Rostfritt plattstål; Tre av samma sort men inte likadana

Ofta vill vi samla ihop produkter till större grupper. Man kan se det som att rostfritt plattstål är ett samlingsnamn för en produktfamilj med flera olika egenskaper. Anledningen till att det finns tre olika sorters plattjärn är just för att de har olika egenskaper och ska med fördel användas för olika ändamål.

Varmvalsat plattstål

Det vanligaste rostfria plattstålet är det i varmvalsat utförande. Detta kan  upplevs ofta som lite mjukare. Varmvalsat rostfritt plattstål går bra att svetsa borra och fräsa i dock är toleranserna ganska generösa vad det gäller vinkelräthet och rakhet. Detta plattstål går också att bocka men är inte helt följsamt det kan ibland sticka iväg åt ett håll du inte riktigt vill.

Att tänka på vad det gäller de generösa toleranserna är att ju grövre dimension desto generösare är toleranserna. Exempelvis hur romboid plattstålet får vara = hur mycket ur vinkel den får vara. Detta är något du ska ha med i beräkningen och välja dimension efter sitt färdigmått.’

Om du exempelvis beställt ett plattjärn som är 60 x 40 mm och har ett färdigmått  59 x 39 mm så kan du snabbt se i tabellen för tjocklek att plattjärnet får vara 1,5 mm ur vinkel. Med denna information kan du enkelt se att det då kan bli svårt vid extremfall att få ut färdigmåttet 59 x 39 mm.

Plattstång-toleranstabell

Toleranstabell för vinkelräthet

Plattstång-tolerans

Klippt plattstål

Det andra plattstålet är den sort som vi kallar för det klippta plattstålet, eller mer korrekt det slittade plattstålet. Detta är ett plattjärn som är slittat ur ett varmvalsat coils. Det kan ibland upplevas som något hårdare. Däremot håller det sig bättre inom måttoleranserna vad det gäller bredd-, vinkel- och rakhetstolerans än det varmvalsade.

Det klippta plattjärnet sticker inte heller iväg när du bockar det vilket är en fördel om du ska ex bocka detta runt tex en jig (jig = en mall). Givetvis går det bra att även fräsa, borra, gänga och svetsa i detta också. En nackdel med det klippta plattstålet är att de slittade/klippta kanterna kan upplevas som grova och råa.

Kalldraget eller blankdraget plattstål

Den sista sortens plattstål är det i kall-/blankdraget utförande. Denna typ av plattjärn har snäva toleranser och raka skarpa kanter samt är ofta till utförandet i tolerans H11. Ytterligare en egenskap är att den också passar i en fixtur utan att man behöva fräsa den runt om.

En nackdel som gäller all form av kall-/blankdraget material är att man bygger in spänningar. Vid kraftig bearbetning som tex fräsning frisläpper man dessa spänningar och materialet har lätt för att slå sig.

Rostfritt plattstål i dekorativt syfte

Har du tänkt använda plattjärn i dekorativt syfte. Då finns det en del dimensioner i klippt utförande som är slipade på de två breda sidorna. Givetvis kan du även slipa upp ett varmvalsat plattjärn men då ska du ha med sig att det kan finnas porer som kan synas efter slipning.

 Vilket plattstål ska du välja?

Alla tre varianter som vi beskrivit går givetvis att använda och fungerar till allting men för att optimera bör du tänka till. Väljer du rätt sort till tillverkningen så blir arbetet lättare

Massor av olika plattstål hittar du på vår egna rostfria e-handel.

Varför är en rostfri stång så hård?

Har du funderat över varför en rostfri stång ibland är så hård? Svaret står att finna i stålets recept. Konsten är att lägga i lite extra hemliga ingredienser, precis som när du gör kanelbullar. Här får du ett recept på hur stålet görs mjukare och kanelbullarna godare från vår produktspecialist Tord Nilsson.

Grundreceptet skapar en hård rostfri stång

En norm för en stålsort kan liknas vid ett recept som beskriver vad som måste ingå för att slutresultatet ska bli det som receptet anger. Alla stålverk följer recept för en stålsorts norm, precis som jag följer recept när jag bakar. När verken gått igenom hela receptet har de bevisligen tillverkat rostfri stång. På samma sätt som att jag har gjort kanelbullar när jag kommit till punkt åtta när jag följer receptet bak på mjölkpaketet för kanelbullar. Varför rostfri stång hård och kopplingen till kanelbullar
Det tråkiga är att alla mycket hellre vill äta min mors kanelbullar, fast vi följer samma recept. Min mor har nämligen en liten hemlighet, hon lägger till ingredienser som inte står i receptet, vaniljsocker, kardemumma och mandelmassa. Vilket gör dem godare än mina.

