärken för blankdragna och slipade rundstänger. Dessa är inte reglerade i någon norm och kan skilja sig från olika tillverkare.

• Blankdraget – Ra 1,0 my
• Slipat h9 – Ra 1,2 my
• Slipat h8 – Ra 0,9 my

 

Vill du veta mera om ytor och Ra-värden så kontakta din säljare, eller kolla här på ett äldre inlägg om toppar och dalar på plåt:

Toppar och dalar på 2B och andra ytor

Det omöjliga Kinderägget

Finns det rostfria Kinderägget – En rostfri stålsort som har allt?

Som är hård, slitstark, härdbar, motståndskraftig mot korrosion och samtidigt lättbearbetad för produktion av stora serier? Nej, det är i det närmaste en omöjlighet.

  • Martensiterna är pga. högre kolhalt (än austeniterna) hårda och mer eller mindre härdbara, men inte särskilt korrosionsbeständiga.
  • Austeniterna är betydligt mer motståndskraftiga mot korrosion, men varken speciellt hårda eller härdbara.

När det gäller skärbarheten är alla rostfria stålsorter långspåniga, eller t o m mycket långspåniga, förutom automatstål (t ex 4305) som är svavellegerat.

Det kortspåniga automatstålet har sina nackdelar. Det går inte (med bra resultat) att:

  • Bocka
  • Elpolera
  • Beta
  • Svetsa

Dessutom är kortspånigt automatstål inte så speciellt motståndskraftigt mot korrosion.

När två färdigbearbetade produkter gnids mot varandra, kan man råka ut för “skärning” eller “kallsvetsning” med stort slitage som följd. Till viss del går det att undvika genom att använda två stålsorter med olika strukturer. T ex är duplex mot austenit bättre än austenit mot austenit.

Flera önskningar i en, är en av få saker som det annars fantastiska rostfria stålet inte klarar av speciellt bra.

A2, A4, magnetism och Molly

Marc Landtblom undrar

Kan man skilja på kvalitet A2 och A4 på något enkelt vis?
Båda är väl omagnetiska, men syrafast stål innehåller mera krom och nickel samt molybden. Kan molybdenet på något vis “upptäckas”.

Båda frågor är intressanta och något som jag har skrivit om på bloggen tidigare.

Att skilja på rostfritt (A2) och syrafast (A4) är väldigt lätt om man har rätt utrustning. Läs om två olika metoder i Kontroll med PMI-pistol.

När det gäller magnetism och rostfritt så har du i grunden rätt, men…
Det finns alltid ett men! Läs om detta i Jag har alltid en magnet i fickan.

”Jag har alltid en magnet i fickan för att kunna kolla om stålet är rostfritt”

För allt rostfritt är väl omagnetiskt?

Eller??

Bloggen får många frågor om magnetism. Vi har skrivit om det tidigare här i Rostfritt kan visst vara magnetiskt. Eftersom det är ett intressant ämne som förbryllar många, bjuder vi på en favorit i repris.

De vanligaste stålsorterna 4301/07 och 4404 tillhör den austenitiska gruppen av rostfritt stål. Den austenitiska strukturen är i grund och botten icke magnetisk, vilket leder till en allmän övertro att alla rostfria typer är omagnetiska.

Men…
Kylskåpsmagneten fastnar ju på en rostfri kyl och frys.

Alla rostfria stål-grupper, förutom austeniterna, är mer eller mindre magnetiska:

  • Ferrit (t ex 4016). Den rostfria kylen och frysen är garanterat tillverkad i en ferritisk stålsort.
  • Duplex (t ex 4460/62). Rostfria Duplexstål är till hälften omagnetiskt austenit, till hälften magnetiskt ferrit. Duplex stål är således hälften så magnetiskt som svart stål.
  • Martensit (t ex 4021). Detta stål är mycket magnetiskt.

Men…
Det är ändå inte riktigt så enkelt.

  • Alla austeniter kan nämligen bli svagt magnetiska vid kalldeformation, t ex bockning, svarvning och fräsning. Ett profilrör i stålsorten 4301 är i grunden omagnetiskt, men känn med en magnet i något av hörnen. Där finns en lätt magnetism.
  • Alla gjutvarianter av austeniter har lite högre kromhalt än motsvarande smideslegeringar. Detta gör att gjutlegeringar inte är helt austenitiska, utan snarare svagt duplexa med några få procent ferrit i. Denna lilla mängd ferrit är anledningen till att gjutgods är svagt magnetiskt. Ett exempel på detta är gjutna gängrördelar.

Det är alltså inget “fel” på något som är magnetiskt. Allt är rostfritt!