Lite extra ingredienser gör susen

Likheten mellan rostfri stång och kanelbullar är just den att receptet anger vad som måste ingå, men ibland kan man göra extra tillägg. Alla stålverk tillverkar rostfritt enligt recepten för de olika normerna, men vissa verk lägger till ingredienser, likt min mor med kanelbullarna. Detta kan göra att produkten på olika sätt upplevs bättre, precis som att bullarna kan bli godare. Det man tillsätter i stången gör inte den godare, men gör att verktygsslitaget minskar och stången upplevs mjukare.

Kalcium minskar slitaget

Verktygen slits på grund av aluminiumoxider i stålet som är extremt hårda. Aluminium och syre finns båda som föroreningar i det rostfria stålet och aluminiumoxider bildas när de två förenar sig. För att göra stålet mindre hårt och för att minska uppkomsten av verktygslitage väljer en del verk att tillsätta ämnen som inte står med i norm-receptet.
Oftast tillsätter man då kalcium som är väldigt oädelt och som i sin tur binder syret och bildar kalciumoxider som är mjuka oxider. Kalcium påverkar inte spånbrytandet som svavel, men minskar verktygsslitaget avsevärt. Till skillnad från svavel har kalcium normalt sett ingen negativ inverkan på korrosionsbeständigheten.

Den hemliga ingrediensen

Kalcium är en mikrotillsats som inte beskrivs i någon av de normala standarderna. Precis som att mor lägger i lite vaniljsocker och kardemumma i degen, tillsätter en del verk kalcium i stålet. Det står inte någonstans i norm-receptet att de måste tillsätta kalcium. Med andra ord, de tillverkare som inte lägger i något extra gör inget fel, även om stången kan upplevas lite hårdare.
Den absolut största majoriteten av de stänger som Damstahl säljer är från Ugitech och deras serie som heter UgiMa (Ma= Machinability)

Mer om vilka ämne som kan tillsättas i smältan vid stångtillverkning kan du läsa om i vårt inlägg kring EN 1.4305

Hur kan du kombinera stålsorter

Ibland räcker inte de vanligast förekommande rostfria stålsorterna utan du behöver kombinera stålsorter för att nå de egenskap du är i behov av. Vissa kombinationer skapar nya material så som Duplex medan andra kombinationer

Kökskniven – en kombination av stålsorter

Olika stålsorter har olika egenskaper, vilket gör att de ibland behöver kombineras. En kockkniv gjord helt av rostfritt stål är i själva verket tillverkad av både martensitiskt och austenitiskt rostfritt stål.
– I bladet använder man ett martensitiskt stål som är mindre legerat och har högre kolhalt, vilket gör att det går att härda.
Därmed kan det slipas, vilket onekligen är en fördel för ett knivblad. Samtidigt har det ett sämre skydd mot korrosion. Handtaget tillverkas av austenitiskt stål, vilket är mjukare och lättare att formge. Det brukar därför kallas ”tuggummistål”. Det martensitiska stålet i bladet är magnetiskt, men det austenitiska stålet i handtaget är det inte.
– Så om du försöker hänga knivens skaft på en magnetlist, bör du se till att inte ha foten under, påpekar Tord.

Mer om knivar och magnetlister hittar du här:

Vad gör den rostfria kniven magnetisk

Hur du kan kombinera stålsorter

Duplex – en blandning av stålsorter

Duplex är ett annat sätt att kombinera stålsorter. Duplex, EN 1.4462, är en blandning av en ferrit och en austenit. Denna kombination av stålsorter gör att det rostfria stålet står emot korrosion bättre och blir immun mot spänningskorrosion. Mekaniskt sett är stål i duplexkvalitet magnetiskt, med en mycket högre flytspänning än austenitiska och ferritiska stål. Detta innebär att duplexstål är lämpliga för stora konstruktioner där godstjockleken kan reduceras jämför med austenitstål.

Läs mer kring duplex på hemsidan, där du även kan se vad vi har för produkter i lager i duplexkvalitet.

Hittar du inte rostfritt material med de egenskaper du är på jakt efter? Eller har du frågor om hur du kan kombinera stålsorter? Då ska du kontakta oss!

Välj en stålsort som passar

I vissa fall krävs en speciell stålsort för att klara av särskilda förhållanden eller tuffa miljöer. Men eftersom de är dyrare och tillgängligheten är inte lika stor som standard gäller det att veta om de behövs eller inte. För det är ingen mening att betala för en Rolls Royce om du klarar dig med en Skoda.

En stålsort på rätt nivå

I den rostfria världen finns många stålsorter och det gäller att välja rätt åt båda hållen. Oavsett om du väljer för mycket eller för lite riskerar det att bli onödigt dyrt, antingen för att det uppstår problem med korrosion eller för att du betalar mer än vad du behöver. I vissa fall kanske det inte ens behövs rostfritt stål.
– Exklusiva stålsorter och legeringar är dyra så det gäller att välja en produkt som inte är högre legerad än vad man behöver för att lösa uppgiften, menar Damstahls produktspecialist Tord Nilsson. Teoretiskt sett skulle du kunna köpa rör i guld, vilket garanterat är rostfritt. Men det skulle inte vara särskilt ekonomisk.

Välja rätt stålsort

Flera skäl till högre pris

De riktigt exklusiva rostfria stålsorterna används sällan, och i de fall de behövs beror det på att det inte går att använda någon annan kvalitet. Priset för dessa stålsorter är högre men priset är mot bakgrunden till behovet inte den avgörande faktorn.
– Det finns egentligen mer än ett skäl till varför de kostar mer, säger Tord. Dels är det för att de är höglegerade, vilket innebär att det innehåller mer av dyra legeringsämnen som till exempel nickel eller molybden. Dels för att efterfrågan inte är så stor. Därmed är det få som producerar och de har möjlighet ta ut ett högre pris eftersom konkurrensen på marknaden är låg.

Den sistnämnda faktorn innebär till exempel att stålsorter som är värmebeständiga eller har högt motstånd mot korrosion, som superduplex eller andra exklusiva stålsorter som nickelbaslegeringarna, är relativt dyra eftersom den inte används så ofta. Medan den mer vanliga duplex, en blandning mellan ferritiskt och austenitiskt rostfritt stål, har börjat gå ner i pris efterhand som efterfrågan ökar.

 

Så tänk på att välja rätt stålsort i rätt miljö – då spar du pengar två gånger.

Rostfria hälsningar

/Tord Nilsson

 

 

EN 1.4305, stålet som drar nytta av föroreningar

Vad är ingredienserna i automatstål

Vid tillverkning av rostfritt stål är huvudingredienserna järn, krom och kol men det förekommer också ett antal föroreningar som man önskar hålla inom vissa bestämda gränser. Svavel är en av de föroreningarna i rostfritt stål som är väldigt skadligt för korrosionsmotståndet. För de flesta kommersiella ståltyper ligger den övre gränsen för svavel på 0,015 %.

Det som i övriga rostfria stålsorter räknas som en förorening tillsätter man medvetet under kontrollerade former i produktionen av automatstål (EN 1.4305). Vid tillverkningen tillsätter man svavel så att svavelhalten blir mellan 0,15-0,35 %. Detta tillsatta svavel förenar sig sedan med en av de andra föroreningarna som är mangan. Svavel och mangan bildar mangansulfiderna som i sin tur bildar hårda långa strängar längs med stången – se bild.

Fördelningen av mangansulfid i automatstål EN 1.4305

Fördelningen av mangansulfid i längdriktningen hos stångstål.

När passar EN 1.4305

Strängarna av mangansulfider förbättrar de spånbrytande egenskaperna avsevärt jämfört med ”normala” sega austeniter. Vid svarvning kommer du slippa långa spånor då strängarna av mangansulfider bryter och skapar korta spånor. Tyvärr är inneslutningar av dessa mangansulfider en mindre bra för korrosionsbeständigheten. Därför har 1.4305 inte samma motstånd mot korrosion som t.ex. vanligt 1.4301/1.4307.

EN 1.4305 lämpar sig till exempel där produktionen kräver mycket spånavskiljande bearbetning och i tillverkning av långa serier i automatsvarvar. Då motståndet mot korrosion är lägre jämfört med de övriga austeniterna är det viktigt att medier som kommer i kontakt med stålet är milda och utan starka syror. I en torr inomhusmiljö är EN 1.4305 inte heller ett dåligt alternativ.

Det är också bra att veta att automatstålet inte med så bra resultat går att:

• Bocka
• Elpolera
• Beta
• Svetsa

 

Har du fler frågor om rostfri stång – skicka dina frågor till oss så svarar produktspecialisten Tord Nilsson

 

Damstahl lagerför EN 1.4305 i rundstång diameter 2-500 mm, blankdragen fyrkantsstång och sexkantsstänger.

Hur kan den icke magnetiska kniven sitta på magnetlisten ?

Vi har förr skrivit om rostfritt ståls magnetiska eller icke magnetiska varande men där finns fortfarande en del som undrar: Hur kan den fina rostfria kockkniven sitta kvar på magnetlisten i köket?

Den omagnetiske kniven på magnetlist

Vad är det som gör kniven magnetisk?

Att det rostfria stålet inte är magnetiskt är likt tyskans grammatik en regel med undantag. Det rostfria stålet är indelat i ett par olika familjer så som exempelvis austeniter, martensiter, feriter. En av dessa familjer räknas som icke magnetisk och denna familj är austeniterna.
När man gör fina kockknivar är det inte rostfritt från den austenitiska familjen som används utan knivbladen görs då av martensiter. Martensiterna är magnetiska men har framförallt en stor fördel till när det kommer till knivegenskaper. Den kan härdas och slipas till en sylvass egg.

Det är den högre kolhalten och lägre kromhalt jämfört med “vanligt” rostfritt som gör det härdbart men det har ett pris. Motståndet mot korrosion/rost är sämre. Men så länge du är noga med att diska dina exklusiva rostfria vassa knivar för hand, skölja och torka dem torra så håller de länge, länge. Du kan också vara säker på att de rostfria knivarna inte ramlar ner från magnetlisten.

Varför görs det då inte en härdbar, magnetisk kniv som står emot rost?
Jo för att det är svårt att få ihop tre önskningar i en. Det blir då som “Det omöjliga Kinderägget”

Mer på ämnet magnetism och rostfritt hittar du i vårt tidigare inlägg ”Jag har alltid en magnet i fickan för att kunna kolla om stålet är rostfritt”

Det står att jag ska använda A5

-vad väljer jag då?

En fråga som många av våra kunder har är vad som egentligen menas när man specificerar syrafast rostfri A5. Det är en fråga som är ganska lätt att besvara men kan vara lite svårare att tyda.

Det finns många olika rostfria fästelement så som bult och mutter att använda vid montering. Då vi har passionen om allt det rostfria vill vi försöka bringa klarhet i denna fråga även om inte fästelement är en del av vårt stora rostfria sortiment.

Vilken stålsort som är t.ex. A5 är inte alltid lätt att utläsa då den inte är så exakt som till exempel EN-normen. EN-normen talar om exakt vilken stålsort som skall användas. Står det t.ex. EN 1.4404 då vet du att det är just 1.4404 som ska användas.

Vilken kvalitet som ska väljas vid fästelement är likt AISI-normen lite luddigare.  Står det att 316L skall användas så finns det flera stålsorter med liknande egenskaper att välja på. För fästelement så som bult, skruv och mutter som lever efter ISO 3506 är det likt AISI-normen inte bara en stålsort som kan användas.

Fästelement - bult, mutter, helgängad stång. A5, A4

Hur var det då med A5?

Stålsorten som ska användas för bult, skruv och mutter identifieras av en bokstav och en siffra. Om det står specificerat att du ska använda A5 får du utläsa vad detta står för:

A= austenitiskt krom/nickel-stål.

1= krom/nickel-stål med svavel. vs automatstål.

2= krom/nickel-stål – ”vanligt” rostfritt.

3= krom/nickel-stål stabiliserat med Ti, Nb, Ta.

4= krom/nickel-stål med molybden.

5= krom/nickel-stål med molybden stabiliserat med Ti, Nb, Ta.

 

Exempel:

A2= ett rostfritt fästelement. Kan t.ex. vara 1.4301, 1.4306 med flera.

A5= ett syrafast fästelement. Kan t.ex. vara 1.4571, 1.4580 med flera.

Som extra information kan tilläggas att bokstäverna C och Fi står för martensitiska och ferritiska stålsorter.

 

Har du fler rostfria frågor som du söker svar på?

Tord, Per och Robert är alltid beredda att svara.

 

Babysalva fixar både spaltkorrosion och ”löpningsrost”

Rost gillar vi inte på rostfria Damstahl. En av de värsta sorterna, som också är svårast att förhindra, är spaltkorrosion. Den bästa lösningen är självklart att helt undvika spalter. Detta är dock väldigt svårt vid både svetsporer och bindningsfel.

Gäller det planerade spalter, så som vid bultförband och flänsar, kan hjälpmedlet vara något som säkert ytterst få tänker att det kan fungera. Du ska få ett riktigt ”hästhandlartrick” här på bloggen. Det är inte vetenskapligt bevisat men fungerar bra i praktiken.

Smörj ytan med ett tunt lager vaselin. Ta ett tunt lager vaselin och smörj på spalten. Detta skapar ett vattenskydd som kan verka som en temporär lösning, i själva verket håller effekten i sig mycket länge. Ännu bättre effekt blir det om du använder en blandning av vaselin och basisk zinkoxid, samma innehåll som finns i babysalva. Se bara till att vaselinet eller zinkoxiden inte på något sätt påverkar mediet.

Hur var det då med ”löpningsrost” som långdistanslöpare kan drabbas av?

Jo, en rejäl sträng babysalva i “spalten” gör de långa loppen betydligt mindre smärtsamma! Vårens och sommarens löparlopp är i full gång så du har många möjligheter att testa detta tips.

Använd babysalva för att hindra korrosion

Använd babysalva för att hindra korrosion

 

Tord Nilsson rapporterar från besök hos Ugitech

Kundbesök hos vår franska stångproducent

Den 5 till 6 april reste vi till stålverket Ugitech i Frankrike med några av Damstahls kunder.

Vi fick på plats följa hela den spännande processen från smälta till färdig stång under sakkunnig vägledning av Ugitechs proffsiga experter. Naturligtvis bjöds vi också på äkta fransk gästfrihet under våra dagar i samhället Ugine.

Här ser ni en smälta

Ett företag som var med på resan var Gnosjö Automatsvarvning AB representerad av Solweig Fransson. Hon var imponerad av att stålverket investerar motsvarande över 150 miljoner kronor de närmaste åren för att utveckla produkter, tillverkningsmetoder och logistik.

Vår partner Ugitech är specialister på högkvalitativa stänger i rostfritt stål. Vi har nu samarbetat framgångsrikt i 30 år, och fortsättning följer. Damstahl lagerför idag varmvalsat, draget och slipat rundstål från Ugitech.

På plats i verket i Ugine blev vi positivt påminda om varför stång från Ugitech är den kanske bästa på marknaden. För mig som produktspecialist vill jag framhålla att hela stångsortimentet håller hög och jämn kvalitet för bearbetning. Det gör att våra kunder slipper dyra stillestånd när en maskin behöver ställas om. När du väljer stång från Damstahl så får du en bättre slutprodukt med god totalekonomi.

Vive la France, vive Ugitech!

/Tord Nilsson, produktspecialist på stång inom Damstahl

Gå in och se stora delar av vårt stångsortiment här på vår e-shop. Om du inte skulle hitta vad du söker är du alltid välkommen att kontakta oss.

Damstahl på verksbesök i natursköna Ugine

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Riktmärke för Ra-värden på ytor

Vi får en del frågor om ytor på våra produkter och så klart vill vi hjälpa till att reda ut
begreppen. När det gäller rundstång så definierar EN-normen en hel del om stången vad det gäller tolerans på dimension, ovalitet, rakhet, ytfel och så vidare. Dock säger normerna inget om Ra-värden.

Följande värden går oftast bra att använda som riktmärken för blankdragna och slipade rundstänger. Dessa är inte reglerade i någon norm och kan skilja sig från olika tillverkare.

• Blankdraget – Ra 1,0 my
• Slipat h9 – Ra 1,2 my
• Slipat h8 – Ra 0,9 my

 

Vill du veta mera om ytor och Ra-värden så kontakta din säljare, eller kolla här på ett äldre inlägg om toppar och dalar på plåt:

Toppar och dalar på 2B och andra ytor